- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
109

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 18 mars 1939 - Arbetsgivares och arbetsledares ansvar gentemot underordnade och gentemot tredje man, av Erik Löfgren - Diskussion, av Nils Malm, G. W. Stenholm, Hugo Månsson, Herman Jansson - Notiser - All världens bilingenjörer kongressa i U. S. A. - Gummilager, av Brt. - Tomograf, av Brt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

anvisningar, och så ha vi byggnadsstadgan för rikets
städer. Där står det, att byggnadsordningarna skola
innehålla föreskrifter, huru de för byggnadsarbetena
nödiga ställningarna böra uppföras för att icke
medföra fara för arbetare och andra. Men sedan heter
det t. e. i byggnadsordningen för Stockholm, att "för
byggnadsarbete nödiga ställningar skola uppföras av
goda materialier, och till dem använda spiror, bommar,
plank, bräder och spik m. m. skola hava sådana
dimensioner, som med hänsyn till ställningarnas höjd
och ändamål erfordras." (Munterhet.)

Ja, detta är ju ett stöd för arbetsledarna. Dessa
måste skydda sig på det sättet, att de lära sig de
olika förordningarna. Men de måste mycket ofta
bedöma situationen just i ett givet fall och ha de bedömt
situationen så gott de ha förmått, får man väl hoppas
att domstolarna sedan, när olyckan är framme, ta
hänsyn därtill. Jag har själv erfarenhet av ett fall, då
en förman i min tjänst företagit ett bedömande och
polismyndigheten med hänsyn till vårt intyg, att det
var en mycket vederhäftig person, underlät att väcka
något åtal. Det var en krän, som klickat strax före
middagsrasten. Maskinisten hade märkt, att den var
sliten, men ansett, att den kunde gå till
middagsrasten. Sådana saker bruka repareras på rasterna, för
att inte arbetet skall hindras. En halvtimme senare
krossades en man i denna krän. Han hade trots alla
varningar krupit under korgen och klämdes ihjäl. Det
blev intet ansvar för förmannen, därför att vi
intygade att det var den bäste man vi hade och att han
var mycket tillförlitlig. Gå myndigheterna tillväga så,
blir man fri, då man bedömt ett förhållande riktigt.
Har det förekommit försummelse eller underlåtenhet
att vidtaga nödvändiga anordningar, blir man
däremot ansvarig.

Härpå följde inlägg av kapten F. Hansen,
yrkesinspektören J. Welin-Berger, ombudsman S.
Nordmark, disponent B. Thorbjörnson, jur. kand. E.
Löfgren, kommerserådet N. Malm, civilingenjör B.
Dahlberg samt sekreterare G. W. Stenholm.

Utrymmet tillåter icke ett återgivande av alla
dessa inlägg, som i huvudsak rörde sig om av
föregående talare framlagda exempel eller synpunkter.
Kapten Hansen underströk kraftigt den bristande
konsekvensen vid domstolarnas behandling av
ansvarsmål samt den osäkerhet som trots en tyngande
mångfald av föreskrifter av alla slag dock råder om
arbetsgivares och arbetsbefäls skyldigheter i enskilda
fall. Såväl kapten Hansen som civilingenjör
Dahlberg ansågo i stort sett, att utvecklingen tydligen går
i den riktning, att företags- och arbetsledarens sunda
förnuft, tekniska omdöme och ekonomiska sinne blir
av mindre värde, hans paragraf- och
förordningskunskap så mycket värdefullare. Då varje ny
förordning alltid inom kort måste förtydligas med nya
förordningar går utvecklingen mycket raskt i denna
riktning, men fråga är, om man ej i det långa loppet
förlorar mer och förorsakar större skador av annan
art än dem man lyckats avvärja. Yrkesinspektör
Welin-Berger efterlyste ett närmare samarbete
mellan domstolarna och yrkesinspektionen i sådana
fall då sakkunskap i arbetarskyddsfrågor är
önskvärd eller nödvändig. Disp. Thorbjörnson framhöll
betydelsen av industriens säkerhetstjänst. Övriga
anföranden, till större delen av talare, som redan haft
ordet, utformades väsentligen som kompletteringar
och repliker.

Notiser

All världens bilingenjörer kongressa i U. S. A. The

Society of Automotive Engineers, en sammanslutning
av 6 000 ingenjörer som syssla med konstruktion,
tillverkning eller drift av bilar, traktorer och flyg,
anordnar till sommaren en internationell kongress "från
kust till kust" i U. S. A. Henry Ford är
hederspresident, och inbjudningar ha utgått till 30
ingenjörssammanslutningar i 15 länder. På svensk sida har
Ingeniörsvetenskapsakademien anmodats föranstalta
om representation och har för ändamålet sökt kontakt
med Svenska teknologföreningen och K. A. K.

Kongressen börjar i New York den 22 maj med ett
veckolångt program, fyllt av tekniska förhandlingar,
studiebesök och en dag på Expo. Ett specialtåg med
klimatanläggning för sedan deltagarna tvärs över
kontinenten med uppehåll i Indianapolis, där
internationella racertävlingar just pågå, Detroit med dess
bilindustri, Chicago och Los Angeles. Slutpunkten är
världsutställningsstaden San Francisco, där ett tre
dagars program vänta resenärerna, och där
avslutningsbanketten går av stapeln den 8 juni.

Guminilager ha under flera år använts på
motorfartyg och ha i vissa avseenden visat sig de äldre
metallagren avgjort överlägsna. Så länge som
gummit är vått, är friktionen i lagret mycket ringa.
Vidare medföra gummits elastiska egenskaper dels att
vibrationerna dämpas, dels att tryckfördelningen i
lagret blir jämn. Hårda partiklar, som komma in i
lagret, inbäddas ej såsom vid ett metallager utan rulla

på gummiytan. Detta innebär en stor fördel, ty dessa
partiklars slitverkan på axeln reduceras härigenom
avsevärt. Lager av gummi hava därför speciellt funnit
användning vid mudderverk, vid mindre båtar, som gå
på grunt vatten, samt över huvud taget under
förhållanden, då vattnet är bemängt med uppslammade
sandkorn. Gummilager hava emellertid även monterats på
större båtar under de sista åren, och utvecklingen har
nu nått så långt, att de kunna konstrueras även för
våra största fartyg. (J. Commerce Shipbuild. 15 dec.,
4, 1938.) Brt.

Tomograf benämnes en utvecklingsform av
röntgenapparaten. Vid vanlig genomlysning med
röntgenstrålar avtecknas samtliga inhomogeniteter på filmen
på ungefär samma sätt, oberoende av sitt läge. Om
man alltså t. e. undersöker ett metallstycke
innehållande blåsor, kan man ej av en enda upptagning
bestämma vilka blåsor, som ligga i ett visst plan. Om
man erhåller en bild enl. fig. 1, kan man ej heller
fastställa, om man har att göra med två blåsor eller
endast med en blåsa med ojämna konturer.

Tomografi kan definieras som en metod, genom
vilken man kan röntgenfotografera ett visst plan i
provstycket. Principen angives av fig. 2. Röntgenröret
och filmen äro båda rörliga i horisontalplanet. De
äro förbundna med en hävarm, som är fast lagrad i en
punkt, vars läge kan varieras. Röret och filmen kunna
följaktligen röras synkront i motsatta riktningar,
önskar man nu undersöka ett visst plan A, förlägger
man hävstångens fasta punkt till detta plan och
förflyttar rör och film under exponeringen på det sätt,
som fig. 2 visar. Detta kommer tydligen att
medföra, att strukturen i planet A avtecknas skarpt på

109

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free