Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1939 - Trådbussanläggningar, av C. Wijkborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
gång, frisk luft, stor resehastighet, som
trådbussanläggningar medföra för trafikanterna och
befolkningen. Det synes numera vara klarlagt, att detta
kommunikationsmedel är synnerligen förmånligt även för
trafikföretagen inom ett visst trafikintensitetsområde,
som allt efter förhållandena på orten kan variera
mellan 15 min. trafik och ned till den trafikintensitet,
där spårvägen blir mera ekonomisk. Betänkligheterna
mot ledningarna i gatorna äro tydligen på väg att
försvinna. Här i landet togs trådbussfrågan upp
första gången 1911, då undersökning gjordes för en
anläggning i Stockholm. Sedan 1925 har
utvecklingen följts med ökat intresse, och 1936 hade detta
blivit så stort, att Asea ansåg tiden vara inne att
inrätta sig för att kunna leverera för våra trafikföretag
lämpliga trådbussar och ledningsanläggningar.
För detta ändamål gjordes först en närmare
undersökning av befintliga anläggningar på kontinenten
och i England. Då därstädes använda konstruktioner
i många avseenden inte voro lämpade för våra
förhållanden fattades 1937 beslut om att utföra en
provanläggning i Västerås omfattande en kortare linje
med en provbuss. Denna anläggning togs i bruk
under 1938, och härnedan lämnas en kortare
beskrivning av densamma.
Ledningsanläggningen är utförd med ett
ledningspar för vardera körriktningen (dubbelspårig) och är
försedd med körslinga i de båda ändpunkterna.
Dessutom har anordnats en avgreningslinje för vändning
genom inkörning på en sidogata.
För att få tillfälle studera olika förekommande
konstruktioner i ledningssystemet har olika
ledningsmaterial och olika upphängningssätt använts liksom
olika konstruktion av ändslingor, växlar och
korsningar. Fig. 1 visar sålunda upphängning i armar
samt fig. 2 i tvärtrådar. Fig. 3 visar ändslinga med
polygonform och fig. 4 ändslinga med fullständig
cirkelform. Fig. 5 åskådliggör fjäderväxel och kors-
Fig. 1. Upphängning i armar.
Fig. 2. Upphängning i tvärtrådar.
Fig. 3. Ändslinga med polygonform.
ning och fig. 6 elektriskt manövrerad växel med
korsning.
I ledningen ha inbyggts isolatorer, trådhållare,
kontakttrådklämmor etc. av såväl utländska fabrikat
som helt svenskt fabrikat med ändamål att studera
vilka konstruktioner, som bäst lämpa sig för våra
förhållanden.
Vad själva bussen beträffar, så anpassades dess
storlek efter erfarenheter med vanliga bussar i Stock-
Fig. 4. Ändslinga med cirkelform.
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
