Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 27 maj 1939 - Långhags kraftverk, av Sam Malmfors - Anders Lindstedt †, av H. Kreüger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
Fig. 7. Interiör av maskinsalen.
vattentäta skott. Denna
kan lätt transporteras fram
till de olika
lucköppning-arna och där sänkas till
lämpligt djup i vertikalt
läge. Att vi i Långhag i
stället inrättat oss för
avstängning medelst
bågsät-tar — bestående av grova
DIP-balkar, bockade till
halvcirkelbågar med 19
meters diameter, en
konstruktion, som även kommit till
användning i Krångede —
beror på att man ville
använda dessa även under
byggnadstiden. De kunna
nämligen läggas ned mot
strömmande vatten, vilket
icke är möjligt med andra
vanliga konstruktioner av
sättär. På så vis kunde
man inbespara omfattande
fångdammsbyggnader. Fig.
4 visar i princip, huru
denna ombyggbarhet
genomförts.
Under kalla vintrar är det ofta en källa till
bekymmer att luckorna frysa fast i sina sido- och
botten-falsar. I Långhag ha vi sökt eliminera denna risk
genom att utföra tätningslisterna, vilka äro ingjutna
i betongen, så att de kunna uppvärmas. De äro
utformade av grova, tillplattade rör, fyllda med olja,
Inuti dammen är en elektriskt värmd oljepanna
uppställd. Från denna pumpas varm olja med en liten
centrifugalpump runt genom vilken som helst av
luck-falsarna.
För själva bygget användes många i hög grad
arbetsbesparande anordningar: en kabelkran för 5 ton,
som svepte över hela byggnadsplatsen (bärkabeln
hade en längd av 380 meter). Vidare byggdes en
hängbro omedelbart ovanför dammen. Man har inte
nöjt sig med en spång för gångtrafik, som så ofta
brukar vara fallet, utan bron har tagits till så kraftig,
att den tagit 5 tons last, dvs. decauvillevagnar och
lok. Merkostnaden blir så obetydlig. Jag vill också
nämna betongstationen, där betongmaterialet
upp-lades i fickor och där detta uppvägdes, innan det
infördes i biandaren. Produktionsförmågan var 400
m3 betong per dygn.
De viktigaste leverantörerna av den maskinella och
elektriska utrustningen ha varit Asea för
generatorer, transformatorer, instrumenttavla och travers,
Siemens för högspänningsbrytare, Verkstaden i
Kristinehamn för turbinerna, Vagnfabriken i Falun,
Hedemora verkstäder och Landsverk för luckor och
is-grindar.
Kraftstationen är belägen på gränsen mellan de
båda stora jordbrukarsocknarna Stora Skedvi och
Gustafs. Även om arbetsstyrkan tidvis var uppe i
nästan 600 man, var det inga svårigheter att få kost
och logi för dem. Man behövde bygga varken
baracker eller marketenterier. Ungefär hälften av
arbetarna voro bygdens söner, som fingo ett avbrott i
tillvaron bakom plogen. De yrkeskunniga arbetarna
kommo från de byggen, som avvecklades samtidigt
med att arbetena i Långhag togo sin början, nämligen
från Krångede och Malfors.
Till slut kan jag nämna, att bygget kostat 10 mill.
kronor. Härav har i bygden utbetalats icke mindre
än 4 mill. för arbete, transporter m. m. De tre sista
åren har varit en livlig tid för befolkningen med goda
förtjänstmöjligheter. Nu har stationen tagits i drift
och rallarna ha flyttat till andra arbetsplatser, till de
kraftverksbyggen, som nu drivas för fullt, till
Skymnäs, Hissmofors, Stadsforsen och Trollhättan — ty
Långhagsbygget har endast varit en episod i den
allmänna utvecklingen.
Anders Lindstedt †.
Med Anders Lindstedt gick en man av stora mått
ur tiden. Han var som sådan känd i vida kretsar,
trots det han på grund av sin höga ålder på senare
år drog sig undan från den egentliga verksamhetens
arena. Lindstedt var även för många ur den yngre
generationen välbekant på sin ålders dagar, ty han
var av ungdomligt kynne, och han var gärna med,
även långt sedan han överskridit de åttio åren. Han
fick i kretsen av sin kära familj och goda vänner leva
ett långt och lyckligt liv, även -om han, som alla
andra, stundom fick dragas med bekymmer. Han
var en god och blid man, men på samma gång en
karlakarl, som visste vad han ville. Ibland var han
en spjuver och han skötte alltid sina kort väl.
Anders Lindstedt föddes i Sundborn i Dalarna den
27 juni 1854. Han gjorde tack vare en glänsande
begåvning en snabb start på den vetenskapliga banan,
i det han blev fil. kand. vid 20 och fil. dr vid 23 års
ålder. Han tjänstgjorde som docent i astronomi vid
Lunds universitet 1877—79, som observator vid
universitetet i Dorpat 1879—83 och som professor i
matematik därstädes 1883—86. Sistnämnda år utnämn-
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
