Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 13 maj 1939 - Exportförsäljning, av Viktor Magnusson - Skogsproduktionens mekanisering, av Sven Piehl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
att få s. k. överpris i sin egen ficka. Är han chef för
ett dotterbolag, slåss han för äran att visa ett flott
resultat och vill därför ha ett så lågt pris som möjligt.
Ur försäljningsledningens synpunkt är den metoden
oftast ett oting. Naturligtvis är det bra att verkligen
få representanten att riskera någon order i avsikt
att få reda på gängse priser, men så snart denna
kunskap skall nyttiggöras genom motsvarande
prisförhöjningar börjar dvärgalåten, ty representanten
tycker, att hans kunskapande borde belönas och ej
bestraffas genom omöjliggörandet av framtida
överpriser.
Skogsproduktionens mekanisering.
Av civiljägmästare SVEN PIEHL.
Den tidigare utvecklingen och råvarubristen.
Före krigsutbrottet 1914 var vårt lands
skogsproduktion i stort betjänad av en maskin- och
redskapsutrustning, som fullt nöjaktigt motsvarade, vad det
allmänna skogstillståndet och det ekonomiska läget
inom skogsbruket då krävde. I och med
krigsutbrottet lade emellertid olika slag av råvarubrist och
omläggningar i industri och folkförsörjning
omedelbart beslag på det kunnigaste och dugligaste
ingenjörsmaterialet i landet för andra uppgifter än
tidigare. Detta hade bl. a. som följd avgörande
rubbningar i den förut så lovande kontinuiteten i
maskin- och redskapstekniskt hänseende mellan å ena
sidan skogsproduktionen, å andra sidan
virkeskonsumtionen. Samtidigt medförde kriget en
utomordentligt snabb nedgång i de grövre stamregistren i
landets skogar på grund av den ökade träexporten.
Skogsproduktionen ställdes ungefär vid samma
tidpunkt inför väsentligt höjda transport- och
arbetskostnader. Så visst som en rationaliserad
skogsproduktion på hushållningens grundval icke är något
självändamål utan en av de avgörande
förutsättningarna för att uthålligt fylla träindustriens
råvaru-behov för exporten på världsmarknaden, finns det
ett intimt samband mellan skogsproduktion,
träkonsumtion och prisbildningen för export. Härav
framgår tydligt behovet av lika utomordentliga och
moderna maskin- och redskapstekniska anordningar för
skogsproduktionen som för den virkeskonsumerande
industrien för att ernå högsta möjliga exportpriser.
I den mån kriget 1914—1918 rubbade detta tekniska
jämviktsläge i vårt land på ett avgörande sätt, är det
således ur alla synpunkter nödvändigt, att jämvikten
snarast återställes. Det är så mycket viktigare som
nya träindustrier för olikartad produktion, särskilt
ur klenskogsdimensioner, ha sett dagen efter kriget
och alltjämt starkt utökas, samtidigt som
avverknings- och transportkostnaderna i skogen för allt
virke närma sig gränsen för det oekonomiska av
brist på modern, teknisk utrustning.
I största omfattning är också den brist på råvara,
som träindustrien i allt större utsträckning börjar
klaga över, en direkt följd av att
dimensionstillväxten icke kan upprätthållas i alla landets skogar.
Orsaken till detta efterhand stegrade missförhållande
är, att inga röjningar och gallringshuggningar kunna
utföras i de ännu icke gagnvirkesdugliga
ungskogarna av transporttekniska skäl och av brist på
avsättning på gallringsvirket, som endast duger till bränsle,
Detta virkesutfall är, där det icke kan uttagas, di-
mensionstillväxtens hämmande kräfta i våra skogar.
Enligt de beräkningar som av Kungl,
byggnadsstyrelsens sakkunniga ha verkställts genom dess
värmetekniska byrå, uppgår den virkesmängd, som ej
kan tillvaratagas, till mer än 20 mill. fm3 per år, med
stark tendens att stiga för varje år. Här nämnda, av
mekaniska brister beroende skogsförhållanden äro
följaktligen högst allvarliga ur flera synpunkter.
Behovet av förbättrade transporter.
Hela Sveriges skogsproduktion, och därmed
också skogshushållningen, lider således sedan snart två
decennier tillbaka av ett allt starkare behov att
snabbt och effektivt mekaniseras, vilket för
närvarande torde vara den enda utvägen för att
tillräckligt effektivt inskrida för återhämtning. Vi kunna
icke heller längre hålla våra skogsarbetare på lägre
lönestandard än arbetarna i skogsindustrierna. Vi
hava icke heller råd att spoliera den skogspolitik vi
så mödosamt ha byggt upp under mer än 40 år. De
områden inom skogsproduktionen, som i första hand
måste underkastas en mera ekonomisk mekanisering
äro: transporterna av alla slag, träkolningen samt
markberedningsarbetena. Härtill kommer införandet
av träkolsbrikettering i stor skala. Av denna
mekanisering äro förbättrade transportmöjligheter av alla
slag av den mest avgörande betydelse för mera
ekonomiska förhållanden inom skogsproduktionen.
Utslagsgivande är härvid i första hand frågan om
möjligheterna att på grundval av ekonomiska
transporter genomföra de nyssnämnda gallringarna av
ungskogen med syftemål att hålla den för träindustrien
nödvändiga råvarutillgången och tillväxten inom de
olika stamregistren vid nöjaktig nivå och därefter
under ständig stegring av virkesmassan. Dessa
gallringar, vilka som sagt icke lämna annat än
bränsle-dugligt utfall, kräva således i första hand att
kostnaderna för långtransporterna mellan
produktions-och konsumtionsorterna nedbringas till ungefär
50 % av de kostnader, som f. n. gälla för längre
transporter med bil. Förutsättningen härför är, att
det nämnda bränsleutfallet i största omfattning kan
transporteras i sådan form, att den rullande
bränslelasten innehåller så litet vatten som
möjligt, dvs. största antalet effektiva värmeenheter på
minsta vikt. Detta betyder kolning och i stor
omfattning kolbrikettering av gallringsutfallet,
samtidigt som detta blir ur alla synpunkter lämpligast
även som ersättning för de importerade bränslena
296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
