Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Forskningsberedskap, av A. Liljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
det av de personliga utbildnings- och
arbetsmöjligheterna äro därför grundförutsättningar för den
tekniska forskningens utveckling i vårt land. Det är
dessa uppgifter jag vill sammanfatta i benämningen
forskningsberedskap, ämnet för detta föredrag.
Ämnet är stort och rikt, så att under ett kort föredrag
kan det blott göras till föremål för några orienterande
betraktelser i anslutning till några principiellt viktiga,
men i allmänhet föga beaktade synpunkter. Två
sådana för den tekniska forskningen vitala frågor som
biblioteket och docentstipendierna, vilka var för sig
kunde utgöra ämne för ett föredrag, nödgas jag
däremot förbigå, i det lugna medvetandet att en enhällig
opinion står bakom dem.
Rationella grunder för kvalitetsurval.
I vida kretsar står man tämligen oförstående för
tanken, att mänskliga förståndsegenskaper skulle
kunna utnyttjas på ett — förståndigt sätt, d. v. s.
göras till föremål för planmässsigt, rationellt
utnyttjande i det mänskliga framåtskridandets tjänst. Se
bara på vårt barbariska akademiska
befordrings-väsende; vägen till en akademisk professur går fram
över lik, ty den som efter många års trogen
forskar-gärniug söker en äntligen ledig professorsbefattning
och råkar distanseras av ett ungt stjärnskott, han
berövas i allmänhet sina forskningsmöjligheter, därest
han icke äger privatförmögenhet. Som tröst kastar
staten ibland en professorstitel åt honom. Hedern
och värdigheten, som förr i världen följde med titeln
för den som hade råd att betala lösenavgiften, har
man varit nog barmhärtig att avskaffa, i allmänhet är
en forskares ekonomi nämligen undergrävd av alla
de offer han gjort i forskningsberedskapens tjänst.
Staten har koncentrerat sitt intresse på mera
gammaldags beredskap, den militära. Så fort en
officers-aspirant ställer sig i ledet, ägnar staten honom all
omsorg, pengar, kläder, mat, bostad och utbildning.
Och visar han sig sedermera tillräckligt outvecklad,
får han tidigt avsked med pension.
På den tekniska fronten skall det nu reformeras.
Staten har fått upp ögonen för den tekniska
beredskapens betydelse. Forskningsdocenturer, visserligen
ytterst få, inrättas, och forskningsinstitut med stora
personalbehov planeras. Men då är det också på tid
att urvalet av forskningsbegåvningarna och deras
blivande personal sker efter rationella grunder, så att
kvaliteten kan göra sig gällande gentemot utlandets
kvantitet. Hur skall detta tillgå?
En av industriens förnämsta uppgifter är att
övervaka arbetsprocesserna och arbetsresultaten så, att
vid massproduktion de olika produkterna, eller låt oss
kalla dem individerna, uppfylla vissa
toleransbestämmelser. De individer, som icke uppfylla
toleransbestämmelserna, vargarna, kasseras. Det är en
ekonomisk fråga av största betydelse att hålla
kassations-procenten så låg som möjligt. Redan denna
formulering innebär ett latent erkännande av en statistisk
lag-av grundläggande betydelse för en mängd
urvalsprocesser. Ty detta, att man talar om en bestämd
kassa-Honsprocent, utgör ett konstaterande, att förhållandet
mellan antalet kasserade individer och totala antalet
prövade individer utgör
enförproduktionsserienkarak-teristisk konstant. Då finnes också en konstant
urvals-procent angivande förhållandet mellan antalet
godkända individer och totala antalet prövade individer.
Denna statistiska lag, som jag i det följande vill
kalla urvalsprincipen, är uppenbarligen icke giltig
annat än under förutsättning, att tillverkningen sker
under likmässigt reglerade material- och
arbetsbetingelser. Förbättrar man råvaran och
arbetsmetoderna, så ökas urvalsprocenten vid de givna
toleransföreskrifterna, och således minskas förlusterna genom
kassation. Vill man bibehålla kassations- och
urvalsprocenten, kan man däremot skärpa
toleransföreskrifterna och således uppnå högre kvalitet hos de urvalda
individerna.
Tillämpar man dessa synpunkter på mänskliga
förhållanden, så kan man i första hand anse människan
vara en biologisk produkt, som tillverkas i stora
serier, folkstammar. Vid varje urval av mänskliga
individer spelar folkstammens urvalsprocent en stor
roll och blir en av de avgörande faktorerna i kampen
på det moderna slagfältet. De stora kulturländerna
kunna rekrytera hela arméer av duktiga forskare, ty
folkmängden, som utgör underlag för urvalet, är stor.
I folknumerär ligga vi svenskar obönhörligt efter, men,
tack vare en på goda rasegenskaper grundad relativt
stor urvalsprocent, ha vi hittills klarat oss bra på det
moderna slagfältet, liksom tidigare på det militära,
där vi ibland med framgång ställde en mot tio.
Svensken har utomordentliga
organisationsegenskaper. Svensk statsförvaltning och modern svensk
sociallagstiftning bära vittnesbörd härom och utgöra
milstolpar i mänsklig organisationsverksamhet.
Sveriges Landsorganisation och Arbetsgivareförening
äro föredömliga även för de stora kulturländerna. De
rasegenskaper som betinga dylika gärningar, ligga
också bakom våra världsfamnande industriföretags
industriella och merkantila organisation.
Svensken har också ett utpräglat natursinne, parat
med upptäckareentusiasm och uppfinnaregeni. Men
så ha vi här i vårt karga klimat alltid fört en hård
kamp mot naturen. Vi ha inte kunnat nöja oss med
att se på liljorna på marken, utan med list och
klokhet ha vi gjort oss till herrar över naturen. Det är ett
tekniskt kulturarv vi därigenom bära i vårt blod. Den
store kännaren av svenskt folklynne, Gustav
Sundbärg, belyser svenskens naturligt tekniska läggning
med följande träffande reflexion:
"Tänk oss, till exempel, en svensk pojke som sättes
att sköta en maskin. Efter fjorton dagar skall han ha
hela konstruktionen på sina fem fingrar och vara
färdig att själv uppfinna förbättringar. Råkar maskinen
i olag på något sätt, skall felet vara bra svårt, om inte
pojken till sist lyckas avhjälpa detsamma själv."
Sundbärg uttalar sig också om, hur en dansk pojke
skulle göra i samma situation: liknöjt vänta på, att en
yrkesman ställer maskinen i ordning. Skulle vi
frågaoss, hur en roman, en slav eller en oriental reagerar i
en liknande situation, torde svaret ligga i öppen dag.
Naturligtvis finns det också en hel del tekniskt
indifferenta och rentav tekniskt fientligt inställda
individer inom vårt folk. Dessa senare kalla sig i
själv-förhävelse humanister. De ha också sin uppgift i
samhället. Det väsentliga är dock, att den tekniskt
intresserade folkgruppen är relativt stor och att den är
ständigt växande. Till och med kvinnorna, som ofta
få besvara våra barns tekniskt betonade frågor, börja
få tekniskt intresse. Se bara på åttotiotalets
luktdos-och migränstiftsutrustade damer och på vår tids
val-kyrior, som gått igenom körkortsprovet, färdiga att
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
