Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 19 aug. 1939 - Om en psykologisk anlagsprövning, av Curt Rodhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 33 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 19 AUG.
ÅRG. 69 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 9
INNEHÅLL: Om en psykologisk anlagsprövning, av civilingenjör Curt Rodhe, — Notiser. — Litteratur.
Om en psykologisk anlagsprövning.
Av civilingenjör CURT RODHE.
En psykologisk anslagsprövnings uppgift tankes
vara att genom en direkt mätning av vissa, för ett
arbete avgörande, fixerbara psykiska egenskaper och
anlag vinna en sådan kunskap om en persons
lämplighet för ett visst arbete, att härpå med säkerhet kan
grundas ett urval vid anställning av personer för
detta arbete. Åtminstone är denna stränga fordran
på prövningens resultat vad industrien önskar
uppfylld, innan den är villig ägna frågan något
allvarligare intresse.
Anställningsförfaranden.
Hittills och alltjämt ombesörjes urvalet vid
anställning av folk till industrien av det högre arbetsbefälet
inom resp. avdelningar. Endast i undantagsfall
finnes en särskild anställningsbyrå, som handhar denna
sovring av platssökande. Resultatet av den
värdering, som så vanligen rent subjektivt göres, anses
vara i tillräckligt hög grad utslagsgivande för den
sökandes placering i visst arbete, eller för avvisande.
Även då anställningen av personal skötes av en
särskild byrå eller konsulent, sker urvalet huvudsakligen
genom en subjektiv bedömning. Denna understödes
kanske av några enkla prov och av sättet att besvara
vissa frågor, vars resultat vederbörande med eller
utan berättigande bar för sig vara av betydelse för
den avsedda tjänsten.
Sålunda låter kanske en kontorschef den sökande
kontoristen få papper och penna och ger honom i
uppdrag att omedelbart egenhändigt författa och
skriva en till företaget ställd ansökan och anser sig
härigenom, kanske med rätta, få ett gott supplement
till sin subjektiva uppfattning.
En färgmästare t. e. prövar givetvis också
anställ-ningssökande på färgblindhet, om visst färgsinne är
nödvändigt för avsett arbete.
De flesta företag fordra dessutom godkänt
läkarebetyg för anställning, och härvid torde av läkaren
företagen undersökning av synförmåga och
färgblindhet bliva allt mera vanlig. Sådana direkta
konstateranden av förekomst eller icke av vissa lyten eller
sjukdomar avser den psykologiska anlagsprövningen
icke. Sådan undersökning torde i stället mera böra
jämföras med konstaterandet av, att den sökande har
två armar och två händer, om detta för arbetet ifråga
är nödvändigt.
Subjektiviteten i anställningsbedömandet minskas
givetvis icke, om vid undersökningen ges subjektivt
skattade betyg för vissa genomgångna prov, och det
hela resulterar i ett siffermässigt slutbetyg för
bedömningen.
Egenskaper och anlagsprövning.
Det är tydligt, att för ett visst arbete vissa
egenskaper äro nödvändiga för ett gott resultat, och att
arbetsprestationen är avhängig graden av förekomst
av dessa egenskaper. Frånsett temperaments-,
vilje-och karaktärsegenskaper synes det böra finnas även
andra mera mätbara sådana anlag, som lia väsentlig
betydelse för arbetsresultatet. På riktigheten härav
står eller faller hela den psykologiska
anlagsprövningen eller psykotekniken, som metoden, kanske
språkligt felaktigt, men mera vanligt, brukar
benämnas, och därigenom också dennas möjlighet att bliva
till nytta vid anställning av arbetskraft eller vid
rådgivning för yrkesval.
Vad fordras då för att en egenskap skall vara
användbar vid anlagsprövning?
Först fordras att den entydigt kan uppmätas och
uttryckas i siffror och i någon skala jämföras med
förekomsten av samma egenskap hos andra
personer. Den skall således kunna "renodlas" så, att
inverkan av andra egenskaper icke störande inverka
på resultatet.
Vidare fordras att egenskapen, icke förändras med
tiden utan är ett verkligt, oföränderligt anlag, som
inte kan påverkas av övning. Det skulle vara
meningslöst att lägga mätningen på sådana egenskaper
till grund, som dag för dag undergå förändring om
de övas, eller om en viss grad av övning underlåtes.
Man bör få samma mätresultat, om mätningen på en
nybörjare i ett arbete upprepas efter ett eller flera
års övning i ett mot prövningen svarande arbete.
Det är förutsättningen för en framgångsrik
upp-Övning i ett visst arbete man med prövningen vill
komma åt, inte graden av förefintlig, mer eller mindre
uppövad färdighet.
1931 års undersökning.
Med dessa utgångspunkter igångsatte undertecknad
år 1931 försöksvis en undersökning inom en
konfektionsfabrik. Fabriken var då relativt liten, med
endast ett tjugotal maskinsömmerskor sysselsatta.
Men just härigenom vanns den fördelen ur
undersökningssynpunkt, att ingen specialisering av
arbets-operationerna fanns, utan alla gjorde i stort sett
samma arbete. Arbetet var ackordsatt efter utförda
arbetsstudier, och färdigsydda plagg granskades i en
417
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
