Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 4 mars 1939 - Arbetsplatsens elektriska belysning, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
6 000 lux 2 500 lux 300 lux
Fig. 1. Dagsljusets belysningsstyrkor vid
middagstid en sommardag. Den vita ytan i
cirklarna anger förhållandet mellan i resp.
punkter rådande belysningstyrka och
maximalvärdet.
arbetet. "Blandning är gift för ögat" är ett härför
betecknande slagord.
I längden är bländning direkt skadlig för ögonen
och järnte för låg belysningsstyrka en starkt
bidragande orsak till ögats åldrande i förtid. Bländning
kan dessutom ofta ge upphov till olyckshändelser
samt åstadkommer alltid, även om bländningsgraden
är1 ringa, en irriterande otrevnadskänsla. Utom av
ljuskällans ljustäthet och storlek är bländningen
beroende av ögats adaptationstillstånd; vid ljus
adap-tation är bländningsrisken mindre än vid mörk.
Härav följer vikten av att icke endast själva
arbetsplatsen belyses, utan att dessutom även omgivande
ytor tillföras tillräckligt ljus.
Praktiska konsekvenser.
De praktiska konsekvenserna bli för den tillämpade
tekniken följande. Belysningssystemet måste kunna
tillföra arbetslokalen och de övriga arbetsplatserna
en efter arbetets och arbetsmaterialets karaktär
lämpad ljuskvantitet. De i detsamma ingående
lamp-enheterna skola alltså vara dimensionerade så, att
de lämna erforderligt ljusflöde, de skola giva ett
bländfritt ljus samt fördela detsamma på sådant sätt
i rummet, att detta erhåller god allmänbelysning. Allt
efter de fordringar på detaljurskiljning, som
föreligga, utföres anläggningen antingen som enbart
allmänbelysning eller allmänbelysning -f-
kompletterande platsbelysning. Däremot är det på många håll
ännu använda systemet med endast platsbelysning i
normala fall förkastligt.
Teoretiskt sett borde, som tidigare framhållits, det
reflekterade ljusets styrka (ljustätheten) läggas till
grund för dimensioneringen av i olika fall erforderlig
ljuskvantitet. Då detta emellertid stöter på vissa
praktiska svårigheter — framför allt skulle den
mät-tekniska behandlingen avsevärt kompliceras —
användes alltjämt det infallande ljusets styrka (belys-
ningsstyrka, enhet lux) som utgångspunkt. Då många
lokala och speciella faktorer inverka på avgörandet
av vad som är erforderlig belysning vid olika slag
av arbete, är det icke möjligt att ånge generellt
giltiga värden på belysningsstyrkan. Enligt här i
landet tillämpad praxis1 indelas förekommande
arbetsområden allt efter föreliggande krav på
detalj-urskiljning i tre klasser: trafik- och arbetsbelysning,
normal arbetsbelysning och speciell arbetsbelysning,
inom vilka ljusbehovet anses ligga mellan 20 och
3 000 lux. Dessa klasser äro i sin tur, som av
nedanstående tabell framgår, indelade i åtta grupper med
en progressiv stegring i belysningsstyrkan av ungefär
2 : 1. Enligt den s. k. Fechnerska lagen är nämligen
ögats känslighet (k) för belysningsändringar icke
proportionell mot ökningen utan mot logaritmen för
förhållandet mellan belysningsstyrkorna (k = C • log ~)>
varför belysningsstegen mellan de olika grupperna
valts så, att förhållandet mellan två efter varandra
följande värden blir möjligast konstant. Då
avvikelser uppåt och nedåt från tabellvärdena i
storleksordningen ± 20 % knappast äro märkbara för ögat,
framgår härav, att införandet av smärre belysningssteg än
de angivna saknar all praktisk betydelse.
Tabell I.
Klass Grupp Belysningsstyrka
A. Trafik- och arbetsbelysning I 20
II 40
B. Normal arbetsbelysning .... III 80
IV 150
V 300
C. Speciell arbetsbelysning .... VI 750
VII 1500
VIII 3 000 och
högre
Till underlättande av den praktiska tillämpningen
av tabellen kunna följande kommentarer tjäna som
ledning.
A. Trafik- och arbetsbelysning.
Grupp I (20 lux). Transportleder utomhus, öppna
platser o. d., fabriksgårdar, lastageplatser, magasin,
kajer, byggnadsplatser m. m. Korridorer och trappor
med liten trafik.
Grupp 11 (40 lux). Allmänt grövre arbete, vid
vilket urskiljning av detaljer ej fordras, t. e. grovarbete
i allmänhet, arbete vid ugnar i glashyttor och
tegelbruk, grovvalsning. Transportleder inomhus, såsom
korridorer och trappor i verkstäder, kontor, skolor,
sjukhus och hotell.
B. Normal arbetsbelysning.
Grupp 111 (80 lux). Allmänt arbete, vid vilket
urskiljning av ej alltför fina detaljer är nödvändig.
Till denna grupp, som är den största, höra alla
vanliga arbeten inom kontor, skolor, butiker,
maskinverkstäder och andra mekaniska verkstäder (ej
finmekaniska), maskinhallar, montagehallar för
sammansättning av grövre maskindelar, sågverk, tryckerier,
snickeriverkstäder m. m., vidare arbete vid tugg-
i Se "Arbetsbelysning, ljustekniska råd och anvisningar",
utgiven av Svenska elektricitetsverksföreningen 1934 (2:a
upplagan 1936).
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>