Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 4 febr. 1939 - En riktad radiofyr, av Sven Öberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Radiofyrens antennfundament med
avstämnings-organ. Genom fönstret utsikt mot farvattnen kring
kurslinjen.
— uppemot 5 km från fyren — är en förflyttning av
omkring 20 m vinkelrätt mot kurslinjen fullt
tillräcklig för att signalerna skola tydligt övergå från
A till N. Mindre kurslinje- eller rättare sagt
sektorbredd torde icke kunna uppnås med vanliga
mottagareantenner och kan knappast heller anses
önskvärd, isynnerhet som mottagareantennens utformning,
fartygsriggen o. d. synes ha en viss, ehuru tämligen
ringa inverkan på skärpan.
En bestämning på tämligen stort avstånd, nämligen
i höjd med fyrskeppet Västra Banken (omkring 65
km från Öregrund) gav som resultat den förvånande
ringa sektorbredden av 105 m. Kurslinjens läge
bestämdes även på detta avstånd, och resultatet gav
icke anledning till något tvivel om kurslinjens
fullständiga rätlinighet över öppet och djupt
vatten.
En noggrann bestämning av kurslinjens utseende
på ömse sidor om udden vid fyren Djursten har även
utförts. Man skulle kunna förmoda, att närheten av
detta tämligen höglänta land kan åstadkomma en
lokal förskjutning av linjen. Så visade sig även vara
fallet i det att linjen märkbart böjde ut runt udden
— alltså åt "rätt" håll — dock ej i på något sätt
oroväckande grad. Resultatet av dessa mätningar är
återgivet i fig. 4. De små, fyllda punkterna äro
inlagda direkt i kartans skala. Till förtydligande av
förskjutningens karaktär hava avstånden från dessa
punkter till den ideella kurslinjen förstorats 10 gånger
Fig. 6. Interiör av stationsbyggnaden ; t. v.
antennfundamen-tet med fasvändaren på hyllan i mitten, t. h. sändaren,
varifrån högfrekvensen ledes i skärmade ledningar till
antennsystemet.
och de sålunda erhållna punkterna utmärkts ofyllda.
Den genom dessa punkter dragna kurvan — som
alltså är ritad i 10-faldigt "överdriven" sidoskala •—
visar en uppenbar likhet med landkonturen.
Likhetens detaljer kunna dock tänkas bero på en
tillfällighet, ty positionsbestämningarna äro möjligen
behäftade med fel av sådan storleksordning, som
kunna hava orsakat kurvans mindre
oregelbundenheter. Visshet i detta intressanta spörsmål torde
emellertid komma att vinnas vid de ytterligare
undersökningar, som skola utföras i Öregrund.
Färdigställandet av radiofyranläggningen i
Öregrund synes utgöra en milstolpe i utvecklingen av do
radiotekniska hjälpmedlen för navigationen till sjöss.
Av allt att döma kunna de riktade sjöradiofyrarna
påräkna en vidsträckt användning. Det är
uppenbart, att utvecklingsgången från cirkulära till riktade
radiofyrar påminner om den optiska fyrteknikens
utveckling från de horisonten runt likformigt lysande
angöringsfyrarna till den yngre typ, som ledfyrarna
med olikfärgade sektorer, vitt i farleden samt rött
och grönt på ömse sidor därom, utgör. Dessa båda
fyrtyper ha i likhet med de två slagen av radiofyrar
sina särskilda men dock ofta i varandra ingripande
uppgifter att fylla. Icke minst med tanke på
jämförelsen med ljusfyrarnas utveckling kan man våga
förutspå de riktade radiofyrarna en lyckosam
framtid i sjöfartens tjänst.
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
