Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - En mekanisk friktionsfri utväxlingsanordning och några tillämpningar på olika mätinstrument, av H. Abramson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Schematisk genomskärning av mikrokator.
stor utväxling, att det ej behöver förses med hål, om
man använder det för en utslagsvinkel mindre än
145°. Bandets dimensioner äro 0,125 X 0,005 X 40.
Det är vridet 2 160°. Kurvan är uppställd på samma
sätt som den föregående. Den visar att det finnes
ett mycket stort område där proportionalitet råder
mellan sträckningen och vridningen. Inom ca 200°
äro avvikelserna praktiskt taget omärkliga. Inom
detta område ger en sträckning av bandet på 0,0.1 mm
en vridning av ca 54° och en belastning av 1 gram
åstadkommer en vridning av ca 55°. Om detta band
förses med en visare med 10,6 mm längd gör
visar-spetsen en 1 000 gånger längre rörelse än bandets
rörliga ände. Man får alltså med detta band och en
dylik kort visare en utväxling på 1 000 gånger. För
ett utslag av 108° upptar bandet en energi av ca
0,002 gramcm.
Genom att variera bandens dimensioner och
vridning kan man få fram mycket olika
utväxlingsförhål-landen, egensvängningstal och inställningskrafter hos
desamma. De här beskrivna banden utgöra endast
ett par exempel på band, som använts för olika
ändamål, och äro ej alls avsedda att visa några gränsfall
för vad som är möjligt att åstadkomma med denna
utväxlingsanordning. Behövs större ut
växlingsförhållande. och mindre kraft för att åstadkomma
sträckningen av bandet, än vad som angivits för det sist
beskrivna, är det möjligt att framställa ett band med
dylika egenskaper. Var gränsen för det möjliga går,
vet jag ej, då jag aldrig haft tillfälle söka närma
mig den.
Dessa band ha förvånande goda
hållfasthetsegenskaper. Hos A.-B. C. E. Johansson tillverkas det en
mikroindikator med denna utväxling. Den har fått
namnet C. E. J. mikrokator. En dylik
mikrokator, försedd med det här senast beskrivna bandet,
inlagd i ett etui, tappades från brösthöjd i ett
stengolv. Etuiet gick sönder och instrumentet föll ut på
golvet, men bandet tog ingen skada, trots att det ej
var arreterat på något sätt. Att banden bli så starka
beror dels på att de bli mjuka och fjädrande tack
vare vridningen, dels på att hållfasthetsegenskaperna
hos materialet förbättras, när dimensionerna bli
mycket små. Enligt Hiitte har t. e. en wolframtråd
med 0,03 mm diameter en hållfasthet av 42 kg/mm2,
medan en wolframtråd med diametern 0,015 mm har
en hållfasthet av 60—70 kg/mm2.
Den kraft som erfordras för att sträcka bandet, så
att ett visst vinkelutslag erhålles, kan minskas till
en bråkdel av det normala genom att bandets sträck-
Fig. 3. Relation mellan sträckning, vridning och sträckkraft.
kraft balanseras med en
permanent magnet.
Det är klart, att en
utväxlingsanordning, som
har så många
fördelaktiga egenskaper som den
här beskrivna, har stora
användningsmöjligheter.
Fig. 4 visar C. E. J.
mikrokatorn i sitt stativ.
Stativet har ett runt,
plan justerat miitbord.
Ett mätplan med eggar
har placerats ovanpå
det släta mätbordet.
Mikrokatorn och
mätbordet injusteras så att
mi-krokatorns visare pekar
på noll, när en
passbitskombination med det
önskade måttet skjutes
in mellan mätbordet och
mikrokatorns mätspets.
Sedan inskjutes det
föremål, som skall mätas,
och man avläser
avvikelsen från det önskade
måttet.
Mikrokatorns
konstruktion framgår av
den schematiska
genomskärningen fig. 5.
Mät-kolven 1 tryckes av
spiralfjädern ner mot stoppet 2. För att den skall
kunna röra sig utan friktion, är den nedtill fästad
i ett. uppskuret membran 3. Upp skärningarnas
utseende framgår av den ovanför instrumentet i
mindre skala ritade bilden av membranet.
Uppskärning-arna äro till för att membranet skall bli mjukare, så
att det ej för mycket motverkar mätkolvens rörelser.
Upptill är mätkolven fästad vid en fjäder 4 och en
hävarmsfjäder 5. Bandets ena ände är fästad vid
häv-armsfjädern 5, dess andra ände vid en justerfjäder 6.
När mätkolven rör sig uppåt, rör sig hävarmsfjäderns
övre del bakåt, och bandet sträckes så att visaren rör
sig över skalan. Genom att variera hävarmsfjäderns
167
Fig. 4. C. E. J. mikrokator
i stativ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
