Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 2 sept. 1939 - Notiser - Tekniskt vetenskaplig föredragsserie för materialprovning och finmätning hos firma Carl Zeiss, Jena - Fédération Internationale des Ingénieurs-Conseils (FIDIC), av Fur. - Radiokonferensen i Montreux - Ansökningar om understöd från Svenska teknologföreningens understödsfonder - Reseberättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
över ämnet "Gütesteigerung in der Kugellagerfertigimg".
Ein mängd Zeiss-instrument komma under samtliga dagar
att ställas till kursdeltagarnas disposition för praktiska
övningar. Vetenskapligt skolade fackmän komma därvid
att stå till förfogande vid varje instrument.
Råd och närmare anvisningar samt anmälningskort
kunna erhållas från A. Karlson metall- och
maskinaktiebolag, Birger Jarlsgatan 13, Stockholm 7.
Fédération Internationale des Ingénieurs-Conseils
(FIDIC). Den internationella sammanslutningen av
konsulterande ingenjörer (FIDIC) höll den 8 juli
sammanträde i Zürich för utseende av ny president
efter professor P. G. Hörnell, som avled hösten 1938.
Svenska konsulterande ingenjörers förening
representerades vid sammanträdet av sin ordförande, major
Walo von Greyerz, vilken ledde förhandlingarna, tills
den nye presidenten utsetts, och av civilingenjör Bo
Hellström vid Vattenbyggnadsbyrån.
Presidentvalet utföll så, att ing. Bo Hellström
valdes till president för den närmaste 4-årsperioden. Till
vice president utsågs ordföranden i Schweizerischer
Verband Beratender Ingenieure, ing. R. A. Naef.
Sedan sammanträdet fastställt årsavgifter för de
nationella föreningarna, diskuterades bl. a. en del
åtgärder till förbättring av samarbetet dem emellan.
FIDIC bildades år 1913 och har till uppgift,
förutom att vara ett internationellt organ för
underlättande av samarbetet mellan kvalificerade
konsulterande ingenjörer i olika länder, att säkerställa
yrkesprincipen, att de konsulterande ingenjörerna i sina råd
och utlåtanden skola vara opartiska och obrottsligt
lojala mot yrkets förpliktelser, sålunda bl. a. helt
oberoende av privatekonomiska intressen att gynna
särskilda entreprenörer och leverantörer. Fur.
Radiokonferensen i Montreux i april månad
innevarande år fastställde ett nytt schema för de
europeiska rundradiostationernas frekvenser. En tabell
över de våglängder, som tilldelats de svenska
stationerna, meddelas nedan.
Tabell över de svenska rundradiostationernas nya
våglängder.
Motala ............
Kiruna
Luleå
Örnsköldsvik
Banska Bystrica
Östersund )
Hudiksvall [ . .
Voronej J
(Östersund med riktantenn mot nordost)
Gävle
Malmberget
Sundsvall .............. 466,6 m (643 kc/s)
Umeå
Aten
(Sundsvall med antenn, som reducerar
rymdstrålningen i riktning mot sydsydost)
Stockholm ................ 393,7 m (762 kc/s)
Göteborg
Halmstad
Kalmar
Malmö
Alger
(Göteborg med riktantenn mot nordnordost eller
antenn, som reducerar rymdstrålningen i riktning mot
sydsydväst)
Alvesta
Falun
Gotland
Sarajevo
Hörby .................... 254,9 m (1 177 kc/s)
1 399 m (214,5 kc/s)
762 m (293,5 kc/s)
722 m (415,5 kc/s)
>............... 287,9 m (1 042 kc/s)
, .......... 222,6 m (1 348 kc/s)
214 m (1 402 kc/s)
197,5 m (1 519 kc/s)
258,8 (1 159 kc/s)
Eskilstuna
Jönköping
Kristinehamn
Säffle
Stara-Zagora
Belgisk station.
Karlstad
Norrköping
Örebro
Trollhättan
Uppsala
(Våglängden delas med en engelsk och fem italienska
stationer)
Borås
Hälsingborg
Karlskrona
Uddevalla
Varberg
Såsom av tabellen framgår, har en genomgående
sänkning av de svenska rundradiostationernas
våglängder ägt rum. Ä andra sidan hava nya stationer
inrangerats i våglängdsplanen, av vilka märkas
stationer i Alvesta och på Gotland.
Exklusiva våglängder hava liksom förut tilldelats
Stockholm, Motala och Hörby jämte en nationell
synkronvåglängd på 197,5 m. I övrigt ha alla stationer
delade våglängder. För att minska
interferensstör-ningar med annan trafik eller andra stationer ha i
vissa fall särskilda villkor tillagts, bl. a. användning
av riktantenner eller begränsning av effekten. Den
nya planen skall träda i kraft den 4 mars 1940.
Ansökningar om understöd från Svenska
teknologföreningens understödsfonder, Rystedtska fonden och
Fredrik Forsbergs fond, mottagas intill utgången av
september månad 1939. Ansökan skall vara ställd till
Teknologföreningens styrelse och åtföljas av
prästbetyg, uppgift om sökandes inkomstförhållanden samt
intyg av två välkända personer, helst
föreningsledamöter, om sökandes verkliga behov av understöd. Även
ansökan inlämnad av två föreningsledamöter kan
ifrågakomma. Närmare upplysningar meddelas av
Svenska teknologföreningens kansli, Brunkebergstorg
20, Stockholm.
Reseberättelser. Följande reseberättelser ha
inkommit till Tekniska högskolans bibliotek, där de äro
tillgängliga för intresserade:
Axén, Töre R., Studieberättelse från resa i
Tyskland, Schweiz, Frankrike och Holland sommaren 1938
på stipendium från Kungl, tekniska högskolan (för att
studera skol- och sjukhusbyggnader). (Sthlm) u. å.
4:o. Maskinskr. 75 sid., 77 bilder. — Ekwall, Axel,
Några intryck från sulfitfabriker i Finland.
Jösse-fors 1938. 4: o. Maskinskr. 2 + 50 sid., 7 foto.
— Eriksson, N. I. Arne, Stipendieresa för
studium av avloppsvattenrening i Tyskland, Holland
och England sommaren 1938. U. o. u. å. Fol.
Maskinskr. 88 sextsid., 30 foto. — Gudmundsson,
Sigvard, Berättelse över resa i Tyskland och Schweiz
för studium av kommunal vatten- och avloppsteknik
under tiden 9—31 juli 1938. Malmö 1938. Fol.
Maskinskr. 29 sid. — Romanus, Harald,
Reseberättelse över studiebesök vid svagströmselektriska
undervisnings- och industrilaboratorier i U. S. A.
Studieresa företagen 1934—1935 med resebidrag ur H. T.
Cedergrens fond vid Kungl, tekniska högskolan.
Sthlm 1935. 4:o. Textsid. 1—93; 94—102 i= Bil.
1—6; 103 = Innehållsförteckn. —• Trobeck, K. G.,
Syntetisk framställning av oljor och bensin i
Tyskland och England. Reseberättelse. Sthlm 19 31. 4: o.
Maskinskr. 3 sid., bil. 1 (= 5 textsid. o. 4 fig.),
2 (=2 textsid.), 3 (:= 1 textsid.), 4 (= 1 textsid.),
5 (=2 textsid.), 6 (=1 textsid.), 7 (=1 textsid.).
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
