Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 25 mars 1939 - Den högre tekniska undervisningen under diskussion, av A: Grabe, G. Malm, P. Rydbeck, H. Kreüger, S. Nauckhoff, G. Sundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
FörutsäitninaarJlJnfler 4-årsperioder ufbiidos 100 ingenjörer
VÅlder vid examen - 25 Sr
Troppstegskurvan visar hur mänga av dessa som hvarieva vid olika à/dror; även därvid tages 4-arsperioder.
(Byggerpå tabeii 10 i Dådtighets-och Hvsiångdstobei/er för årtiondet 1911-1920,Sveriges officiella stof/sMJ
iO 55
Ålder i o
Fig. 1.
Ån to i ingenjörer som under
fyroörs-perioder utexaminerats från K.T.H.
och C.T.J. under tiden t&71- <924 samt
tre serier antagna värden (kurvorna
/, E och Hf) å utexaminerade ingenjörer
från K. T.H. och C. TH. under tiden t915-m
tes till stor del, åtminstone inom väsentliga
industriområden, huvudsakligen med tillhjälp av verkmästare
och lägre utbildad teknisk personal, och för varans
distribution användes personer med ren
affärsutbildning. Senare tiders utveckling har emellertid
ådagalagt, att ledande av en modern produktion erfordrar
i minst lika hög grad som konstruktionen en högre
teknisk kunskap, och i och med de tekniska
produkternas alltmera specialiserade och konstruktivt
invecklade natur ställas även på varudistributionen
sådana tekniska krav, att de icke längre kunna fyllas
av enbart affärsutbildade personer. Även här har
högre teknisk utbildning i stor utsträckning visat sig
nödvändig.
Det är tydligt, att den indelning jag här verkställt
av ingenjörerna i konstruktörer,
produktiotisingen-jörer och distributionsingenjörer är ganska
schematisk. Till konstruktörerna torde sålunda få räknas
bl. a. huvuddelen av våra konsulterande ingenjörer,
en del laboratorieingenjörer m. fi., men i stort
sett torde dock indelningen, åtminstone för
huvudgruppen av de inom tekniken arbetande ingenjörerna,
kunna användas och accepteras.
Det är förklarligt och berättigat, att 1908 års
kungl, kommitté för den högre tekniska
undervisningen på teknikens dåvarande stadium, lade sitt
förslag, som ännu ligger till grund
för undervisningens organisation,
huvudsakligen med syfte att utbilda
konstruktionsingenjörer och därmed
jämnställda, men med nutida
tekniska utveckling är det icke längre
försvarligt att lämna de båda övriga
ingenjörsgruppernas krav åsido.
Helt åsido ha de väl icke lämnats,
och högskolans myndigheter kunna
väl sägas hava gjort lovvärda
ansatser att tillgodose högskolan med
lärarkrafter på olika områden, men
det må genast sägas ifrån, att det
numera icke är tillräckligt att
er-_ erhålla lärarkrafter i olika
läroämnen. De tekniska områdenas
oerhörda utveckling och den
begränsade studietiden lägga oöverstigliga
hinder i vägen för att dessa
lärarkrafter skola kunna komma till
avsedd nytta, därest man icke från
grunden söker lägga undervisningen
så, att de blivande ingenjörerna
också beredas tid att tillgodogöra
sig undervisningen. Att
åstadkomma en så genomgripande
omorganisation torde överstiga de tekniska
högskolornas krafter. Härtill
erfordras en samverkan med tekniken
och industrien, som knappast kan
åstadkommas annat än genom ett
särskilt statligt utredningsorgan.
Den av Svenska teknologföreningen,
Sveriges industriförbund och
Tekniska samfundet i Göteborg i
samarbete med representanter för
högskolorna och statens tekniska verk
organiserade kommittén har utfört
.ett förberedande arbete för en dylik
utredning som nu föreligger, och det är denna
kommittés resultat, som jag nu kommer att i några
viktigare punkter redogöra för.
Utgångspunkten har varit den nyss nämnda, att
söka inom högskolorna åstadkomma en organisation,
sådan att den möjliggör utbildning av ingenjörer för
de tre i det föregående nämnda huvudområdena, men
därjämte har kommittén även ansett sig böra
upptaga en del rena organisationsfrågor av mera
administrativ art samt framför allt frågan om
tillgodoseendet av högskolornas med ingenjörsutbildningen
jämnställda uppgift att utöva teknisk forskning och
utbilda vetenskapliga forskare.
Jag kommer till en början att huvudsakligen beröra
ingenjörsutbildningen från studentexamen till
ingenjörsexamens avläggande. På grund av den korta tid,
som kan stå till förfogande för ett föredrag, nödgas
jag att förbigå en del frågor som kommittén
behandlat. Sålunda kommer jag icke att närmare ingå på
frågan om sättet för antagande av studerande vid
högskolorna, icke därför att denna fråga är av föga
betydelse, utan därför att detta problem torde kunna
lösas tämligen oberoende av undervisningens
organisation, såframt man icke skulle önska bygga så stora
högskolor att alla kompetenta inträdessökande kunna
antagas, vilket torde vara omöjligt ur ekonomisk syn-
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
