Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 20 maj 1939 - Ventilationsanordningar i S. J. personvagnar, av E. Aspenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Plan av ventilationsanläggning för vagn enl. fig. 2.
delningarna, sedan den passerat ett lämpligt avpassat
ångelement. Systemet föll emellertid huvudsakligen
på grund av filtreringssvårigheter. Även voro
öppningarna i kupéerna stängbara, vilket resulterade i
att de resande — stängde dem.
När man nu vid S. J. beslutat införa
fläktventila-tion enligt trycksystemet har man utgått ifrån att
erhålla en ersättning för sugsystemet, dock med
väsentligt större friskluftsmängd än som erhållits
med detta. Man har emellertid av flera skäl icke nu
tagit ut steget till fullständig klimatisering av luften,
s. k. luftkonditionering, utan t. v. nöjt sig med att —
förutom filtrering — vintertid uppvärma luften och
sommartid inblåsa den utan motsvarande
kylbehand-ling. Under den kalla årstiden regleras temperaturen
på den inblåsta luften automatiskt medelst
termostater, införda i kanalerna. All luftuppvärmning sker
elektriskt, varför sådana vagnar vintertid endast
kunna framföras på elektriska linjer.
Varmluftsbat-terierna arbeta på den vanliga tågvärmespänningen,
och de tillslås över reläer, manövrerade av
ovannämnda termostater.
Av vikt är, att de vanliga värmekaminerna i
vagnarna bibehållits. Yid måttlig kyla kunna dessa
emellertid urkopplas, och tillräcklig uppvärmning fås
genom den inblåsta varmluten. Kaminerna äro
emellertid så dimensionerade, att de, i händelse
ventilationsanläggningen ej fungerar, ensamma förmå hålla vagnen
varm vid alla förekommande yttertemperaturer.
De första vagnarna med fläktventilation å S. J.
insattes i trafik i juni f. å. Det var tre s. k.
byffé-vagnar, och i dessa var det endast matsalen, som
försågs med detta ventilationssystem. Luften
insuges genom öppningar i vagnsidan (fig. 1). Invid
köksväggen är under taket i matsalen anordnat ett
maskinrum, vars botten går i jämnhöjd ungefär med
fönstrens överkant. Detta inrymmer luftfilter, fläkt
med motor, elektriskt varmluftsbatteri samt
erforderliga kanaler. Från maskinrummet löpa vertikala
trummor utefter ytterväggarna ned till vagnsgolvet,
och här vidtaga fördelningskanalerna längs sidorna
utmed matsalsväggarna. Mellan dessa kanaler och
fönstren äro på väggarna värmekaminerna placerade.
Över det hela har en skyddskåpa monterats med hål
upptill och nedtill utefter hela längden.
Termostaterna äro av instickstyp och placerade i ovannämnda
vertikala trummor. Dessa vagnar äro dessutom
försedda med rumstermostater i matsalen, vilka
manövrera de på väggarna sittande värmekaminerna.
Uppvärmningen är sålunda här helt automatiserad.
Den förbrukade luften bortföres genom öppningar i
taket, täckta av en plåthuv.
Yid fullt pådragen fläkt sker fullständigt luftombyte
i matsalen ungefär 10 gånger per timme.
Under april månad d. å. har ytterligare en vagntyp
med fläktventilation insatts i trafik, nämligen
vanliga 3-klass boggivagnar för dagtrafik med 2 salonger
1 mitten och kupéer vid ändarna (fig. 2). Här är
fläktmaskineriet delat på 2 aggregat, ett i var ända
av vagnen, betjänande sin del av denna (fig. 3).
Aggregaten äro monterade ovanpå vestibultaken, och
luftintagen äro anbragta i den horisontala takdelen
utanför sidodörrarna. Luften passerar sedan fläkten
och härefter varmluftøbatteriet, varefter den går
vidare till resandeavdelningarna.
Två filtersystem äro anordnade. Det första utgöres
av s. k. oljefilter, in- och urtagbara genom
luftintags-hålen. Det andra utgöres av torrfilter, varav finnas
2 stycken, ett på var sida om varmluftsbatteriet.
Dessa filter såväl som batteriet äro monterade i
vestibultakets mitt, varifrån de sålunda äro
åtkomliga genom en lucka i vestibulens innertak.
Luftfördelningskanalerna löpa ovanpå
korridortaket, ett utrymme som förut anvisats åt resgods. I
kupéerna inströmmar luften genom springor vid taket,
i salongerna genom hål i tvärväggen mellan dessa och
kupéerna.
För luftavlopp från kupéerna finnas hål i
ytterväggarna nere vid golvet, och från salongerna bortföres
luften genom golvhål. I och för dämpning av utifrån
kommande ljud äro samtliga avloppshål täckta av
luftgenomsläpplig vadd.
För temperaturreglering sitta termostater dels i
kanalerna, vilka utgöra de egentliga
temperaturregula-torerna, dels utvändigt. De förra manövrera 2/3 av
varmluftsbatteriets effekt, de senare 1/3, vilken del
ständigt inkopplas vid lägre yttertemperaturer än ca
0°C. Värmekaminerna på golvet äro emellertid
endast manuellt betjänade.
Vid maximal fläkthastighet lämnas en luftmängd
av ca 15 m3 per person och timme och ca 10
luftombyten per timme.
Under årets lopp komma vidare 3-klass sovvagnar
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
