- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
185

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 1 april 1939 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 13 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 1 APRIL

ÅRG. 6 9 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 9

INNEHÅLL: Rundradions tekniska möjligheter förr och nu, av byrådirektör Siffer Lemoine. — Svenska
teknologföreningens vårstämma. -—■ Sammanträden.

Rundradions teknis ka möjligheter förr och nu.

Av byrådirektör SIFFER LEMOINE.1

Inledning.

Rundradions millionhövdade lyssnarskara
innesluter i sig åsiktefraktioner beträffande
rundradioprogrammets sammansättning, vilka äro nästan lika
talrika som lyssnarna själva. Yi ha alla i större eller
mindre utsträckning tycke och smak för vissa
programinslag, under det att andra i ringa eller ingen
mån tilldraga sig vårt intresse. Detta behöver icke
vara motiverat av principiella åsiktsinställningar, som
representeras exempelvis av gemenskap i religiösa
eller andra ting, folkbildningssträvanden, allmänt
musik- eller sportintresse eller dylikt, utan det kan
helt enkelt vara sinnelag, lynne och stämning för
dagen eller stunden, som gör oss mer eller mindre
benägna att vid det eller det tillfället avlyssna den
pågående utsändningen.

Redan tidigt ha dessa förhållanden haft till
konsekvens, att man förts in på tanken, att rundradion
borde vara så ordnad, att lyssnarna själva bereddes
möjlighet att välja program efter egen åstundan. I
det fria landet i väster, där rundradion allt från
begynnelsen omhänderhafts av privata bolag i
konkurrens med varandra, ha lyssnarna på alla större orter
haft tillgång till flera stationer och haft att välja
mellan olika slag av program. Detta har i viss mån
verkat stimulerande på radiointresset i Förenta staterna.
Lyssnarsiffran i Amerika kan icke exakt anges —
statistik häröver föres ej, då som bekant inga
licensavgifter erläggas — men densamma uppges,
procentuellt räknat av invånarantalet, vara högre än i de
flesta europeiska länder, om den inte överträffar dem
alla.

I Europa introducerades tanken på dubbel
programsändning först i England. Ett sådant system
planlades för cirka tio år sedan och har sedan dess
successivt förverkligats vid utbyggnaden av det
engelska rundradionätet. Att så kunnat ske
berodde först och främst på att England tidigt
började med rundradio samt härigenom skaffade sig ett
visst försprång och sedermera en så riklig tilldelning
av våglängder, att landet kunde i nära dubbla
omgångar täckas med god hörbarhet. Problemet löstes
efter de enklast tänkbara riktlinjer: tvenne
sändar-stationer förlades till en och samma plats och mata-

i Föredrag hållet på Tekniska föreningen i Örebro den 26
januari 1939.

des med olika program. Londonstationen är en sådan
dubbelstation: London National och London Regional.
På samma sätt Midland, Scottish och övriga
sändarestationer. Riksprogrammet — the National
program-me — går ut över samtliga sändningscentra, det
regionala eller lokalprogrammet endast över den på samma
plats installerade dubbelsändaren.

Att Sverige vid denna tidpunkt skulle kunna över
huvud taget reflektera på att införa dubbelprogram
efter engelskt mönster var ur teknisk synpunkt sett
helt uteslutet. Därtill förfogade vi icke över
tillräckligt antal våglängder, vilket var en ofrånkomlig
förutsättning. Det är för övrigt så än i dag och kommer
att så alltid förbliva, i den mån problemet sättes
liktydigt med antalet tillgängliga exklusiva våglängder.

Utvecklingen av rundradion har emellertid plöjt
nya banor, som betydligt fjärmat oss från
förhållandena tidigare. Om problemet nu skulle lösas,
behöver detta icke ske efter de anglosachsiska
linjerna.

Jag skall erinra om de allmänna betingelserna, så
dana de voro för cirka ett decennium sedan. Man
skall då finna, att det radiotekniska vetandet och
kunnandet under de sist förflutna åren gått oerhört
framåt, och att nya domäner öppnats för rundradions
vidare utveckling.

De faktorer, som i första hand skola underkastas
granskning i detta sammanhang, äro
sändarstationer-nas effekt, strålningsförloppets mekanism,
radiomottagarnas egenskaper och standard samt störningarnas
allmänna nivå. Härtill komma ytterligare ett par
faktorer, vilka skola behandlas längre fram.

Radiostationernas effektbelopp.

Då rundradiorörelsen startade i Sverige, byggdes
1/2 kW stationer liksom i andra länder. Räckvidden
var mycket blygsam. Den belöpte sig till några
tiotals km, och därutanför vidtog det stora radiomörkret,
där stationerna visserligen med god vilja och
ansträngning kunde urskiljas men ej avlyssnas, där
interferenstjut, åstadkomna genom återkoppling i
mottagarna för att pressa dem till yttersta gränsen
av prestationsförmåga, var dominerande ingrediens i
underhållningen. Den tiden är numera för alltid förbi.

Stationer av högre effektbelopp följde. Den första
hos oss var Motala med 30 kW — rekord på sin tid i
Europa, ehuru av kort varaktighet. 10 kW stationer

185

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:35 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939a/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free