Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1939 - Åtgärder för ökad tåghastighet samt nya snälltågselektrolok vid S. J., av H. Bager och J. Ottosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
anslag. Härtill må vidare omnämnas, att
föredragande departementschefen framhållit, att det är av
största betydelse, att statens järnvägars huvudlinjer
erhålla en utrustning, som såväl i fråga om
möjliggörande av hög tåghastighet som beträffande
kvantitativ transportförmåga motsvarar höga fordringar.
Riksdagen har sedermera uttalat sitt gillande av de
framlagda förslagen samt anvisat erforderliga medel
för närmaste budgetåret.
För att få utrett huru en ny, för den höga
hastigheten lämpad snälltågsloktyp bör utföras för att
tillgodose vissa närmare angivna krav i fråga om
dragkraft och hastighet, tillsatte Järnvägsstyrelsen i mars
1938 en kommission bestående av byråcheferna I.
Öfverholm och E. Rendahl, överinspektören H.
Bager och byråingenjören J. Ottosson med
sektionsingenjören T. Thelander såsom sekreterare.
Kommissionen, som under våren 1938 företog en
studieresa till Tyskland och Schweiz, har i december
1938 avlämnat sitt betänkande. Kommittémajoriteten,
bestående av herrar Rendahl, Bager och Ottosson, har
föreslagit ett enkelaxellok, typ 1 Do 1, av 3 500 hk
motoreffekt. Byråchefen Öfverholm har anmält en
avvikande mening innebärande, att ett
koppelstångs-lok av praktiskt taget samma utförande som de
nuvarande D-loken men med timeffekten ökad till
2 850 hk skulle vara tillfyllest samt därjämte ställa
sig billigare.
I det följande kommer nu att redogöras för dels
de för det nya lokets konstruktion uppställda
förutsättningarna, dels vissa allmänna egenskaper hos
elektrolok, av betydelse för valet av loktyp, dels det
nya lokets utförande.
Valet av ny loktyp.
A. Förutsättningar i fråga om kapacitet.
Enligt av Järnvägsstyrelsen uppställda direktiv
skall det nya loket kunna användas för framförande
av snälltåg på samtliga huvudlinjer, och förutsättes
en maximitåghastighet av 120 km/h. På de sydligare
linjerna med en maximistigning av 10 °/00 bör räknas
med en vagnvikt av 600 ton utom resande och
resgods samt å linjen Långsele—Boden, där det
förekommer talrika långa 16 °/00 stigningar, 480 tons
vagnvikt. Lokets maximiskentryck får med hänsyn
till spåröverbyggnaden ej överstiga 17,3 ton. Detta
skentryck kan tillåtas på de sydligare linjerna vid
hastigheten 120 km/h. På linjen Långsele—Boden kan
till en början tillåtas blott 80 km/h men efter längre
fram tillämnat rälsutbyte åtminstone 90 km/h. Å
denna linje kommer dock efter tillämnad kurvrätning
att finnas kvar en hel del kurvor, som på åtskilliga
ställen, särskilt mellan Långsele och Vännäs,
nödvändiggöra hastighetsnedsättning ända till 60 km/h.
I fråga om gränserna för lokets prestation är
kravet i fråga om dragkraft störst för 480 tons
vagnvikt i 16 °/00 stigningarna, medan framförande av
600 tons vagnvikt vid 120 km/h kräver den största
effekten.
B. Vissa allmänna undersökningar beträffande olika
loktypers möjligheter med hänsyn till dragkraft och
effekt m. m. ,
Bland de olika loktyper, vilka varit föremål för
undersökning beträffande huvudata, märkas de i
dra5kraft l ton
Fig. 1. Dragkraftskurvor för elektrolok 1 C 1 om 2 000 resp.
2 850 hk samt 1 Do 1 om 3 500 hk samt motståndskurvor för
580 och 700 tons tågvikt.
nedanstående sammanställning under nr 2, 3 och 4
upptagna typerna. Som jämförelse upptages
dessutom som nr 1 nuvarande snälltågsloket Dk.
Nr Lok [-Axel-anordning Adhesionsvikt-] {+Axel- anord- ning Adhe- sions- vikt+} ton Drivmotorer effekt: hk Max. hast. km/h
1 Koppelstångslok
Dk ......... 1C1 51 2X1 000=2 000 100
2 Koppelstångslok 1C1 51 2X1 425=2 850 120
3 Koppelstångslok 1 D 1 68 2X1 425=2 850 120
4 Enkelaxellok .. 1 Do 1 68 4X 875=3 500 135
Samtliga koppelstångsloken hava förutsatts utförda
såsom de nuvarande med kraftöverföring genom en
enda blindaxel, driven av tvenne i ramverket lagrade
drivmotorer. Med hittills kända konstruktioner är
det därvid ej möjligt att med tvenne drivmotorer
applicera högre effekt än 2 850 hk, vilken alltså är
densamma, vare sig man använder 3 eller 4
drivaxlar (axelanordning 1 C 1 resp. 1 D 1).
Vid användning av 4 i dragkraftavseende till fullo
utnyttjade drivaxlar bli påkänningarna i blindaxel
och ramverk betydande, och det mekaniska
utförandet över huvud taget skulle komma att erbjuda en
hel del konstruktiva svårigheter och ovisshetsmoment.
Ett 4-axligt koppelstångslok för snälltågstjänst har
därför relativt tidigt lämnats ur räkningen. I
ovanstående bild (fig. 1) visas dragkraftskurvor för de här
ovan angivna loktyperna 1, 2 och 4.
I fig. 2 visas accelerationskurvor för start å rakt
horisontalspår av 600 tons vagnvikt med användande
av de loktyper, för vilka fig. 1 angiver dragkraften.
Som synes är startförmågan till högre hastighet
avsevärt bättre hos de båda nya loktyperna än hos
Dk-loket, med vilket enligt erfarenhet accelerationen
med full vagnvikt går mycket långsamt, när man
närmar sig övre gränsen för lokets
prestationsförmåga. En jämförelse mellan de båda nya loktyperna
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
