Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 2 sept. 1939 - Pneumatiska kärnor för betonggolv - Trä eller aluminium ombord på passagerarfartyg, av Alfred Lilliendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Utdragning av fodralen.
minuter. En liknande metod användes för ihåliga
betongväggar. Enheterna bestå i detta fall av två
betongplattor, vardera 38 mm tjocka, åtskilda av en 50 mm
ihålighet. Den totala tjockleken är således 127 mm,
och det ordinära djupet 355 mm, längden enligt önskan
upp till 4,5 m. Ett betongskikt gjutes med lämplig
armering i botten av formen och avväges till önskad
tjocklek. Den pneumatiska kärnan placeras därefter
på bottenskiktet, och galvaniserade järnband an-
bringas vertikalt med vissa intervaller
längs formens sidor. Ett andra
betong-skikt gjutes därefter och avväges.
Kärnan följer formsidorna och banden,
så att två bestämda väggar bildas. De
färdiga enheterna, ställda på kant på
varandra, bilda en obruten hålighet.
Den pneumatiska kärnan användes
även vid tillverkning av ihåliga,
armerade betongpelare och
betongbalkar.
Frånsett besparing av tegel
medför den pneumatiska kärnan den
fördelen, att golvet kan läggas fortare,
då kärnan kan läggas på mycket
kortare tid än det tager att utlägga en
rad tegel. Håligheten är större än
den i håltegelgolv, då godstjockleken
hos detta inkräktar på volymen av
håligheten. Håltegelgolvet är
självfallet tyngre än ett golv utfört med pneumatiska
kärnor. Håligheterna kunna göras större för
speciella ändamål helt enkelt genom att öka trycket i
kärnorna.
Den pneumatiska kärnmetoden har använts under
ca 5 år i ett flertal länder och därvid givit goda
resultat. Uppfinnare äro Mr. C. B. Matthews, M. Inst.
O. E., och Mr. J. G. Ambrose, M. Inst. C. E.
(Engi-neering 12 maj 1939.)
Trä eller aluminium ombord på passagerarfartyg.
I häfte 18 av den 6 maj infördes i Teknisk tidskrift
en artikel av W. Kinberg, som anser användandet av
aluminium ombord på passagerarfartyg såsom från
brandskyddssynpunkt onödigt och i vissa avseenden
olämpligt, och som i stället förordar fortsatt
användning av impregnerat trä. Författaren medger
emellertid, att vid höga temperaturer gasbildning kan
inträda, som härrör från impregneringsmedlen.
Även om man sålunda bortser från det faktum, att
impregneringen gör träet mera svårantändbart, men
ingalunda obrännbart, kvarstår att den försvårade
tändbarheten måste betalas med faran för
gas-och rökbildning. Användandet av impregnerat trä
utgör således en halvmesyr, sett från
brandskyddssynpunkt.
Mycket lämpligare vore, om passagerarfartygen i
större utsträckning än hittills skulle övergå till
användandet av väggar och inredning av aluminium eller
därmed likvärdiga lättmetallegeringar, såsom skett
vid övriga trafikmedel, i synnerhet i Amerika, där
man alltmer övergår till lättmetallinredning för såväl
tåg och bilar, som även för båtar. Att lämpliga
materialier härför finnas, framgår av följande.
1. Aluminiumlegeringar såsom silumin och
hydronalium i gjuten form lämpa sig utmärkt för möbler
och andra inredningsföremål, som nu göras av trä.
Dessa legeringar äro i det närmaste korrosionsfria och
bli vid lämpliga konstruktioner knappast tyngre än
trä; båda de nämnda legeringarna kunna ytbehandlas
på olika sätt, varigenom snart sagt vilken som helst
arkitektonisk effekt kan uppnås; de kunna svetsas och
nitas och utan fara för strukturella förändringar även
användas i samband med andra metaller.
2. Väggarna mellan hytter och andra, för
passagerarna avsedda rum, samt väggytorna i korridorer
kunna göras av asbest, som på båda sidor belägges
med aluminiumplåt av ca 1 mm tjocklek. Dylika
väggar användas redan i England. Den
aluminium-skyddade asbesten är obrännbar och plåtarna kunna
ytbehandlas efter önskan. Väggarna av denna och
liknande typ kunna standardiseras och levereras
färdiga för inmontering, varigenom kostnader inbesparas.
mm
miri
Fig. 1. Brandskott.
3. Beträffande tunna aluminiumfoliernas
isolerande uppgift grundar sig artikelförfattarens uppfattning
påtagligen på pressuppgifter, som i sin ordning
missförstått saken. Folierna, som äro mycket tunna,
endast ca 0,o;ot mm eller 0,oi5 mm, äro ej tänkta som
överdrag över inredningsföremål av trä. De skola
placeras ungefär så som visas i figuren, som hämtats
ur en tysk facktidskrift för sjöfart, nämligen i flera
skikt i luftmellanrummet mellan dubbelväggarnas
yttre och inre parti. Isolerings- och
brandskyddseffekten beror på foliernas förmåga att reflektera
stor del av värmestrålningen. Värmeöverföringen
folierna emellan är obetydlig, då de ytterst tunna
Trä
Asbestpapp
Trèdnät
Alfol ,4 x 0.007
Stålskott
Alfol ,4 x 0.007
Trådnät
Asbestpapp
Plåt
436
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
