- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
191

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 1 april 1939 - Rundradions tekniska möjligheter förr och nu, av Siffer Lemoine

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fältet blir dock genomgående högre inom 500 km
zonen, störningsnivån alltså mindre kritisk, vilket är
av stor betydelse i och för sig. Men ej nog med det.
De, som bruka lyssna till utländska
rundradiostationer, veta, att de europeiska långvågsstationerna,
speciellt vid denna årstid, äro relativt gott hörbara
nästan utan undantag: Droitwich,
Königswusterhausen, Warschau etc. och framför alla andra Moskwa
med sina 500 kW. Förhållandet torde icke vara att
uteslutande tillskriva markstrålningsfältet.
Strålningen på större distans är snarare att betrakta
såsom ett partiellt sammansatt mark- och rymdfält
mellan jordytan och ett med diffus undre gräns
varande joniserat skikt samt skulle följaktligen bliva
större än vad kurvorna i fig. 4 ånge. Slutsatsen
härav är att mottagningen blir acceptabel även
bortom 500 km-strecket — ett förhållande, som lyssnarna
redan nu utnyttja på störningsfria platser.

Nästa steg att undersöka gäller, huru förhållandena
gestalta sig vid kvällsmottagning. Rymd- och
mark-fältets interferens i närzonen ha vi förut berört.
Denna är av sådan art, att mottagare med
automatisk volymkontroll till stor del, men ej helt och hållet,
kan avhjälpa fadingens nackdelar. Men på
långdistans, på avstånd över cirka 300 km, då
fasdistorsionen börjar upphöra, bli mottagningsmöjligheterna
motsvarande bättre.

Med tillämpning av kurvan i fig. 6 för rymdfältets
styrka finner man, att Motala under dygnets mörka
del ger ett fält av 2,0 mV på 500 km, 1,3 på 800 km
samt 0,9 på 1 000 km avstånd. Alldenstund siffrorna
äro medianvärden, kunna såväl tre gånger större
värden som tredjedelen av dem förekomma. Om vi i
samma fall skulle kalkylera med 500 kW
sändningseffekt, bliva siffrorna i runt tal fördubblade.

Yi skola likaledes undersöka motsvarande fält från
en 100 kW station på medelvåg. Ur
rymdstrålnings-kurvan kunna vi utläsa, att vi mellan 400—500 km
ha ett flackt strålningsmaximum på cirka 1,5 mV
samt ännu på 850 km ett fält av 1 mV, varefter fältet
sakta avtager till 0,5 mV vid cirka 1 200 km.
Appliceras dessa värden på Skåne-stationen, få vi fram de
i fig. 8 angivna zonerna. Ökning av dessa fältvärden
är vidare möjlig genom att —• såsom för övrigt
anläggningen i Hörby projekterats — uppsätta en
reflektorantenn, bestående av en identiskt lika
antennmast som sändarens, i sydlig huvudriktning från
denna, varigenom rymdfältets styrka norröver
beräknas bliva mångdubblad.

Det finnes ett i tid och otid använt uttryck, som
heter "vårt avlånga land". I samband med radions
lyssningsmöjligheter är emellertid landets avlånga,
geografiska form av reell betydelse i så måtto, att
rymdfältets nyttiggörande kan ske inom svenska
landamären och ej, såsom regel är beträffande de
flesta europeiska länder, först utanför de egna
gränserna.

Som sammanfattning av dessa överläggningar,
grundade på de officiella räckvidds- och
strålningskurvorna, ha vi kommit fram till att man på många
orter redan nu, alltefter belägenhet och tid på dygnet,
kan välja station. Än mer blir detta fallet efter
stationsnätets utbyggnad till maximalt medgivna
effektbelopp: vid dagmottagning över vissa delar av
landet, vid kvällsmottagning nära nog över landet i dess
helhet, taget som geografisk enhet. Förutsättning-

arna därför äro att goda mottagare komma till
användning samt att störningsnivån icke är otillåtet
hög. Undantag bilda bl. a. vissa områden i Norrland
på grund av för låg fältstyrka, vidare — vilket är
av synnerlig vikt och betydelse — vissa större städer
i Mellansverige på grund av där rådande högre
störningsnivå. Men mot nära nog allt ges bot, och så
även härvidlag.

Synkrondrift, trådradio, kortvåg.

Inom Motalas inre mottagningsrayon ha vi sett,
hurusom det finnes ett antal småistationer, vilkas
existens jag hittills förbigått: Norrköping, Örebro,
Jönköping, Eskilstuna, Karlstad m. fi. Anledningen till
deras tillkomst har jag berört: för svag fältstyrka på
kristallmottagarens glanstid. Men att de finnas kvar
har bl. a. berott på att tillgången till lokalstation på
dessa platser har verkat fördröjande på
apparatförnyelsen hos lyssnarna och gjort, att denna gått i
långsammare tempo än på andra håll. Den allmänt
högre störningsnivå, som vidare finnes särskilt i
städer med elektrisk spårvägsdrift, har ytterligare
påkallat lokalstationens bibehållande. Med Motalas
effektökning och med det intensiva avstörningsarbete,
som de senaste åren bedrivits, hava förhållandena
blivit bättre, och Motala kan mestadels, dock ej
överallt, avlyssnas tillfredsställande inom den inre
mot-tagningsrayonen.

Dessa småstationer, som av staten successivt
övertagits, ha synkroniserats på gemensamma våglängder.
Rent tekniskt sett vore en ytterligare utökning av
synkronstationernas nät tänkbar. Men det gives
jämväl andra utvägar att välja på, vilka helt kort skola
omnämnas, nämligen trådradio och kortvåg.

Med trådradio förstås överföring av program över
ledning. Detta kan ske antingen lågfrekvent eller
högfrekvent. I förra fallet erfordras endast
högtalare, ev. högtalare med förstärkare, varvid blott ett
program kan distribueras per ledning. Vid den
högfrekventa överföringen åter kunna över samma
ledning flera program serveras, mellan vilka abonnenten
med sin mottagare har att välja. Det senare
systemet är givetvis rent tekniskt sett mer fulländat,
speciellt som telefonledning kan nyttjas för överföringen.
Nackdelen med båda systemen är huvudsakligen att
på grund av anläggningskostnad för extra ledningar,
i senare fallet till lyssnare, som ej ha
telefonabonnemang, anskaffandet, driften och underhållet av
erforderlig apparatur etc. omkostnaderna bliva högre än
vid den renodlade radioöverföringen.

Till sist ha vi kortvågen. Alla känna till att man
på kortvåg kan ernå förbindelse med avlägset
belägna länder över hela jordklotet. Kortvågens största
betydelse är också fjärrkommunikationen. Men
härvid inträder ånyo vårt lands stora geografiska
utsträckning såsom en viktig faktor. Avståndet från
Motala till Kiruna är blott aningen mindre än från
Motala till Englands ostkust. Inom landet ha vi
alltså att räkna med distanser av internationella mått.
Vår kortvågssändning är bra hörbar i England,
liksom den engelska hos oss, men att den är lika bra
hörbar i Norrland svävar man på lyssnarhåll ofta i
okunnighet om. Återigen således den nyss påpekade
förväxlingen mellan närmast och bäst hörbara
station. Delvis förklaras detta därav, att de äldre

191

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free