Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 27 maj 1939 - Anders Lindstedt †, av H. Kreüger - Tor Roxendorff †, av J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te km s k. Ti ds kri ft
des han till professor i matematik och teoretisk
mekanik vid Tekniska högskolan i Stockholm. Han blev
ledamot i K. vetenskapsakademien 1889.
Lindstedt var en utomordentligt skicklig lärare,
som förstod att vinna sina lärjungars beundran och
tillgivenhet. Av trycket har han utgivit ett stort
antal vetenskapliga skrifter, till en början särskilt
inom den celesta mekanikens område och senare inom
försäkringsteknikens.
Min första bekantskap med Lindstedt gjorde jag
1901 som ung student vid Tekniska högskolan, där
teknologer då alltsedan 1886 kommit i åtnjutande av
hans undervisning i mekanik. Denna undervisning
var en sann njutning att få taga del av. Den var
klar och koncis, intressant och fängslande, även om
det gällde relativt enkla ting, och bedrevs med en
framställningskonst av enastående slag. Han hade
en god förståelse för sina teknologer, och han ägde
förmånen av humorns oskattbara gåva.
Lindstedt utnämndes 1902 till rektor vid Tekniska
högskolan, och denna post innehade han till 1909,
då han blev ledamot av regeringsrätten. Högskolan
led genom hans avgång en svår förlust. Lyckligtvis
hade han under sin tid vid högskolan hunnit utföra
mycket och viktigt arbete för dess utveckling,
exempelvis genom 1903 och 1904 års förslag till
utvidgning och omorganisation av högskolan. Dessutom
nedlade han ett stort personligt arbete på det
betänkande och förslag av år 1908, som angav
riktlinjerna för Tekniska högskolans utveckling för lång
tid framåt, och varav vi ännu njuta frukterna. Detta
grundläggande arbete ledde nämligen till de 1911
beslutade ocli 1914—17 uppförda byggnaderna för
Tekniska högskolan vid Valhallavägen i Stockholm. Det
vore önskvärt, att det påbörjade verket snarast
fullföljdes, så att liel överflyttning kunde ske av den
ännu till de gammalmodiga byggnaderna vid
Drottninggatan fastkedjade delen av högskolan. Om den
vidsynthet som visade sig hos de maktägande 1911
delades även av dem som nu äga makten att
bestämma, skulle inom kort det av Lindstedt påbegynta
verket kunna bliva färdigt samt även ytterligare
förkovrat.
Efter att hava varit regeringsråd 1909—16
utnämndes Lindstedt till president i försäkringsrådet och
verkade som sådan till 1924.
Under tidén alltsedan 1909 och i viss mån även
tidigare togs hans förmåga på det
försäkringstekniska området i anspråk i långt större utsträckning
än vad som framgår av de i det föregående lämnade
knapphändiga uppgifterna.
År 1919 utsågs Lindstedt till ordförande (sedermera
preses) i Tekniska högskolans styrelse, varigenom
han, som så väl kände till högskolans organisation
och arbetssätt, fick tillfälle återknyta bandet med sin
gamla läroanstalt.
Han avgick som preses 1933, men hans förbindelse
med vännerna vid högskolan var därmed icke bruten.
Han hade för dem och för sin gamla högskola ett
livligt intresse allt intill sin nu timade bortgång. En
kallelse från dem till kamratligt samkväm
hörsammades alltid av honom ända in i lians sena ålderdom.
Tekniska högskolans lärare och tjänstemän
ävensom forna lärjungar till Lindstedt föranstaltade om
utförandet av ett porträtt i olja till hans 75-årsdag.
Detta pryder nu lärarkollegiesalen. Samtidigt lades
en grundplåt till en stipendiefond bärande Lindstedts
namn.
Lindstedt ägde talrika, verkliga vänner, och trots
det att många av dem gått bort före honom, så finnes
dock i livet, äldre som yngre, en mycket stor skara,
som uppriktigt saknar honom.
Då han nu lämnat oss, vill jag särskilt i egenskap
av rektor vid Tekniska högskolan med största
tacksamhet erinra om vad han under sin mannaålders
dagar uträttat för Tekniska högskolans utveckling.
Jag har även haft lyckan att vara ha-ns vän, och
gör mig till tolk för alla hans vänner teknologer för
att i denna tidskrift uttala ett varmt tack för hans
goda kamratskap och för allt vad han givit. Må han
vila i frid! H. Kreuger.
Tor Roxendorff †.
Det oväntade budet om Tor Roxendorffs bortgång
den 21 ds berör i särskild grad Teknisk tidskrift.
Roxendorff var nämligen sedan en följd av år medlem
av Teknisk tidskrifts nämnd och på grund av sina
omfattande fackinsikter en särskilt värdefull tillgång
för tidskriften.
Tor Ramon Roxendorff var född den 16 okt. 1884
i Madrid, son av ingenjören och konsuln A. F.
Roxendorff. Sin skolutbildning erhöll han i Stockholm, där
han avlade studentexamen vid Beskowska skolan
1904. Härpå följde studier vid Schartaus
handelsinstitut 1904—1905. Efter ett par års praktik vid
Dunderland Ore Cy Ltd i Norge genomgick R.
bergskolan i Filipstad 1907—1909 och erhöll därefter
anställning i Teknisk tidskrift, som han emellertid
lämnade redan 1911 för att tillträda posten som teknisk
chef vid Stockholms dagblads a.-b. År 1917 blev han
vice verkst. dir. och 1919 verkst. dir. i samma företag.
Efter några år övergick R. till Dagens nyheter som
vice verkst. dir. och teknisk chef, vilken befattning
han innehade till sin död. Under denna tid nedlade
han ett omfattande och värdefullt arbete på
tidningsföretagets tekniska nydaning, som gjort detta till ett
av de modernaste i branschen.
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
