Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1939 - Stockholmstrafik — storstadstrafik, av Åke Virgin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Stockholmstrafik — storstadstrafik.
En jämförande undersökning av gatutrafiken i större städer.
Av ÅKE VIRGIN.1
Under de senaste årtiondena har trafiken fått ett
allt större inflytande på stadsbyggandet och
stadslivets olika funktioner. Den fortgående ökningen av
städernas gatutrafik får emellertid ej anses enbart
som en följd av samfärdsmedlens motorisering, den
är säkerligen i lika hög grad föranledd av vårt
nutida samhällsliv och dess stegrade krav på goda och
snabba kommunikationer. De gamla städerna, som
planlades för helt andra förhållanden än våra, ge icke
tillräckligt utrymme för trafiken och hotas på den
grund av en söndersprängning av stadskärnan i
likhet med vad som nu försiggår i de amerikanska
städernas centrala delar. Vad Stockholm beträffar,
framgår denna brist på trafikutrymme inom de stadsdelar
där byggnadsintensiteten är störst med all önskvärd
tydlighet av diagrammet fig. 1. Det ringa utrymme
i förhållande till bebyggelsens storlek, som finnes
tillgängligt i de inre stadsdelarna, är så mycket mer
i Föredrag vid
eningens avd. för
april 1939.
sammanträde med Svenska
teknologför-väg- och vattenbyggnadskonst den 17
VAST- OSTLIG PROFIL GENOM STOCKHOLM
by66nads1nten51teten
exploateringstal =
våningsyta i procent av områdets areal
65* 7sx
218%
0ffentu6a utrymmet
offentligt utrymmestal-
gator och parker i procent av våningsytan
191%
lit
17 7. 23°/. 3Hjg
8337.
allmanna utrymmet
allmänt utrvm mestal -
fri yta i procent jg^
av våningsytan
133%
116%
155%
trafikutrymmet
trafikutrym mest al -
gatutrafikytan i procent av våningsytan
m
z
Fig. 1. Bilden visar byggnadsintensiteten och rymligheten
inom olika stadsdelar från trädgårdsstadsområdet Södra
Ängby i väster till hyreshusområdet Smedsbacken i öster. De
angivna stadsplanetalen för trafikutrymmet visa
gatutrafikytan i procent av våningsytan.
anmärkningsvärt, som gatutrafiken där når sin största
omfattning.
Stockholms trafiksvårigheter bedömas ofta, även på
de håll där en mera ingående kännedom om
hithörande förhållanden skulle kunna förväntas, enbart med
hänsyn till stadens storlek. Man hör sålunda ofta det
påståendet, att i en stad av Stockholms jämförelsevis
ringa storlek ej kan behövas några sådana
extraordinära åtgärder för trafikens underlättande som måste
tillgripas i de stora världstäderna. Man hänvisar till
att exempelvis Köpenhamn trots dess avsevärt större
invånarantal ännu ej har behov av en tunnelbana och
att gaturegleringarna där hittills varit av relativt
ringa omfattning.
Härvid sker tydligen en förväxling av den totala
trafikvolymen inom stadsområdet och trafikens
intensitet. Den totala trafikvolymen i en stad står
självklart i en viss relation till stadens invånarantal, men
trafikintensiteten däremot är icke i samma grad
beroende av stadens storlek. Här kommer stadens
topografi och den därav betingade utformningen av
stadsplanen och bebyggelsens disposition att få en
dominerande betydelse.
För att kunna bedöma huruvida trafikintensiteten
inom en stad är stor eller liten, har man en god
ledning av jämförelser med andra städer. En sådan
jämförelse ger också ett gott underlag för en prognos
rörande den framtida trafikutvecklingen.
Stadsplaneregleringar som göras för århundraden böra bedömas
med hänsyn härtill och ej begränsas till att allenast
tillgodose dagsbehovet. Det kommer här mer än eljest
att visa sig vara dålig ekonomi att icke vara
framsynt.
Innan en jämförelse göres mellan Stockholms
gatutrafik och storstädernas, är det på sin plats att i
korthet lämna några uppgifter om Stockholmstrafikens
utveckling. I det följande behandlas till en början
körtrafiken, varefter en kort redogörelse lämnas för
gångtrafiken inom staden.
Fordonsparken.
En viss mätare av körtrafikens utveckling i en stad
har man i storleken av den befintliga fordonsparken.
Den 1/1 1939 utgjorde antalet registrerade
motorfordon i Stockholm följande: Personbilar 18 072,
lastbilar 7 611, omnibussar 449 och motorcyklar 2 265.
Förändringen av antalet motorfordon i Stockholm
under senare år visas på fig. 2. Därav framgår, att
antalet person- och lastbilar från år 1924 ökats med
232 % och enbart under de sista 5 åren från den 1/1
1934 med ej mindre än 51 %. Antalet motorcyklar
däremot var störst i slutet av år 1930, nämligen 6 059,
och har sedan dess hastigt nedgått. Antalet
trampcyklar i trafik är svårare att angiva.
Stockholmspolisen började år 1932 en ny
cykelregistrerings-serie, som i slutet av år 1938 upptog omkring 210 000
cyklar. I den registreringsserie, som användes före
1932, voro i runt tal 200 000 cyklar registrerade.
Antar man, att av dessa äldre cyklar omkring 20 %
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
