- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
297

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 13 maj 1939 - Skogsproduktionens mekanisering, av Sven Piehl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

kol, koks och brännolja för uppvärmnings- och
hushållsändamål.

Import och bränsleförsörjning.

För belysande av vilka kvantiteter i träkol och
kolbriketter, som skogsproduktionen årligen kan
avkasta från enbart bränslevärdigt gallringsvirke, kan
anföras, att dessa i eff. värmeenheter räknat räcka
till för att täcka i det närmaste hela vår import av
bensin och koks för år 1937.

Enligt Kungl, statistiska centralbyrån utgjorde vår
totala bränsleimport år 1937:

Bränsleslag, Antal ton Kronor
Bensin ................... 491 904 52 092 249
Nativ olja ................ 80 375 3 738 675
Motorbrännoljor m. m..... 449 930 24 478 646
Fotogen m. m............. 104 401 8 554 887
Stenkol .................. 6 563 401 137 993 441
Antracit ................. 132 292 4 270 873
Koks .................... 2 331 450 75 341 400
Kolbriketter .............. 24 983 518 041
Träkol .................. 6 152 464 655
Summa 10 184 888 307 452 867

htgen lärer inför denna bränsleimport kunna
bestrida, att Sveriges bränsleförsöjning är något
fullkomligt absurt i betraktande av våra egna
outnyttjade bränsletillgångar, som nu få förfaras i skogarna
under trädindividernas krig på liv och död 0111 ljus,
luft och markutrymme, medan vårt land
nationalekonomiskt sett samtidigt förlorar millioner kronor
om året i skogstillväxt och på onödig bränsleimport.
Det är alltför påtagligt, att skogarnas nedsatta
avkastningsförmåga oavvisligen måste frigöras inför
ovan anförda, utomordentligt talande perspektiv.

Kolgasdrift för skogstransport — en fråga av största
betydelse.

När således bl. a. kravet på införandet av
generatorgasdrift ur träkol för skogstransporter har
framträtt med särskild styrka från skogsmannahåll,
beror detta icke på någon tillfällighet. Den tekniska
och skogsekonomiska underbyggnaden gör den
praktiske och erfarne skogsmannen med
högskoleutbildning tillfullo kompetent att självständigt bedöma
såväl de mekaniska som de ekonomiska kraven inom
hela skogsproduktionen och därtill hörande
ingenjörsvetenskapliga begrepp. När således anskaffandet
av driftsäkra, lätta, kraftiga, kolgasdrivna motorer
för bruk i skogsproduktionens tjänst har uppställts
som krav, måste mekaniseringen inställas efter dessa
fordringar, om åsyftade resultat skola uppnås.
Inför detta faktum och då kravet på att införa
specialbyggda generatorgasmotorer i första hand härleder
sig från skogsproduktionens målsmän, förefaller den
inriktning, som problemlösningen alltsedan 1933 har
fått i olika statliga kommittéer, ganska meningslös.
Från skogsmannahåll kvarstå alltjämt de
ursprungliga tekniska fordringarna såsom något ofrånkomligt
och primärt i skogarnas samtliga transportfrågor.
Alla halvmesyrer i form av ombyggda eller med
kompressor försedda bensinmotorer äro ur flera
synpunkter olämpliga i de skogliga terrängarbetena, och
det skulle mera skada än gagna saken, i den mån

dess lösning är av brådskande natur, att offra tid
och penningar på försök med dylika konstruktioner.
Beträffande generatoraggregaten för framställning
av lämplig gas är det nödvändigt, att dessa äro
okänsliga för bränslets fuktighetshalt och kalorital
inom vidast möjliga gränser. Dessutom måste, de
göras så litet skrymmande som möjligt. Även
härutinnan synas skogsproduktionens målsmän häva.
svårt att vinna gehör. För det rena skogsarbetets
mekanisering krävas kedjedrivna truckar samt
större och mindre traktorer, för långtransporterna större
och mindre lastbilar samt vägtruckar med släpvägnar.
Hela denna maskinpark måste utrustas för
kolgasdrift. För framskaffandet av träkolsbränsle till alla
dessa rullande maskiner och för tillvaratagandet av
det totala gallringsutfallet av bränslekaraktär, som
är avsett att kolas för brikettering i stor skala,
erfordras transportabla kolugnar av olika storlekar
samt transportabla briketteringsverk, dvs. verk, som
år från år smidigt kunna flyttas efter de större
väglederna i landet. All s. k. ’’vattenkörning", dvs.
långtransporter med okolad klenskog, är nämligen
nästan undantagslöst oekonomisk, vadan stationära
anläggningar i stort för nyssnämnda ändamål äro på
förhand dödsdömda. Till det viktigare i
skogsproduktionens mekanisering hör dessutom
redskapsanordningar för maskinella markberedningsarbeten av
olika slag.

Krigsberedskaps- och andra synpunkter.

I de här ovan berörda kraven på mekaniserad
skogsproduktion ligger för närvarande den enda
möjligheten till effektiv frigörelse ur det ödesdigra
ekonomiska tryck, som är på väg att alltmer
extensi-fiera den svenska skogsvården och därmed döma
stora delar av landets skogsbygder och industri,
särskilt i Norrland, till ödeläggning. Att en sådan
utveckling också skulle spoliera det fundamentala och
värdefullaste i vårt lands skogspolitik, är lika
obestridligt. Detta bör förstås så, att det är ganska
meningslöst att genom lagar ålägga avverkare av skog
och skogsägare att genom skogssådd och
skogsplantering sörja för återväxten, där självsådd i detta
begrepps vidaste mening, om också på lång sikt, kan
påräknas, om icke de sålunda genom skogskulturer
uppdragna ungskogarna kunna underkastas vid de
rätta tidpunkterna företagna röjningar och gall-,
ringar. Gällringsingrepp i dessa på konstlad väg
uppdragna ungskogar äro nämligen betydligt
nödvändigare än i dem som uppkommit genom naturlig
föryngring. En uppmjukning av de gällande
skogslagarna skulle å andra sidan betyda en kraftig
nedsättning i den nuvarande skogsproduktionen på
tidsenheten. Då denna produktion redan nu är
otillräcklig för industriens råvarubehov för export, skulle
detta betyda en stagnering i hela vår
industriutveckling på området. Med tanke på den allt
mångsidigare användning träprodukterna fått på
världsmarknaden och den pågående, snabba utvecklingen
inom dessa industrier vore något dylikt mindre
välbetänkt. Detta så mycket mer som väldiga
skogsområden, varav betydande delar gjorts
produktiva genom statens årliga stora dikningsföretag,
alltjämt tillföra skogsproduktionen ökad
ungskogs-massa i vårt land, vilken medgiver en för lång tid
framåt säkrad expansion för träindustrien i stort, i

297

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free