Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 3 juni 1939 - Marknadsundersökningar, av C. Brockman - Notiser - Ljustablå för bilhämtning, av sah.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
bete och målmedveten reklam fick fabrikanten upp
varan till en viss begränsad omsättning, dock ej
tillräcklig att ge någon vinst på rörelsen. Gjorda
undersökningar visade klart, att den stora allmänheten
ansåg varan för dyr. De trodde inte tillräckligt på dess
medicinska egenskaper för att vilja betala det
avsevärt högre pris den betingade. Resultatet har blivit
att denna fabrikant nu ansett sig tvungen att sänka
priset i nivå med de övriga existerande artiklarna
och samtidigt ändra och förbilliga förpackningen
högst avsevärt. Det säger sig självt, att de pengar,
som under dessa år lagts ner på reklam och
försäljning, inte på långt när givit det utbyte de hade
kunnat göra, om priset på varan från början varit riktigt.
Vilken konkurrens har varan att räkna med?
För en fabrikant som planerar utsläppandet av en
ny vara, gäller det givetvis att finna ut inte bara
vilken konkurrensen är, utan främst hur stark den
är. Jag tror mig kunna våga påstå, att inom
branscher, där försäljningarna delas lika mellan
många konkurrenter, finns det som regel större
chanser att införa en ny vara än i branscher, där det gäller
att angripa en konkurrent i monopolställning. Jag
har velat peka på den saken, därför att man ofta nog
får höra den åsikten att "där finns ju bara en
konkurrent, så där skall väl finnas plats för mig också".
Det är kanske riktigt, att det finns plats för flera,
men företagaren bör i så fall vara inställd på, att
det troligen kommer att kosta betydande
ansträngningar i försäljnings- och reklamarbete för att
arbeta sig in på marknaden — och större sådana än i
de fall då konkurrensen är splittrad.
I det här sammanhanget vill jag påpeka, att när
man undersöker konkurrensens relativa styrka på
marknaden, bör man inte inskränka sig till en enstaka
undersökning utan göra en serie av undersökningar
med vissa tidsintervaller. Hur lätt man i annat fall
kan komma till felaktiga slutsatser skall jag visa med
ett exempel. En undersökning av olika
tandkrämsmärkens relativa popularitet gjordes bland
allmänheten. Man fann då att 95 % av de undersökta
familjerna använde 5 olika tandkrämsmärken. Av dessa
använde 55 % märke A, 20 % märke B, 15 %
märke C och de återstående 10 % delades lika mellan
märke D och E. Slutsatsen av denna undersökning
blev att märke A hade en absolut dominerande och
svårrubbad ställning hos allmänheten. När man
emellertid sedan gjorde en serie undersökningar med vissa
tidsintervaller fick man en helt annan bild. Yid den
första av dessa löpande undersökningar visade det
sig att märke A sjunkit till 45 %, gången därpå till
40 %, medan däremot märke E ökat från 5 och 10
till 15 %. Ehuru märke A fortfarande dominerade,
är det tydligt, att dess försäljningstendens var
utpräglat sjunkande, och dess ställning alldeles
uppenbart inte svår att rubba på. Jag vill i detta
sammanhang begagna tillfället understryka, att det vid
praktiskt taget alla marknadsundersökningar är så,
att arbetet inte bör vara ett engångsarbete utan
fortlöpande. Först då kan man få fram inte bara de för
tillfället rådande faktiska förhållandena, utan det som
många gånger är ändå viktigare, utvecklingen och
tendensen på marknaden.
Ha marknadens* köpvaror säsongkaraktär?
De flesta varor äro föremål för säsongartade
försäljningsvariationer, mer eller mindre starkt
utvecklade för olika typer av varor. I fråga om varor som
säljas genom grossist och/eller detaljist äro dessa
variationer av två slag ur fabrikantens synpunkt —
säsongvariationer som betingas av fabrikantens
försäljning till distributionsleden, och säsongvariationer,
som betingas av detaljisternas försäljning till de
slutliga konsumenterna. Inom herrkonfektion t. e.
säljer fabrikanten vårens modeller till detaljisterna
i aug.—okt., medan detaljisten säljer till allmänheten
först fram i april och maj följande år. Fabrikantens
genom ombud personligt bedrivna försäljning har
alltså vårsäsong under hösten, medan hans genom
reklam bedrivna, opersonliga försäljningsarbete har
säsong i mars, april och maj. Analoga problem
föreligga inom praktiskt taget alla branscher med
undantag för sådana, där fabrikanten säljer direkt till
den slutliga konsumenten.
De fabrikanter, som arbetat en tid i en bransch
känna ju väl till dessa förhållanden, men för den
som skall sätta igång en fabrikation inom en viss
bransch, är det väsentligt att i förväg undersöka, hur
förhållandena ligga till. Det är inte svårt att få tag
i exempel på försyndelser på den punkten. Ett större
amerikanskt företag i konfektionsbranschen släppte
för några år sedan ut en för företaget helt ny typ av
herrkläder, men gjorde sig inget besvär med att
kontrollera detaljistens köpvanor, med det resultatet att
företagets 34 försäljare begåvo sig ut på fältet två
veckor efter det att köpsäsongen var slut för just den
typen av varor. Företagets försäljning på den resan
räckte knappast till att betala resekostnaderna.
(Forts.)
Notiser
Ljustablå för bilhämtning. Operan i Haag lider
tydligen av samma besvärligheter som vår egen
Stockholmsopera, när det gäller att köra besökarna i bil till
föreställningen och hämta dem därifrån. Hos
Haagoperan, som ligger vid en mycket smal gata, har
problemet särskilt gällt privatbilarna, och lösts på
följande sätt: vid framkörningen före föreställningen
erhålla privatbilarnas chaufför och ägare var sitt kort,
som bära samma nummer, varefter chauffören
parkerar biler i en sidogata. Vid föreställningens slut köra
vagnarna fram till operan i den ordning, som
bestämmes av parkeringspolisen. Chauffören lämnar sitt
numrerade kort till en vaktmästare, som anslår
numret på en ljustablå i operans hall. Operabesökarna
kunna alltså lugnt vänta där, tills deras nummer lyser
upp. Eftersom fem bilar kunna vänta samtidigt
utanför utgången, är ljustablån avsedd för samtidig
affischering av fem tresiffriga tal upp till 199. För att
emellertid ge möjlighet att betjäna upp till 400 bilar,
är varje sifferrad kompletterad med en grön lampa.
De bilar, som köra fram efter den 199:de erhålla
gröna kort, vilkas nummer gälla, när den gröna
lamp-pan lyser upp.
Anläggningen har installerats alldeles nyligen och
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
