- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
321

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 27 maj 1939 - Tor Roxendorff †, av J. Körner - Ragnar Lilljekvist †, av Valde Oskarson - Facit - Gjutna motorvevaxlar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Roxendorffs gedigna kunskaper och
initiativförmåga föranledde hans anlitande som expert för ett
flertal tidningstryckeribyggen i Sverige, Danmark och
Finland.

Vid sidan av sin dagliga verksamhet ägnade R. i
stor utsträckning tid och krafter även åt andra, iner
eller mindre direkt besläktade intressen. Han var
sålunda ledamot av styrelsen för Svenska
tidnings-utgivareföreningen 1924—26 samt av Tidningarnas
arbetsgivareförenings styrelse sedan 1919. Från 1925
var han styrelseledamot i Svenska publicisternas pen-

Ragnar Lilljekvist †.

Ragnar Lilljekvist har gått ur tiden. Vi, hans
vänner, stå tillintetgjorda och förstummade över
denna plötsliga förlust. Väl visste vi, att han, som
ej skonade sig själv, tärde på vad livet givit honom,
men vi hade dock hoppats att hans starka ingenium
skulle hålla honom kvar bland oss trots lekamliga
påfrestningar. Men ödet hade annorlunda utstakat.

Han var en erkänt duktig kemist men därjämte

sionskassa samt ordf. därstädes från 1933, vilket år
han även blev ordf. i Pressens pensionsnämnd. I
A.-b. Radiotjänst fungerade han som revisor 1924—27
och därefter som suppleant.

I Teknisk tidskrifts nämnd inträdde R. år 1923.

R. ägnade även mycket intresse åt sporten och har
inom K. S. S. S. nedlagt ett omfattande arbete
—-bl. a. redigerade han sällskapets historia — som
belönades med sällskapets guldmedalj i samband med
dess 100-årsjubileum.

Tor Roxendorff var en i utpräglad grad stilfull
personlighet, som uppskattades i vida kretsar. Inom
Teknisk tidskrifts nämnd ställde han med största
beredvillighet sin rika erfarenhet till förfogande och
hans ord i de skiftande frågorna vägde alltid tungt.

Vid ett av nämndens senare sammanträden för
något år sedan inbjöd R. efter förhandlingarnas
avslutande sent på aftonen till ett besök på Dagens
nyheter för att taga de olika lokalerna i betraktande.
Arbetet pågick naturligtvis som bäst inom sätteriet
och angränsande avdelningar för nästa dags nummer,
som skulle gå i press på morgonsidan. Vi fingo en
grundlig och intresseväckande demonstration av
modern tidningsteknik, allt ifrån nyhetsbyråerna ned
till de jättelika rotationspressarna i bottenvåningen.
Det hela gestaltade sig till ett blixtsnitt genom Tor
Roxendorffs verk, gediget och elegant som hans eget
ingenium. Att det samtidigt skulle bliva en
avskedsvisit, kunde ingen då ana, men säkerligen komma
alla de som deltogo i detta besök, gärna att erinra
sig ingenjören och kamraten Tor Roxendorff just i
detta sammanhang — mannen och hans verk.

J. Körner.

vad ej alltid samtidigt är fallet, en praktiskt duglig
ingenjör. Han ideella läggning kom till synes i och
med hans befattning som föreståndare för Åsgårds
skolkoloni i unga år. Efter anställningar vid Slipers
a,-b. i Stockholm och Gullspångs elektrokemiska kom
han att göra sin största insats i Trollhättan, där han
verkade 1924—1936 som driftsingenjör och sedermera
som platschef för Elektrolytiska a.-b. och A.-b. för
kemisk och elektrokemisk produktion. Som chef
sedan 1937 för "Radocha", Sosnovice, som är
dotterbolag till Polska tändsticksmonopolet, nedlade han
ett mycket uppskattat arbete, vilket säkert
tillfredsställde hans fordringar på ett intressant och
mångsidigt givande verksamhetsfält.

Så är i korthet hans tekniska gärning upptecknad,
men, ehuru väl så viktigt för honom själv, te sig
dessa data för oss såsom oväsentligheter jämförda
med vad han givit oss såsom exempel på en orädd,
rakryggad och god vän. Kärt är oss hans minne!

Valde Oskarson.

Facit.

23/4—20/5 1939.

Gjntna motorvevaxlar. Under senare år har man,
särskilt i Amerika, börjat använda gjutjärnslegeringar
som material för motorvevaxlar i stället för smitt stål,
och man har kommit så långt, att de gjutna axlarna
äro ungefär lika vanliga som de smidda. Gjutjärnet
är trots ringa draghållfasthet mycket
motståndskraftigt mot växelpåkänningar. En annan fördel är den
obegränsade formgivningsmöjligheten, varigenom
likformig styrka i alla partier kan erhållas, samt
överlägsna lageregenskaper. Som råmaterial användes
högvärdigt perlitgods, legerat grått gods, svart
tem-pergods samt stålliknande legeringar.

321

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free