Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 11 mars 1939 - Litteratur - Kataloger - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Tekniska föreningen i Västerås, av H. S. - Tekniska föreningen i Gefle, av O. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Kataloger.
Bröderna Edstrand a.-b., Malmö, har presenterat sin
ficktabellbok för året, vilken, som alltid, synes innehålla
en mängd intressanta uppgifter och för rörentreprenörer
och byggnadsindustriens män nyttiga och praktiska
tabeller.
Brukskoncernen a.-b., Fagersta, har utarbetat en
handbok med anvisningar rörande den bekanta
Seco-skärmetallen.
Kolborstfabriken, Bunge a.-b., Stockholm, har
tillställt oss ett par nya prislistor gällande "Borstar med
laxfäste" och "Gängade borstar", vilka äro avsedda att
ingå i en senare utkommande fullständig kolborstkatalog.
Linköpings armatur- och metallfabriks a.-b.,
Linköping, har släppt ut sin katalog nr 5, som avser diverse
armatur för pappersindustrien, i en tysk och en engelsk
upplaga.
A.-b. J. C. Ljungman, Malmö, skildrar sin nya
fabrik för tillverkning av mätapparater för bensin och
oljor, luftkompressorer m. m. i senaste numret av sin
firmatidning "Ljungman-Service", som fått en mycket
värdig typografisk utstyrsel.
Remington Typewriter Co., a.-b., Stockholm, som
under förra året kunde fira sitt 30-årsjubileum i Sverige,
har för att markera denna milstolpe låtit publicera en
broschyr, som i korta drag redogör för den amerikanska
moderfirmans intressanta utveckling till ett av de
ledande företagen i sin bransch.
A.-b. Sigand, Malmö, har sänt oss sin 237 sidor
starka katalog nr 4 över maskiner och verktyg för den
mekaniska verkstadsindustrien och för
reparationsverkstäder, speciellt inom bilbranschen.
Elektriska a.-b. Siemens, Stockholm, utsänder i år
9:e årgången av sin tidskrift "Siemens Kundtjänst".
Vidare har firman iordningställt en hel del trycksaker
om sina olika specialverktyg, sitt nya motorskydd med
signallampor m. m.
Tekniska föreningar
Skånska ingenjörsklubben
avhöll sin årligen återkommande vinterfest den 20
januari på Kungsparkens restaurang i Malmö. Sedan
deltagarna, varav nära hälften damer, samlats för
hälsning och presentation, intågade man i
matsalen för intagande av middag. Under denna
höllos tal av ordföranden, bergsingenjör Inge Erichs,
hedersledamoten, undervisningsrådet Nils Fredriksson,
förste vice ordföranden, direktör August Schmitz samt
för damerna och pä vers av konsul Emil Personne.
Mellan rätterna expedierades en del
föreningsangelägenheter, bl. a. meddelande om inval av två nya
medlemmar: ingenjör Mauritz Johansson och
civilingenjör Erie Rothstein. Vid kaffet höll direktören
hos A.-b. J. A. Wettergren & Co. i Göteborg, Fredrik
Holm, ett med ljusbilder och film illustrerat föredrag
om "Svensk konfektionsindustri". Före symaskinens
tillkomst var tillverkningen av kläder ett hantverk,
som gav sina utövare ett magert levebröd och ett
drygt arbete. Efter mitten av 1800-talet, då
pretentionerna på kläder blevo större, började
konfektionsindustrien i Tyskland, sedermera i Danmark och
slutligen i vårt land, där firman Wettergren i Göteborg
gick i spetsen. Till en början var det damkappor
som fabricerades, men på 1890-talet upptogos även
färdigsydda herrkläder på programmet. Under de
första årtiondena voro såväl tyger som alla tillbehör
av utländskt ursprung, men numera är det egentligen
endast knappar, sytråd och garnityr, som importeras.
De färdigsydda kläderna betraktades i början med en
viss ringaktning, men förtroendet har tydligen vuxit.
Detta framgår av konfektionsindustriens utveckling i
vårt land, där nu 260 företag i branschen giva
sysselsättning åt 17 000 arbetare, varav 85 ..% kvinnor, och
tillverka kläder för 140 millioner kronor årligen.
Ljusbilderna visade dels klädedräktens utveckling
genom tiderna, särskilt damernas, dels de olika moderna
maskinerna för tillverkningen. I synnerhet väckte
tillskärningsmaskinerna uppmärksamhet, som på en
gång skära ett lager av flera tiotal tygstycken.
Filmen visade arbetet i fabrikerna, där även det löpande
bandet kommit till användning. Sedan
föredragshållaren avtackats, bröt man upp från bordet och
övergick till dansen, som varade till kl. 2 med avbrott för
en trolleriföreställning av den berömde El Neco, sång
till luta av konsul Personne m. m. En synnerligen
glad stämning rådde under hela festen.
F. M.
Tekniska föreningen i Västerås
höll sitt första sammanträde för året den 23 januari.
Härvid höll civilingenjör Hans Sandberg från Svenska
tobaksmonopolet ett föredrag betitlat "Om tobak". Till
en början meddelade föredragshållaren några siffror
angående konsumtionen av tobak i vårt land. Det visade
sig, att vi här konsumei-a årligen omkring 2 milliarder
cigarretter, nära 100 mill. cigarrcigarretter och omkring
7 mill. cigarrer. Härtill kommer en stor konsumtion av
snus, som rör sig omkring 4 mill. kg per år, samt
tuggtobak, röktobak m. fi. tobakssorter. Talaren övergick
sedan till att lämna en kortfattad beskrivning på huru
tobaken odlas i olika länder, huru inköp av råvaran
försiggår samt vidare sortering och lagring av den vid
fabrikerna. Därefter följde en beskrivning på
tillverkning av cigarrer, cigarrcigarretter och cigarretter.
Föredraget illustrerades med en hel del prover på olika slag
av råvara och färdiga fabrikat. Talaren framhöll
önskvärdheten av att vi konsumera mera orientalisk tobak,
bl. a. av den orsaken, att detta skulle förbättra vår
handelsbalans med Grekland och Turkiet.
Nästa sammanträde hölls fredagen den 17 februari,
då generalkonsul K. W. Hagelin talade om "Något litet
om nafta, men mest om det Nobelska naftaföretaget i
Ryssland". Föreläsaren, som själv tillhört de ledande
personerna vid det Nobelska företaget i Baku, gav en
målande och ingående framställning av företagets
historia och utveckling såväl ekonomiskt som tekniskt. En
hel del svenskar ha fått sina namn knutna till
nafta-industriens utveckling och detta med den äran.
Slutligen meddelade talaren några siffror, hämtade ur
styrelseberättelsen för bolagets sista verksamhetsår, varav
framgick, att det var ett utomordentligt värdefullt
företag, som efter den ryska revolutionen beslagtogs av
bolsjevikerna. Föredraget innehöll en mängd belysande
anekdoter och illustrerades med ett stort antal
skioptikonbilder.
H. S.
Tekniska föreningen 1 Gefle
höll årsmöte den 31 januari, till vilket ett 70-tal
medlemmar hade infunnit sig.
Sedan styrelse- och revisionsberättelser för år 1938
godkänts och styrelsen beviljats full och tacksam
ansvarsfrihet för det gångna året valdes följande
funktionärer intill årsmötet 1940. Styrelse: ordf. disp. G.
Hornborg, v. ordf. disp. E. Ström, sekr. civ.-ing. O.
Rydin, dir. H. Wellner, chefsing. K. Stenhane,
bergs-ing. E. Sjögren och ing. N. Risberg. Klubbmästare:
kapten S. P. Hillgren. Valnämnd: civ.-ing. L. Malm,
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
