- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
137

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

VÄG^ OCH VATTENBYGGNADSKONST

REDAKTÖR: J. R. ALEX SÖDERGREN

INNEHALL: Några rön från grundundersökningar i Göteborg rörande fasthetens variation inom lerorna, av
docent Carl Caldenius. — Om beräkning av armerade betongtvärsnitt, av kapten S. O. Asplund. — Ny
järnvägsbro över Uvån vid Årås, av förste byråingenjör E. Nelander. — Notiser. — Litteratur.

Några rön från grundundersökningar i Göteborg
rörande fasthetens variation inom lerorna.

Av docent CARL CALDENIUS, Stockholm.

Det har under de senaste årtiondena gjorts en del
empiriska undersökningar för att söka bestämma
den sammanhållning, som olika lösa jordlager ha in
situ, i avsikt att därmed skapa ett underlag för
siffermässig behandling av deras bärighet. Som ett led i
dessa strävanden kunna de undersökningar betraktas,
som utfördes 1934—1936 i samband med
grundundersökningarna för den nya bron över Göta älv i
Göteborg. Därvid framkommo resultat, som förtjäna att
bli mera allmänt kända.

Undersökningsmetoder.

De undersökningsmetoder, som användes, voro
delvis baserade och utbyggda på dem, som införts av de
svenska statsbanornas geotekniska organ,
undersökningsmetoder, som nu allmänt begagnas såväl inom
som utanför de nordiska länderna, (Statens
järnvägars geotekniska kommission 1914—1922.
Slutbetänkande. Stockholm 1922. — Förste byråingenjör
Jolin Olsson: "Kolvborr, ny borrtyp för
upptagning-av lerprov." Teknisk tidskrift. Stockholm 1925.)

I sektioner omkring broläget nedfördes sönd- och
kolvborrningar till 40, högst 70 m, i den sen- och
postglaciala marina, feta, något gyttjiga lera, som fyller
Göta älvs breda, i gnejs djupt nedskurna bergdal. I
älvdalens djupfåra är leran över 100 m mäktig. Inom
hamnområdet är älvbottnen sänkt genom upprepade
muddringar till 4 à 8 m vattendjup, och från
älvstränderna höjer sig lerytan till nämnvärd nivå över
vattenytan först invid de
branta dalsidorna.

Borrningarna måste
delvis utföras genom foderrör.
För att underlätta arbetet
och erhålla nödig kraft
användes kranar och
stubb-brytare, kombinerade med
kastblock, fästade i
ögle-bultar, vilka för
borrningarna på land voro
fastnitade i sparrar, belastade
med 2—3 tons hejare, och

på älven i särskilda bjälkar i flottar eller pråmar.
För borrningarna i älven användes först en mindre 12
kbm mudderpråm, på vilken monterats en 9 m
pålkran, men då lyftkraften visade sig otillräcklig för
losstagningen av de till ca 40 m djup neddragna
foderrören, iordningställdes på en 200 kbm
mudderpråm ett särskilt krantorn, och insattes spel med 20
tons dragkraft. Det blev erforderligt, då hamnens
sax-kran behövde använda 16 ton för att draga loss ett
till 40 m djup nedslaget 3" foderrör.

Provtagningen verkställdes med kolvborr med i
cylindern insatta mässingstuber för provens förvaring.
Denna modell, på vilken några smärre förändringar
infördes under arbetets gång, har först använts av
överingenjör Knut Petterson vid Göteborgs
hamn-ingenjörskontor. Den har ur flera synpunkter visat
sig vara en förbättrad upplaga av det ursprungliga
kolvborret, som utexperimenterades vid Statens
järnvägars geotekniska avdelning av dess föreståndare,
förste byråingenjör John Olsson, och undertecknad.
Den 65 cm långa och 4,5 cm tjocka provpelaren sköts
detta kolvborr ut medelst kolven, och därvid brukade
lerpelaren segmenteras av skjuvsprickor samt krossas
i sin översta ände intill kolven, där materialet vid
ut-skjutningen är utsatt för den största påfrestningen.
Proven förvarades och transporterades till
laboratoriet i glasflaskor med paraffinerade korkar. Prov av
grövre lera, mjäla och sand, där vattnet ej är
hårdare bundet utan lätt avgives, brukade under trans-

m WO 50 o

too

Skala
700

300 400 500 m

i Föredrag vid det andra
nordiska ingenjörsmötet i Oslo
1938.

Fig. 1.

Kartan angiver läget av de borrningar, som använts för konstruktionen av de pft
fig. 2 och 3 reproducerade sektionerna genom lerlagren.

24 dec. 1938. häfte 12

137

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free