Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 13 maj 1939 - Notiser - Schweiziska nationella utställningen - Resor i Frankrike för metallurger och väg- och vattenbyggare - Den tredje nordiska byggnadsdagens handlingar, av r. - STF:s bibliotek har mottagit följande gåvor - Tekniska högskolans kamratstipendiefonder - De elektriska ackumulatorerna, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Notiser
Schweiziska nationella utställningen äger rum i
Zürich under tiden 6 maj—29 oktober och kommer att
bli sommarens stora evenemang i Schweiz.
Utställningen kommer att omfatta såväl landets förnämsta
industrier såsom de elektriska, kemiska och
finmekaniska branscherna samt livsmedelsindustrien,
jordbruket, mejerihanteringen, skogsbruket och
textilindustrien m. m. som schweiziskt folkliv och turistväsen,
varjämte de sociala förhållandena komma att belysas.
Resor i Frankrike för metallurger och väg- och
vattenbyggare. En redan för hösten 1938 ifrågasatt
kombinerad studie- och turistresa i Frankrike för
svenska ingenjörer kommer efter initiativ från M.
Laurent, Société Hydrotechnique de France, att
anordnas instundande sommar, om erforderligt antal
personer önskar deltaga. Avsikten är att färden skulle
startas i Dunkerque en måndag och avslutas i Paris på
lördagen i veckan därpå, varvid inberäknats 3 dagars
vistelse i Paris. Färden till Dunkerque från Paris
förutsättes ordnad oberoende av den franska
färdledningen. Två program ha förberetts, nämligen ett för
metallurger och ett för hydrotekniker. Båda
programmen äro delvis gemensamma, nämligen i avseende
på besök vid Dunkerques hamn, slotten Blois,
Am-boise och Chenonceaux samt besök i Lyon, Grenoble
och Paris. I övrigt beredas metallurgerna tillfälle
att bese vissa fabriksanläggningar, under det att
väg- och vattenbyggarna studera olika
kraftanläggningar. I viss mån kunna detaljer i programmet bliva
beroende av tillstånd från militära myndigheter.
Kostnaden för färden från Dunkerque till Paris, vilken
avses ske med bilar (autocars) beräknas till: För
metallurgiska gruppen: Om minst 15 personer
deltaga: Fr 3 540:—, om minst 20 personer deltaga:
Fr 3 150: —. För väg- och vattenbyggaregruppen:
Om minst 15 personer deltaga: Fr 3 350: •—, om minst
20 personer deltaga: Fr 3 100: —. Dessa pris
inbegripa såväl rese- som hotell- och matkostnader,
däremot icke särskilda drycker, varjämte är att märka
att för de tre dagarna i Paris endast inberäknats första
frukost jämte hotell. Färden från Sverige till
Dunkerque, ev. Antwerpen, och från Paris till Sverige
får ordnas av deltagarna själva, men kan naturligtvis
en gruppresa även härvidlag ifrågakomma.
Resan har föreslagits förlagd i anslutning till
midsommardagarna, i vilket fall avresan från Dunkerque
skulle ske den 2 6 juni. Tänkbart är också att i stället
framflytta resan till augusti, varvid lämpligen kunde
räknas med avresa från Dunkerque den 21 aug. De,
som äro intresserade av projektet, torde med allra
snaraste sätta sig i förbindelse med
Teknologföreningens kansli, varest närmare upplysningar kunna
erhållas. Det är mycket önskvärt att preliminära
anmälningar lämnas med angivande, huruvida juni- eller
augusti-alternativet anses mest önskvärt.
Det torde vara synnerligen lämpligt att kombinera
denna studieresa med ett besök vid internationella
utställningen för vattenteknik, som hålles i Liège
innevarande sommar. En sådan punkt på programmet kan
naturligtvis lätt inordnas i en gruppresa, om
tillräckligt många ansluta sig härtill, eller också företagas
individuellt i samband med resan till eller ifrån
Frankrike.
Den tredje nordiska byggnadsdagens handlingar
ha nu utgivits i två eleganta volymer, varav den ena
innehåller alla de föredrag, som höllos, och den andra
ritningar, diagram och bilder från den byggnadstek-
niska utställning, som hade anordnats i Oslo i samband
med själva byggnadsdagen. Ett ståtligt minnesmärke
över en stor, nordisk tilldragelse. r.
STF:s bibliotek har mottagit följande gåvor: De
allmänna vägarne i Malmöhus län, Schema över
telefonapparater etc., Lärdomshistoriska samfundets
årsbok "Lychnos" 1938, Vi fra N. T. H. 1910—1919,
Ingeniörer 1914—1935 och 1936, Biografiske
Oplysninger om Kandidater med Eksamen fra
Bergseminaret på Kongsberg, "På vintervägar", Statens
vägtrafikräkning 19 36, Who is who in the Motor Trade?,
Furudals bruks historia, Sthlms kommunalkalender
1922, 1928, 1932, Sthlms stadsfullmäktige 1913—1938,
Statsbaneingenjören 1938, Philora Bulletin, "Kyl- o.
av-fuktningsmetoder mot ekonomisk bakgrund, Sieverts
kabelverk 50-årsskrift, STAL: Ångturbiner, Abhandlungen,
des Instituts für Metallwesen u. Elektrometallurgie, Bd 4,
Diskussionsämnen vid andra teknologmötet i Sthlm
1886, STF:s årsberättelser 1882, 1883, 1894,
Mötesblanda-ren 1886, Lindström: Teoretiska grunder för
elektrotekniken, Vocabulaire electrotechnique internat.,
Compari-son of the regulations in force in various countries for
the erection of overhead lines, 1’Insolation et 1’éclairage
naturel et artificiel des points de vue de 1’habitation et
de 1’urbanisme, Sthlms stadshus I, II, III, Sthlms
spårvägar 1877—1927, Sthlm—Nynäs järnväg 1901—1926,
Sthlms gasverk 1853—1928, Sthlms högskolas
nybyggnad, Sthlms frihamn, Sthlms nya rådhus, Sthlms
rådhus o. råd, Statens vägtrafikräkning 1936, Färe
armaturfabrik 1920—1930, Furudals bruks historia.
Därjämte har på grund av framställd begäran
överlämnats bl. a. ett 60-tal minnesskrifter av olika slag.
Tekniska högskolans kamratstipendiefonder. Sedan
1912 ha vid Tekniska högskolan funnits
stipendiefonder, som kallas Tekniska högskolans
kamratstipendiefonder och som uppkommit därigenom att vid
ingenjörsjubileer insamlingar gjorts till fonderna. När
en fond vuxit till 10 000 kr., utdelas räntan som
stipendium åt studerande. De studerande utse själva
stipendiat. F. n. finnes en fond på 10 000 kr., och
fonden nr 2 uppgår till ca 8 000 kr. Bidrag till ökning
av fonderna mottagas tacksamt av Tekniska
högskolans sekreterare.
De elektriska ackumulatorerna kunna i år fira sitt
50-års jubileum i Sverige. Det var nämligen 1889
som de första s. k. Tudor-ackumulatorerna började
uppställas i vårt land.
Dessa ackumulatorer byggde i första hand på den
tyske läkaren Johan Wilhelm Ritters och fransmannen
Gaston Plantés forskningar och arbeten, men den som
lyckades förena de metoder, som tidigare hade
använts och därmed skapa de första elektriska
ackumulatorerna, som lämpade sig för industriellt bruk,
var en av Plantés lärjungar, engelsmannen Henri
Tudor.
Tillsammans med sin bror Hubert startade Henri
Tudor ackumulatortillverkning år 1882 på
fädernegodset Rosport i Luxemburg och grundade där det
första Tudorbolaget. Senare sammanfördes bröderna
Tudor med den rikt begåvade tyske affärsmannen
Adolph Mliller, som år 1888 lade grunden till det
blivande storföretaget Ackumulatoren-Fabrik A.-G.
I Sverige började tillverkningen av Tudor-batterier
1914, då’Ackumulator-Fabriksaktiebolaget Tudor
grundades, varför detta bolag i år kan fira sitt
kvartsekelsjubileum. Bolaget äger numera två fabriker i
vårt land, ackumulatorfabriken i Nol utanför
Göteborg, som tillverkar elektriska ackumulatorbatterier
för elektricitetsverk, undervattensbåtar, bilar, radio-
301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
