Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1939 - Svetsade konstruktioner i S. J. stålvagnar, av John Östholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 14. Svetsad gavel och rammtak.
plåten vilar direkt på dessa. Härigenom blir
belastningen på tvärbalkarna jämnt fördelad, varav följer
att dessa balkar kunna göras smäckrare. Lägges det
korrugerade undergolvet med korrugeringarna i
vagnens längdriktning, så kan detta upptaga en
betydande del av buffertkrafterna, varigenom
långbal-karna bliva delvis avlastade och följaktligen kunna
göras klenare. En annan fördel med det korrugerade
plåtgolvet är att det diagonalförsträvar underredet
och därmed gör särskilda knutförbindningar mellan
långbalkarna och tvärbalkarna i underredets
mellan-parti obehövliga. Dessutom bildar plåtgolvet ett
eld-säkert skydd mot eventuella gnistor från
bromsblocken.
En korgstomme utförd med korrugerat plåtgolv,
med förstyvade sido- och takplåtar och med
rundgående spant bildar en sluten sektion, som är att
likna vid ett fyrkantigt, torsionskraftigt rör, och är
därför särskilt väl lämpad att motstå de på
densamma verkande sammansatta, böjande,
sammantryckande och vridande krafterna. För tvärförstyvning
av det sålunda bildade röret tjäna vagngavlarna.
Med hänsyn till att dessa äro försedda med stora
öppningar för dörrar och fönster samt att
korgsidorna i de till gavlarna närmast gränsande partierna
jämväl hava stora öppningar för dörrar*
synes det lämpligt att anordna ytterligare
två stycken med korgstommen fast
förenade tvärförstyvningar av stål. Dessa
förstyvningar böra placeras så nära
ändarna av vagnen som möjligt och kunna
t. e. utformas som stommar i tvärgående
mellanväggar vid toaletter eller
vesti-buler. Dessa stommar böra med fördel
kunna utföras av korrugerad plåt med
korrugeringarna ställda i vertikal led.
För fackverken i helsvetsade
korgstommar hava med hänsyn till i dem in-
gående profilers form och framställningssätt hittills
förekommit fyra olika byggnadssätt: 1) uteslutande
öppna, vanliga valsprofiler, 2) svetsade plåtbalkar,
3) hål- eller lådprofiler, 4) kombination av de tre
föregående byggnadssätten. Utförandet med enbart
vanliga valsprofiler blir billigast. Mot ett sådant kan
emellertid anmärkas, att det med hänsyn till
begränsad tillgång på profiler måste bliva tyngst. Och
dessutom är det vid detta byggnadssätt vid
knutförbindningar med överlappade eller kant i kant insvetsade
sådana svårt att erhålla en mjuk övergång för
kraftflödet. Med svetsade plåtbalkar kan den mest ideella
byggnadsformen erhållas. Dessa ställa sig
emellertid dyra i framställning. Hålprofiler, som äro särskilt
lämpliga för vridnings- och tryckpåkänningar, skulle
med fördel kunna användas i vagnar med olika
fönsterdelning, där det är svårt att åstadkomma
rundgående spant. Mot dessa har anmärkts, att de äro
oåtkomliga för invändig eftersyn. Den största
nackdelen med hålprofilerna torde emellertid vara, att de
för infästning av vagninredningar och beslag, för
undvikande av håltagning med åtföljande ingång för
vatten och luft, måste förses med påsvetsade vårtor
och öron.
Det fjärde, kombinerade byggnadsättet synes
därför bjuda de största fördelarna. Härvid har det visat
sig lämpligt att underredets ändparti, som kräver
kraftiga diagonalförstyvningar, utföres med svetsade
plåtbalkar. Centrumbalkarna, som äro utsatta för
sammansatt böjning och vridning, böra utföras som
lådbalkar, se fig. 9. Underredets mellanparti och
korgstommen f. ö. bör i allmänhet utan nämnvärda
nackdelar kunna byggas med vanliga valsprofiler.
Fig. 15. Korgstomme i kombinerat nitat och svetsat
utförande.
Fig. 16. Vagn litt. ACo2c.
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
