Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 17 juni 1939 - Den engelska korrosionskommitténs undersökningar rörande skydd av järn och stål mot rostning, av Evert Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskri ft
målade med samma färg nedsänktes i havsvatten,
sedan färgen i olika grad skadats genom repning med
en järnspets. Hälften av plåtarna voro endast
ned-ställda i saltvatten, men hälften hade dessutom
förbundits med en ackumulator, så att de utgjorde
anoder i en elektrisk strömkrets. Resultatet blev, att på
icke skrapade plåtar iakttogs ingen korrosion, även
om plåtarna utsättes för elektrisk spänning, att de
plåtar, som skrapats, men icke utsatts för spänning
endast obetydligt rostade, men att plåtar, som
skrapats och dessutom kopplats till ackumulatorn
visade kraftig korrosion. Det var ju egentligen ganska
självklart, att detta resultat skulle erhållas, men av
intresse är, att korrosionen hade mycket lika
utseende som den vilken iakttagits på plåtarna hos fartyget,
se fig. 2 (b).
Beträffande inverkan på korrosionen under vatten
av bara fläckar i färgskiktet ge vissa vid Gosport
gjorda experiment en viss vägledning. Vid dessa
överdrogos provplåtar med färg, utom på en liten yta
i mitten, vilken antingen lämnades alldeles bar eller
endast överdrogs med mindre antal färgbestrykningar
än den omgivande vtan, varpå plåtarna nedsattes i
havsvatten. I ett fall, då den omgivande ytan målats
med blymönja och järnrött, hade den bara ytan i
centrum efter 1,2 års exponering frätts till ett djup
av 2 mm, se fig. 3. Inverkan av valshud under
färgen på djupet av uppkomna pittings framgår av en
del andra vid Gosport utförda försök, vars resultat
äro sammanställda i tabell V.
Siffrorna visa, att medeldjupet hos pittings på
handborstade, utrostade provplåtar, från vilka
valshuden icke avlägsnats, var resp. 3,3, och 5,4 mm,
jämfört med resp. 0,0 och 3,6 hos plåtar, som betats före
målningen.
B. Arbeten, utförda av kommittén för
laboratorie-undersökningar.
Kommittén för laboratorieundersökningar med dr
U. R. Evans som ordförande hava även utfört en del
målningsundersökningar, vilka bekräfta och
komplettera friluftsprovningarna. Sålunda har exempelvis dr
Evans och hans medarbetare studerat inverkan av
olika slag av valshud och av olika tidsexponering i
fria luften före stålborstning och målning på
färgskiktets vidhäftning till stålytan.
Några av dr Hudson vid Birmingham utförda
försök visa inverkan av förbehandlingen. Dessa visade,
att livslängden av två bestrykningar av olika färger
på betat järn översteg 6,3 år, jämfört med 2,1 år hos
provplåtar, målade med samma färger efter röstning
och stålborstning för hand, se fig. 4.
Fig. 3. Angrepp på en ofullständigt
målad provplåt, nedsänkt i havsvatten.
C. Arbeten, utförda av subkommlttén för rostskydd.
Subkommittén för rostskydd bildades rätt sent med
Mr T. M. Herbert som ordförande, därför att
huvudkommittén kommit till den uppfattningen, att
studiet av rostskydd måste intensifieras, enär de utförda
korrosionsundersökningarna visat, att vanligt stål
icke kan ersättas med låglegerat specialstål vid
vanliga järnkonstruktioner. Dessa mindre halter
legeringsämnen utgöra nämligen icke något effektivt
skydd mot röstning, varför rostskyddsöverdrag
alltjämt förbliva nödvändiga.
Denna kommitté har genom utsändandet av
frågeformulär samlat nu tillgänglig praktisk erfarenhet
och har även igångsatt egna undersökningar. Ett
större antal provserier äro igång på taket av London,
Midland and Scottish Railway Company’s
forskningslaboratorium i Derby, varvid ett givande samarbete
inletts med nämnda bolag. Dessa försök utföras
under ledning av Mr F. Fancutt och åsyfta att erhålla
grundlig kännedom om inverkan av olika
förbehandling av järnytan på färgens livslängd. Ett
specialstudium ägnas olika sätt för betning, exempelvis med
saltsyra, svavelsyra och fosforsyra, varvid olika
faktorer varieras och deras inverkan på färgskiktens
varaktighet iakttages. Inverkan av järnets
beskaffenhet studeras genom användande av följande fyra
olika material: vanligt mjukt stål, kopparlegerat
stål, smidesjärn och göt järn.
Resultaten av dessa exponeringsförsök torde före-
Tabett V. Inverkan av valshudens borttagande på djupet hos pittings, uppkomna på plåtar, nedsänkta i
havsvatten.
Plåtar betade i svavelsyra före målning Plåtar exponerade i det fria 3 månader och sedan stålborstade för hand fore målning
Färg Plåt Viktförlust Max. djup hos pittings mm Viktförlust Max. djup hos pittings mm
g Framsida Baksida Medeltal Framsida Baksida Medeltal
1 6 0 0 0 i 20 4,0 | 2,5 3,3
2 5 0 0 0 21 2,0 , 4,5 3,2
6 0 0 0 21 3,0 I 3,5 3,3
1 29 4,5 4,0 4,3 46 6,0 I 6,0 6,o
2 58 3,0 3,0 3,0 45 4,5 I 5,0 4,8
44 ■ 3,8 3,5 3,6 46 5,3 I 5,5 5,4
349
Bitumenkomposition . . .|
Medeltal
Stenkolstjära .........|
Medeltal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
