- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
160

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Syntetiskt gummi, av Sidney M. Hagman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekmsk Tidskrift

och mot ozon. Däremot äro både styrka och
elasticitet underlägsna naturkautschukens. Samtliga
tioplaster ha en mindre angenäm om merkaptan
erinrande lukt, som dock kunnat till större delen
bortarbetas genom förbättrad teknik vid framställningen.
Nedan återgivas summariska formler för
framställningen av de viktigaste tioplasterna — så långt denna
ännu bekantgjorts.

snarare benägenhet att hårdna än att mjukna.
Däremot äro buna S och särskilt perbunan och neopren
klart överlägsna i detta avseende. Tioplasterna visa
även god värmebeständighet.

Naturkautschukens lagringsbeständighet är som
bekant ej helt tillfredsställande, även om de senaste
femton årens utveckling härvid medfört mycket stora
förbättringar. Försämringen vid lagring är i liuvud-

Thiokol A.

CH2 Cl

+ Na2 S4 [CH2 — CH2 — S4 - ]x

CH2 Cl
Etylenklorid

Thiokol B, Perduren G.

CH2 - CH2 Cl

/

O -f Na2 S4 —* [— CH2 — CH2 — O — CH2 — CH2 - S4_]x

\ t

CH2 — CH2 Cl
Diktoretyleter

Perduren H, Thiokol D.

O _ CH2 — CH2 Cl

/

CH2 + Na2S4 —>• [— CH2 — CH2 — O — CH2 — O — CH2 — CH2 - S4 — ]x

\

o — CH2 — CH2 Cl
Diktoretyl formaldehyd
acetal

Thiokol F (?)

CH2 — Cl

CH — OH + Na2 S4 —> [— CH2 — CH — CH2 — S4 —]x
CH, — Cl OH

De enklast byggda tioplasterna äro de mest
olje-och ozonbeständiga, medan de mera komplicerade
äro mera kautschukliknande och ha bättre mekaniska
egenskaper.

Jämförelse mellan naturkautschuk och
konst-kautschuk.

En strikt jämförelse mellan olika kautschukider och
naturkautschuk låter sig knappast utföra. Hos
samtliga kunna egenskaperna variera inom vida gränser
beroende på använda fyllmedel, vulkaniseringssätt m. m.

Rent allmänt torde man dock kunna säga, att de
mekaniska egenskaperna, främst brottstyrka och
förlängning vid brott för likvärdiga blandningar, äro
ungefär lika för naturkautschuk, buna S och neopren.
Perbunan har något högre styrka än dessa och
buna 85 och 115 lägre. Sämst i detta avseende äro
tioplasterna.

Avnötningsegen skåp erna uppges vara ca 25 %
bättre för buna S än för naturkautschuk, varför denna
bunaart är den, som i Tyskland avses för
användning-till bilringar och andra föremål med stora anspråk i
detta avseende.

Vid högre temperatur försämras naturkautschuken
relativt hastigt. Den mjuknar och förlorar sin
hållfasthet. Talbuna kvaliteterna synas härvidlag ej
vara naturkautschuken överlägsna. Dock visa de

sak att tillskriva oxidation med åtföljande
depoly-merisering. Särskilt kraftig blir oxidationen i
närvaro av ozon och i solljus. I detta avseende synas
samtliga konstkautschukarter (med undantag av den
numera ej mer framställda metylkautschuken) vara
naturkautschuken överlägsna. Vad särskilt ozon- och
ljusbeständigheten beträffar ha neoprenet, och ännu
mera tioplasterna stora företräden.

Den bristande oljebeständigheten är som bekant en
av naturkautschukens största nackdelar. Genom vissa
tillsatser kan oljebeständigheten visserligen
förbättras, men i stort sett kan man nästan, om ock med
någon överdrift, säga, att sättet att framställa ett
oljebeständigt gummi är att använda så litet
kautschuk som möjligt. Vulkaniserad kautschuk, gummi,
löses visserligen icke i oljor men absorberar dessa
i stora kvantiteter och förlorar därmed sin
hållfasthet. Intressant är att ett gummi som genom
absorption av större mängd lättflyktiga oljor, t. e. bensol,
förlorat sin hållfasthet, så gott som fullständigt
återvinner denna, sedan bensolen avdunstat.

I fråga om oljebeständighet äro flera av
konst-kautschukerna mycket överlägsna naturkautschuken.
Perbunan är sålunda praktiskt taget okänsligt för alla
slags alifatiska kolväten. Gentemot aromatiska
kolväten och halogenkolväten är beständigheten mindre
men dock vida överlägsen naturkautschukens. —

160

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free