Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Syntetiskt gummi, av Sidney M. Hagman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kautschukens karakteristiska egenskaper, framför allt vilket antyder förhandenvaron av ett större antal
dess stora styrka och elasticitet vara bundna till korsbindningar mellan molekylerna,
denna polymeriseringstyp. De med konst framställda En fjärde polymeriseringsmetod, som på senare tid
polymerisaten tyckas emellertid ha en viss benägen- tillvunnit sig mycket stort intresse, är emulsionspoly-
het för förgreningar enligt den schematiska formeln 3. meriseringen. Om polymeriseringsdugliga föreningar
1. [CH2 = CH — CH = CH2]x —> [— CH2 - CH = CH — CH2] —x —>
_._> _ CH2 — CH = CH — CH2 [— CH2 — CH = CH — CH2 —Jx CH2 — CH = CH -
2. [CH2 = CH — CH = CHJx —* [— CH2 — CH CH = CH2]X —>
■CH.
_ CH2 — CH — ~CH2 —
CH-CH CH
II . I
ch2 _ ch2
3. C — C = C — C—C — C — C — C = C •
— C — C = C — C — c
c -L C — C
! i
c = c _ c —- c -i - c
C —
— C — C = C — c
— CH, — CH —
CH
CH.
— C — C
•C-: C - C
-C —C —c = c
c—C—C—c
Olika sätt att åstadkomma polymerisering.
Såväl butadienen själv som dess derivat
polymeriseras vid förvaring vid vanlig temperatur. Av
buta-dien erhållas emellertid genom sådan s. k.
kallpoly-merisering inga värdefulla produkter.
Kloropren däremot polymeriseras redan i köld
snabbt till en verklig kautschukart. Vid vanlig
temperatur och tillgång till luft äger reaktionen rum
redan på ca 10 dagar. Syre verkar härvid kraftigt
katalyserande. Däremot verka substanser, som inom
gummiindustrien användas som s. k.
antioxidationsmedel, fördröjande och användas därför som
poly-meriseringsregulatorer. — Värme påskyndar
kloro-prenens polymerisering utan att i stort sett ändra
dess karaktär.
Liknande är förhållandet med dimetylbutadien.
Metylkautschuken synes under kriget ha framställts
dels genom kallpolymerisering, dels genom
varm-polymerisering — huvudsakligen det senare.
Butadienen själv polymeriseras i värme åtminstone delvis
till cykliska lågmolekylära föreningar, som sedan
undandraga sig vidare polymerisering. Dessutom går
butadienens autopolymerisering mycket långsamt.
Sättes emellertid alkalimetall till butadien,
försiggår polymeriseringen raskt, tydligen under bildning
av alkalialkylener som mellanprodukt.
Polymeriseringen i enkla kedjor synes katalyseras av metallen
— enligt denna metod får man alltså ett verkligt
kautschukämne av butadien. Metoden har givit namn
åt de tyska konstkautschukarterna — buna betyder
butadiennatriumpolymerisat.
Intressant är att alkalimetaller synas ha en helt
annan inverkan på kloropren. Av denna fås nämligen
vid närvaro av natrium ett polymerisat, som är
betydligt hårdare och mindre elastiskt och svällbart,
uppslammas i vatten tillsammans med något
emulsionsbefordrande ämne, t. e. såpa eller dylikt,
aktiveras de på gränsytan mellan den dispergerade fasen
och dispersionsmedlet, och en rask polymerisering
sätter in. Denna metod synes vara lättare att leda
och kontrollera än de förut beskrivna. Dessutom
lämnar den tillfälle till framställning av s. k.
bland-ningspolymerisat. Dessa äro icke blandningar mellan
olika polymerisat utan polymerisat, där olika
grundmolekyler ingå som beståndsdelar i samma
makromolekyl. Det har visat sig, vid
emulsionspolymeri-sering dels att olika polymeriserbara eller till och med
annars svårt eller icke polymeriserbara ämnen kunna
indragas i polymerisatets molekyl, dels att även små
mängder av dessa kunna ändra polymerisatets
egenskaper.
Efter fullbordad polymerisering erhålles
polymeri-satet i form av en uppslamning, en "latex", och kan
användas såsom sådan eller efter utfällning. Som
polymeriseringsacceleratorer användas peroxider och
som fördröjare eller regulatorer vanligen
fenyl-/?-naftylamin eller liknande ämnen.
Av de kautschukider, som nu äro i bruk, äro de
tyska s. k. talbuna, buna 85 och buna 115, rena
buta-dienpolymerisat enligt natriummetoden, buna S och
perbunan äro blandningspolymerisat av butadien, det
förra med styrol, det senare med acrylsyrenitril. De
ryska SKA- och SKB-kautschukerna äro analoga med
talbuna. Det amerikanska neopren och det ryska
sovpren äro polykloroprener.
Samtliga dessa konstkautschukarter synas vara i
huvudsak byggda som trådmolekyler — men ingen av
dem fyller detta villkor i så hög grad som
naturkautschuken. Hur än polymeriseringen ledes, synes
förgrening eller s. k. cyklisering av kedjorna icke
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
