- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
184

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 25 mars 1939 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

tresset härför diskuteras. Huvudorsaken till att de
tekniska studierna i vårt land icke närmelsevis i samma
omfattning som exempelvis i Tyskland förts fram till
doktorsgraden ligger säkerligen, såsom i utlåtandfit
framhålles, på det ekonomiska området. Man torde väl kunna
hoppas, att —• på samma sätt som utvecklingen inom
industrien hittills gått i riktning mot en högre
utbildning för våra ingenjörer, i det att högskoleingenjörer för
närvarande säkerligen i långt högre grad än för endast
ett par årtionden sedan äro placerade som driftledare
vid våra industrier — detta även fortsättningsvis skall
bliva förhållandet, och att därmed doktorsgraden skall
bliva mera populär.

Å andra sidan måste man obestridligen räkna med att
de utexaminerade ingenjörerna — med de relativt goda
möjligheter till placering i industrien, som hittills
förelegat och med vilka man väl även i fortsättningen kan
räkna — av ekonomiska skäl torde föredraga och ofta
tvingas att omedelbart efter sin examen söka erhålla en
fast och inkomstgivande anställning.

För att även för mindre bemedlade, begåvade
ingenjörer stimulera till fortsatta och på forskning i högre
grad inriktade studier fram till doktorsgraden synes det
önskvärt att utöver de föreslagna docentstipendierna
tillräckligt antal forskarestipendier inrättas vid våra
tekniska högskolor. Dessa forskarestipendier, som väl böra
dimensioneras i storleksgraden 3 000—5 000 kronor per
år, böra då icke helt förbehållas nyutexaminerade
ingenjörer utan borde även kunna innehas av äldre ingenjörer,
som för forskning inom ett eller annat kvalificerat
område önska återvända till högskolan.

I samband härmed synas högskolornas
laboratorieutrymmen böra utökas med tanke på att där kunna bereda
utrymme för dylika enskilda studier.

Ett inrättande av dylika forskningsstipendier borde
även vara ägnat att i högre grad möjliggöra
rekrytering-av docenter samt i anslutning därtill professorer vid
högskolorna.

Jag vill också ifrågasätta, om man icke i samma
kapitel lämpligen borde specificera en ökning av
anslagen för resebidrag och vikarieersättningar till
professorerna vid de tekniska högskolorna, för att för dessa i
ökad grad möjliggöra såväl att följa teknikens
utveckling som bedrivande av enskild forskning inom sina
respektive områden.

På basis av förestående skulle jag sålunda velat utöka
de i kapitel 10 framlagda sex punkterna med följande
två punkter:

3 b. Anslagen till resekostnader och
vikarieersättningar till professorerna vid de tekniska högskolorna
ökas i avsevärd grad, i avsikt att för dem möjliggöra
såväl hedrivande av enskild forskning som att kunna följa
teknikens utveckling inom sina respektive områden.

(Jag ifrågasätter även, om man icke i detta
sammanhang borde hava framhållit önskvärdheten av ytterligare
professurer, särskilt då mera forskningsbetonade sådana,
i avsikt att avlasta de nuvarande professorernas arbete
och för dem möjliggöra ökad inriktning på
forskningsområdet.)

4 b. För möjliggörande i större utsträckning av
fortsatta och mera forskningsbetonade studier fram till
teknologie doktorsgraden böra särskilda forskarestipendier
i tillräckligt antal inrättas. Dessa stipendier avses i
första hand för nyutexaminerade ingenjörer, men kunna
även disponeras av andra teknici, som önska vid
högskolorna bedriva forskning inom särskilda områden.

19/2—18/3.

Facit.

Kielkanalen utvidgas. För att göra det möjligt för
även stora fartyg att mötas, skall bredden ökas till
ungefär den dubbla. Genomsnittstonnaget har
nämligen stegrats avsevärt under de senare åren, och
mycken tid går därför förlorad på grund av den ofta
förekommande, enkelriktade trafiken. Kanalen skall
dessutom göras djupare och utsträckas till nedre Elbe,
som vid lågvatten icke tillåter trafik av större fartyg.

En kraftig flygfyr skall byggas i Marocko i närheten
av Casablanca. Den skall förläggas till en höjd i
stadens närhet och beräknas bli synlig på ett avstånd
av 100 km. Ljusstyrkan är beräknad till 1 800 000
normalljus.

Televisionens landvinningar. För första gången i
televisionens historia har ett idrottsevenemang visats
för en betalande publik på olika biografer direkt via
televisionen. Detta skedde i London nyligen, då en
engelsk mästerskapsmatch i boxning gick av stapeln.
På en av biograferna använde man en så pass stor duk
som 5 X 4 m. Full filmkvalitet uppnåddes icke, men
närbilderna voro bra. Denna televisionens tekniska
seger kommer säkerligen att bli av kolossal betydelse.

Ofantliga energimängder ha frigjorts vid experiment
med atomsprängning vid det till universitetet i
Köpenhamn hörande fysikaliska institutet. Det är en av
professor Bohrs medarbetare, dr Robert Frisch, som
experimenterat med radium och därvid konstaterat att
vid sprängningen av en atomkärna det utvecklades en
energi, som uppmättes till icke mindre än 200 mill.
elektronvolt, vilket är den största energimängd, som
över huvud taget har uppmätts och som endast
överträffas av de kosmiska strålarna. Tidigare har man
endast lyckats frigöra 28 mill. voit, varför det här
alltså är fråga om den sjudubbla mängden.

Metall och gummi har visat sig kunna fast förenas
med varandra enligt en av en engelsk firma utarbetad
metod. Förfaringssättet innebär att ett metallstycke
på elektrolytisk väg överdrages med en tunn
beläggning av en legering, som lär ha ungefär samma färg
som mässing, med fullkomligt slät och ren yta.
Strukturen är emellertid sådan, att gummit vid behandling
i en vulkaniseringspress bildlikt talat smälter ihop
med metallen, så att man faktiskt lär kunna tala om
metall och gummi i ett stycke. Företagna prov ha
visat att en dylik kombination kan uthärda en
dragkraft på 63 kg/cm2, och att gummit har brustit utan
att lossna från metallen. Processen lämpar sig för
såväl syntetiskt som naturligt gummi och, så vitt man
kan se, för alla slags metaller.

Förestående uppgifter äro hämtade ur
svensk och utländsk dags- och teknisk press.

Teknisk tidskrift kontrollerar i görligaste
mån uppgifternas riktighet men ikläder sig
intet ansvar för desamma. Red.

184

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:35 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939a/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free