- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
441

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 9 sept. 1939 - Katastrofer, av K. A. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 36 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 9 SEPT.

ÅRG. 69 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 9

INNEHÅLL: Katastrofer. — En intressant ingenjörsofficersbana, av redaktör Georg A. Gustavsson. —
Ett besök vid Liége-utställningen för vattenteknik, av Valdemar Rang. — Ekonomisk översikt. — Svante
Lindström †. — Notiser. — Litteratur. — Sammanträden.

Katastrofer.

Samma dag som telegrafen bragte budskapet om
utbrottet av den katastrof, som det europeiska
kriget innebär, kom genom pressen till allmän
kännedom även den, dessbättre sällsynta, men för oss
svenska ingenjörer särskilt beklagliga katastrof som
drabbat det stora brobygget vid Sandö.

Vad den förstnämnda katastrofen beträffar har
den ej kommit alltför oförberett, även om man i det
längsta både trott och hoppats, att den genom
förnuftets förmedling skulle kunna undvikas. Än värre
är kanske att katastrofens omfattning ännu icke kan
med någon som helst säkerhet bedömas, även om man
redan med visshet kan S6, cltt den kommer att breda
ut sig, så att man ängsligt måste fråga sig, vad en
hårt prövad mänsklighet denna gång skall behöva
genomlida.

Svenska ingenjörer kunna inför denna katastrof
beklagligtvis intet annat uträtta än var och en i
sin stad bidraga till upprätthållandet och stärkandet
av svensk industris och tekniks försvarsberedskap,
i den förhoppningen att vi även denna gång skola
kunna hävda vår neutralitet och förskonas från
alltför ödeläggande verkningar av den nya
världsbranden.

Mot bakgrunden av denna stora europeiska
katastrof ter sig olyckan vid Sandöbrobygget såsom helt
oväsentlig. Så är den dock långtifrån. Det är icke
nog med att den ödelagt ett tjugotal människoliv
och stora materiella värden; den har otvivelaktigt
genom sin karaktär även träffat svenska ingenjörers
hjärterötter.

Europakatastrofen var länge anad och fruktad men
lät sig trots detta ej förebygga, Sandökatastrofen
saknade däremot varje förebud, även om nu, när
katastrofen inträffat, en eller annan efterklok icke
drar sig för att tala om aningar.

Alla tekniska företag av stora dimensioner
innebära vissa risker. De allra flesta kunna i detalj
förutses och mötas genom tillbörlig
säkerhetsmarginal i beräkning och utförande, men det finnes en
gräns även i detta avseende. "Man kan alltid ganska
säkert avgöra, med vilken säkerhetsmarginal man
arbetar, så länge man håller sig ovan jord", brukar
en välkänd fackman på byggnadsområdet säga, "men
så snart man passerat markytan, vet man i bästa fall

endast vad erfarenheten lärt från liknande fall."
Sandöbron är tvivelsutan ett stort tekniskt företag.
Dess realiserande till rimliga kostnader krävde
begagnandet av nya metoder, som med visshet kunna
kallas geniala utan att nödvändigtvis behöva kallas
djärva. Men djärv blir gärna i lekmannens ögon
varje ny konstruktion eller metod just på grund av
sin nyhet, även om alla dess integrerande faser
tillhöra teknikens alfabet så att säga.

Nu har på sina håll i dagspressen på ledande plats
framhållits, att i detta särskilda fall "en energisk och
objektiv undersökning fordras", att "ingen hänsyn
åt något håll får hindra, att saken blir grundligt
utredd" samt att "om fel begåtts av någon eller några
parter i målet, måste också ansvaret helt och fullt
utkrävas".

Det har hittills icke inträffat, att svenska
ingenjörer söka undandraga sig ansvaret för sina arbeten,
och det kommer säkerligen icke att ske i detta fall
heller, om det nu överhuvudtaget vore möjligt.

Det finns såvitt bekant heller icke varken
ovidkommande hänsynstagande eller bristande
objektivitet hos de svenska teknici, som i offentliga
uppdrag få en undersökning av detta oangenäma slag
om hand, och att ansvaret, icke blott det juridiska
utan även det moraliska, intill sista droppen
ut-kräves, därom lämna ett fåtal passerade fall intet
som helst tvivel.

Vartill tjäna då dessa insinuationer i oträngt mål?
Olyckans oerhört snabba förlopp, bristen på objektivt
kritiska och tekniskt kunniga ögonvittnen samt
kunnigheten och grundligheten hos konstruktörer och
arbetsledare, som knappast ger rum för misstanken
om beräknings-, arbets- eller materialfel, gör det
mycket väl möjligt, att denna olyckas orsaker även
för de mest skarpsynta komma att bliva förborgade,
och det kan då bliva möjligt, att den särskilt för
teknici förhatliga förklaringen "ren olyckshändelse"
får tillgripas. Men låtom oss intill dess, och
framförallt intill dess undersökningens resultat föreligger
avhålla oss från varje omdöme och i stället förena
oss i den tunga sorg som drabbat de många hemmen
där uppe i Norden, en sorg som vi ingenjörer
uppriktigt dela.

v K. A. W.

441

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free