- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
298

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 13 maj 1939 - Skogsproduktionens mekanisering, av Sven Piehl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

den mån gallringarna av ungskog kunna göras
lönande.

Ur social synpunkt kan nämnas att de berörda
ungskogsgallringarnas mekanisering efterhand skulle
medföra arbete året om för omkring 60 000 man
enbart i skogarna samt transporter på 10-tals
millioner mil per år. De härav avhängiga industri-,
byggnads-, förnödenhets- och administrativa behoven
m. m. skulle samtidigt skapa starkt utökade
försörjningsmöjligheter inom landets samtliga
befolkningslager. Nationalekonomiskt sett skulle det bl. a.
betyda besparingar för importbränsle på omkring 100
millioner kronor, som i stället komme i rörelse inom
landet, tryggade expansionsmöjligheter för den
modernare träindustrien och en starkt förkovrad och
uthållig skogsproduktion såsom en fortsättning på
hittills bedriven, statlig skogspolitik. I den mån
krigs-beredskapssynpunkter äro aktuella i detta
sammanhang, bör det kanske andragas, att lösningen redan
i fredstid av vår inhemska bränsleförsörjning efter
ovan angivna linjer är den viktigaste nyckeln tili
våra möjlig-heter för uthålligt försvar. Denna fråga
löses utan gensägelse enklast, billigast och
effektivast genom en detaljerad mekanisering av
skogsproduktionen för bränsleanskaffning. Ty det är gott
och väl, att vi ha mer än nog av skog att ta till, om
vi få krig, men vare sig vi skola använda
generatorgas eller brännoljor ur trä, torv eller annan
skogsprodukt, kräves folk, dragare och en ansenlig
bilpark för långtransporterna ur skogarna. Var skall
detta tagas, då ledningen i skogen vid krigsutbrott
måste lämna ifrån sig allt det duktigaste folket och
så gott som alla dragare? Mekanisera är den enda
lösningen. Vårt svenska skogsfolk är överallt
intresserat av denna fråga, både män, kvinnor och
barn. Mekanisera omedelbart och i detalj, så blir
det nog bränsle, även om pojkar, gubbar och
kvinnfolk skola sköta den maskinella utrustningen för
krigets vinnande. Det torde också med de stora
avstånden i landet vara förmånligt med möjligheter till
militära rekvisitioner överallt, även i obygden.

De utredningar, som statsmakterna hitintills under
loppet av 5 år låtit särskilda kommittéer verkställa
för att vi i händelse av krig eller annan avstängning
skola kunna vidmakthålla vår normala
bränsleförsörjning, blotta alla en anmärkningsvärd brist på
kännedom om saklägets utomordentliga allvar och
frågans praktiska omfång.

Det är f. n. i runt tal 10 mill. ton importbränslen till
ett värde av omkring 300 mill. kr. årligen, som i
händelse av krig eller avstängning måste ersättas med
inhemska bränslen inom ett, i bästa fall två år.
Härav belöpa sig omkring 1,1 mill. ton på brännoljor,
resten 8,9 mill. ton på fasta bränslen. Under trycket
av omfattande krigstransporter vid sidan av den
normala trafiken samt industriella omläggningar och
allmän forcering stiga bränslebehoven ytterligare.
Vem bär i närvarande stund det närmaste ansvaret
för att denna inhemska bränsleförsörjning är på ett
nöjaktigt, praktiskt sätt ordnad, om ett allmänt
landsförsvar så skulle fordra? Först under de
senaste krigshotade månaderna synes man på
ansvars-kännande tekniskt sakkunnigt håll hava insett, att

framställningen av flytande, inhemska bränslen är för
vårt lands vidkommande en frågelösning på längre
sikt, som ger en alltför dyrbar bränsleprodukt. Den
fordrar dessutom utomordentligt stora
penninginvesteringar i fabriksanläggningar m. m., vilka i händelse
av ofred också omedelbart skulle utsättas för det
moderna krigets alla risker. Det har i samband
härmed också från sådant ansvarigt håll uttalats,
att vad vi i första och sista hand hava att lita oss
till, är bränslet ur våra skogstillgångar, särskilt i
form av träkol såsom varande det billigaste, det med
avseende på militära angrepp mest riskfria, och i
tekniskt avseende snabbast ordnade. Det kräver
för sin fullfärdiga beredning ur råvaran och för
olika ändamål icke några dyrbara, fasta
anläggningar och kan utan större svårigheter och längre
transporter erhållas över hela landet.

Ett nytt förslag’.

I den mån den inhemska bränsleförsörjningen ur
ovan anförda synpunkter är en statsangelägenhet av
största vikt och omfattning och av särdeles
brådskande natur, är det högst påkallat, att
statsmakterna genom nya, mera grundliga och permanenta
dispositioner frigöra hela sakfrågan från den
olikartade, tendentiösa behandling den hittills fått i allt
kommittéarbete. Inrättandet av en särskild, fast
organisation eller en särskild ny byrå, underställd
Kungl, domänstyrelsen eller Statens
skogsförsöksanstalt och under ledning av en kvalificerad och
praktiskt erfaren skogsman med högskolebildning,
torde vara den både billigaste och effektivaste
lösningen. Inom denna byrå kan efter behov
erforderlig maskintekniskt utbildad personal för
konstruktionsarbete jämte ritare anställas, och en
starkt behövlig, praktisk provningsverksamhet
omedelbart upptagas. En dylik organisation med
särskild uppgift att i första hand på ett praktiskt
och uttömmande sätt mekanisera skogsproduktionen
för fredsändamål i samband med införandet av en
statsskyddad, partiell, inhemsk bränsleförsörjning,
är vad soni numera är högst nödvändigt i sak. En
skattläggning av den nuvarande koks- och
brännoljeimporten för uppvärmningsändamål med omkring
högst 1 kr. per ton motsvarande 2—3 mill. om året
skulle täcka kostnaderna för en dylik organisation
med dess tekniska och praktiska försöksverksamhet
utan att medföra nämnvärda rubbningar i något
avseende. Slutligen kan, med hänsyn tagen till
storleken av landets skogstillgångar, en på sådana
grunder genomförd mekanisering av skogsproduktionen
bliva en mycket elastisk tjänare i den inhemska
bränsleförsörjningen för såväl freds- som
krigsförhållanden, ända därhän att vi vid en eventuell
total-avstängning från bränsleimport kunna få hela vårt
bränslebehov fyllt under åratal enbart genom ett
sådant system. Med sikte på vår nuvarande
skogspolitiska utveckling och bristerna i träindustriens
uthålliga råvaruförsörjning och icke minst med tanke på
vår folkförsörjnings tryggande är det en
ofrånkomlig nödvändighet att statsmakterna omedelbart och
målmedvetet inskrida.

298

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free