Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 6 maj 1939 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Var träinredningen skuld till »Stockholms»-branden? va Willy Kinberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
produktionsindex visar för februari 119 mot 120 i
fjol och med 117 som genomsnitt för hela 1938 och
120 som genomsnitt för 1937.
Konsumtionsindustrierna förete synnerligen förmånliga siffror och
detsamma gäller järn- och stål- samt maskinindustrien.
Leveransterminerna inom vissa grenar av den tunga
industrien befinna sig i tydlig tillväxt.
Malmskeppning-arna voro under årets båda första månader lägre än
i fjol, men mars visar däremot en högre siffra, 925 000
ton, än i fjol, då skeppningen uppgick till 892 000 ton.
Järnvägstrafiken håller sig på hög nivå.
Arbetslöshetssiffrorna äro visserligen icke fullt så gynnsamma
som för ett år sedan, men skillnaden är obetydlig.
Partipriserna hålla sig på genomsnittligt oförändrad
nivå, medan levnadskostnadsindexet, som legat
oförändrat ett halvår, stigit en poäng. Riksbankens
konsumtionsprisindex företer en stegring sedan i mars i
fjol på endast 0,6 poäng till 106,2. Fondbörsen har
visat en synnerligen stark motståndskraft under den
utrikespolitiska krisen och kursnivån är högre än för
ett år sedan. Penningmarknaden är alltjämt
synnerligen lätt, även om bankernas utlåning stigit något
starkare under mars än i fjol och starkare än
inlåningen, vilken vuxit i ungefär samma takt som i fjol.
Valutareserven visar en ungefär säsongmässig
minskning och guldreserven uppgår till sedan föregående
månad oförändrat men sedan i fjol starkt ökat belopp.
Filip Oberger.
Var träinredningen skuld till "Stockholms"-branden?
Enligt ett meddelande i dagspressen uttalades vid
Svenska försäkringsföreningens sammanträde den
åsikten, att den omfattande träinredningen i de
moderna flytande lyxhotellen är orsaken till
brandolyckor och att detta även kan gälla vid branden
av den icke fullt färdiga atlantångaren "Stockholm".
I detta fallet skulle röken eller ångorna från
acetatcellulosa, varmed virket för skeppets inredning varit
impregnerat, hindrat släckningen av branden och
därigenom hava förorsakat katastrofen.
Byggnadsställningar och dylikt hade däremot enligt uppgift
icke varit orsaken härtill.
Det må kunna ifrågasättas, huruvida denna
slutsats är riktig, ty förmodligen har just branden av
det icke impregnerade byggnadsvirket förorsakat den
hetta, som erfordras för att gasbildning från
impreg-neringsmedlet i det skyddade virket skulle kunna
uppstå och förmodligen hade detta just kunnat
undvikas, om även de nämnda byggnadsställningarna
varit skyddade mot hastig antändning.
Vare härmed huru som helst, men även om det
använda skyddsmedlet varit olämpligt, så bör icke för
den skull ett förhastat omdöme fattas om träets
lämplighet för skeppsinredning. Icke blott rent
arkitektoniskt utan även av rent tekniska skäl är trä ett
utmärkt inredningsmaterial vid skeppsbyggen.
Under förutsättning, att träet är väl skyddat mot hastig
antändning, har det fördelen att ha ringa vikt, att
det är isolerande och att det även i förkolat
tillstånd har en viss bärighet och icke omedelbart
störtar samman, samt att dörrar av trä kunna öppnas och
stängas, även om virket förkolats. Detta torde vara
orsaken till, att exempelvis engelska marinen sedan
längre tid använder mot brand skyddat virke vid
sina skeppsinredningar och att även engelska
handelsmannen följt samma princip. I den moderna
engelska oceanjätten "Queen Mary" äro tak,
mellanväggar och även möbler av trä, skyddade mot
förbränning med lämpliga medel.
I alla världsdelar bedrives ett omfattande
forskningsarbete för utrönande av goda
impregneringsmedel för virke mot antändning och sättet för
genomförandet av detta skydd. Antingen skola skydds-
medlen bilda gaser, som hindra flambildning, eller
skall det uppstå smält- eller kolskikt på träets yta,
som verkar isolerande. Om således gasbildande
medel äro olämpliga för trä till skeppsinredningar,
kunna skiktbildande medel användas.
Enligt banbrytande arbeten på området av L.
Metz äro neutralsalter overksamma, sura och
alkaliska saltor verksamma skyddsmedel mot träets
förbränning och därvid synas särskilt sura men även
alkaliska salter vara att föredraga, som bilda ett fast
och isolerande kolskikt, vilket försvårar träets vidare
förbränning. Metz impregnerade furusplintved med
10 % skyddsmängd fosforsyra (pH 0,85), primärt
kaliumfosfat (pH 4,15), sekundärt kaliumfosfat (pH 8,52),
tertiärt kaliumfosfat (pH 12,4) och kalilut (pH 14,7)
och fann vid förbränning av dessa prov enligt
eld-rörsmetoden resp. viktförluster: 18, 63, 38, 33 och
12,5 %. Som synes var viktförlusten 18 % vid starkt
surt salt (pH 0,85), 33 % vid starkt alkaliskt salt
(pH 12,4) och 12,5 % vid kalilut (pH 14,7), under det
att 63 % viktförlust uppstod vid det svagt sura saltet
(pH 4,15). Vid icke skyddat virke från samma
trästam var viktförlusten 80 %■
De amerikanska forskarna Hunt, Truax och
Ha hu i son meddelade resultaten över brandprov med
sexton sura salter och syror, elva alkaliska salter och
alkalier samt elva neutrala salter. Resultaten av
proven överensstämma med den av Metz uppställda
teorien. Av de prövade sura salterna visade
ammo-niumfosfat och magnesiumklorid, av de alkaliska
salterna natriumtetraborat (borax) den minsta
viktförlusten vid brandförsöken. Borax bildar ett
isolerande smältskikt och kristallvattenånga, som hindrar
flambildning, uppstår vid uppvärmning under
värme-förbrukning, varav förmodligen det goda resultatet
härledes. Som synes kan således även
smältskikt-bildning vid samtidig ångbildning och
värmeförbrukning vara en framträdande egenskap hos ett gott
skyddsmedel mot förbränning.
Av de här anförda resultaten över brandprov
framgår, att bildandet av ett isoleringsskikt i någon form
är en gynnsam egenskap hos ett brandskyddsmedel.
Ett skydd av virket mot antändning genom anbring-
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
