Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Syntetiskt gummi, av Sidney M. Hagman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Kautschuk
__ CH2 — C = CH — CHo 4- CH, — C = CH — CH,
CH3
ch.
CHo — C = CH — CHo
CH,
= CH —CH, i - CH» — C = CH — CH,
CH, — C =
ch.
ch3
Talbuna
CH2 —CH = CH - CH2 — CH2 — CH = CH — CH2 [— CH2 — CH = CH2 —]x CH2 — CH =
= CH — CH2 4- CH2 — CH = CH — CH2 —
Buna S
— CH2 — CH = CH — CH2 CH2 - CH = CH — CH2 -4- CH2 — CH — CH2 —CH =
: : i :
I
CeH5
= CH — CH2 4- CH2 — CH = CH _ CH2 —
Perbunan
— CH2 —CH = CH — CH2 4- CH2 — CH = CH — CH2 4- CH2 — CH 4- CH2 — CH =
C==N
= CH — CH2 4- CH2 — CH = CH — CH2 —
Neopren
CH2 — CH = CC1 — CH2 [- CH2 - CH = CC1 — CII2 — ]x CH2 - CH =
CH2 - CH — CC1 - CH,
CC1 — CH,
CH, • CH = CC1 — CH, —
Metylkautschuk
— CH2 — C = C — CHj -I- CH, — C = C — CH2
CH, CH q
CH, CH,
■ CH, — C = C — CH,
CH, CH,
CH, — C =
CH,
= C — CH, -i- CH, — C = C — CH, —
CH,
CH, CH,
helt kunna undvikas. En viss tendens till vidare
cy-klisering under bearbetning eller användning, särskilt
vid högre temperatur, finnes vidare kvar även i de
färdiga produkterna. Detta är grunden till, att
samtliga konstkautschukarter äro svårare att bearbeta än
naturkautschuken. Särskilt är deras plasticitet
mindre än dennas. Härmed sammanhänger också, att de
äro mera beständiga mot oxidation och värme än
naturkautschuk. Denna blir, om den utsättes för
värme och luft, småningom klibbig och
depolymeri-seras. Bunaarterna ha tvärt om, på grund av sin
inneboende cykliseringstendens, en viss benägenhet
att hårdna vid motsvarande behandling. Detta kan
emellertid motarbetas genom lämpliga tillsättningar
— en naturkautschukens överlägsen
värmebeständighet kan därför erhållas [8],
Bunaarterna vulkaniseras på samma sätt som
na-turkautchuk. Såväl svavel, acceleratorer och
antioxidationsmedel ha åtminstone i huvudsak samma
verkan som vid denna. — Neoprenen däremot
förhåller sig olika. Den kan nämligen vulkaniseras
utan svavel, blott genom tillsättning av zinkoxid. En
viss ringa mängd av svavel tyckes dock i allmänhet
vara fördelaktig. Vulkaniseringstemperaturen är
emellertid för alla ämnena tämligen lika, nämligen ca
120 till 160°.
Konstkautschuk av organiska svavelföreningar.
Det är en sedan mycket länge tillbaka känd sak,
att svavel, om det upphettas till 350—400° och sedan
hastigt avkyles, bildar en elastisk och i alla
lösningsmedel olöslig massa. Av flera skäl anses denna vara
en mycket högmolekylär form av svavlet, vari
atomerna äro kedjeformigt förbundna med varandra.
De s. k. tioplasterna [9, 10] anses vara byggda av
dylika långa svavelkedjor, omväxlande med kortare
kolkedjor.
År 1927 uttog först J. C. Patrick i U. S. A. och
kort därefter J. Baer i Tyskland patent på
framställning av kautschukliknande massor av etylenklorid
och alkalisulfid. Sedan har arbetet med dessa
substanser tagits om hand av Thiokolcorporation i
U. S. A. och av I. G. Farbenindustrie i Tyskland.
Försäljningsnamnet för de amerikanska produkterna är
thiokol och för de tyska perduren. Tioplasterna
kunna bearbetas ungefär som naturkautschuk. Ofta
blandas de med mindre mängder av denna (5—15 %)
för att underlätta bearbetningen. Det viktigaste
vul-kaniseringsmedlet är zinkoxid och vulkaniseringen
antages bero på, att olika molekyler bindas ihop
genom oxidation av fria SH-grupper.
Tioplasterna ha i vulkaniserat tillstånd en mycket
stor beständighet mot de allra flesta lösningsmedel
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
