- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
313

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 27 maj 1939 - Långhags kraftverk, av Sam Malmfors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 21 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 27 MA]

ÅRG. 6 9 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 9

INNEHÅLL: Långhags kraftverk, av kraftverksdirektör Sam Malmfors. ■— Anders Lindstedt †. — Tor
Roxendorff †. — Ragnar Lilljekvist †. •— Facit. •— Notiser. — Litteratur. •—• Tekniska föreningar. —■
Sammanträden.

Fig. 1. Långhags kraftverk.

Långhags kraftverk,

det senaste ledet i Bergslagets kraftförsörjning.

Av kraftverksdirektör SAM MALMFORS.1

Bergslagets vattenkrafttillgångar och deras
utnyttjande.

Stora Kopparbergs Bergslag torde säkerligen vara
det första svenska företag, som utnyttjat
vattenkraft för industriell drift i större skala. I forna tider
gällde Bergslagets företagsamhet i huvudsak driften
vid Falu gruva. De äldre vattenkraftanläggningar,
som uppfördes där för gruvbrytningen och
kopparsmältningen, torde höra till de mest intressanta i
vattenkraftens historia.

Men det var icke endast vid Falu gruva som
vattenkraften utnyttjades. Även vid de
hjälpanläggning-ar, som efter hand igångsattes för Stora Kopparberget
och varur sedermera nya självständiga industrier

1 Föredrag vid Svenska vattenkraftföreningens årsmöte
den 20 april 1939.

vuxit fram, fann man det lämpligt att utnyttja
energien i vattenfallen. Avesta garmakeri och
Domn-arvets sågverk vid själva Dalälven samt Svartnäs
bruk vid ett mindre vattendrag utanför Dalälvens
flodsystem uppfördes på 1600-talet och början av
1700-talet dels för att förädla den i Falun smälta
kopparn och dels för att förse gruvan med dess behov
av sågat virke och järn. Under första hälften av
1800-talet tillkommo många järnbruk och sågar. Med
ett par undantag voro alla dessa anläggningar
förlagda till de små vattendragen i periferien av
Dalälvens flodsystem. Kraft uttogs som regel genom
vattenhjul, och de mekaniska anordningar, som skulle
drivas, voro direkt förbundna med vattenhjulets axel,
vare sig det gällde hyttornas blåsmaskiner,
smedjornas hammare eller sågarnas blad.

Som elektrotekniken ännu under senare hälften av

313

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free