Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 9 sept. 1939 - Ett besök vid Liége-utställningen för vattenteknik, av Valdemar Rang - Ekonomisk översikt, av F. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Endast en av paviljongerna, använd som isbana,
avses att bibehållas som en kommunal kongresshall.
Det skulle föra för långt och dessutom bliva en
tröttsam uppräkning att försöka beskriva alla byggnader
och deras innehåll. Till sist må blott omnämnas
paviljongen "Nos universites", vari belgiska
universitet och fackskolor åstadkommit lyckade
demonstrationer av exempelvis ljusets egenskaper visavi
vatten, vattnets medicinska användning, dess
radioaktivitet, illustration av Bernoullis sats och metoder
för utförande av korrosionsundersökningar m. m.
Som ett slutligt omdöme om utställningen må
sägas att den har mycket att lära bort och att den
både fackmässigt och populärt förverkligar sitt syfte
att belysa vattnets teknik.
Ekonomisk översikt.
Avsikten med de i dessa spalter publicerade
ekonomiska översikterna har varit att ge en bild av den
ekonomiska utvecklingen sedan tidpunkten för
närmast föregående översikts publicering. I översikterna
ha angivits de tendenser, som gjort sig gällande under
den gångna tiden och som också kunna förväntas att
i viss utsträckning sträcka sina verkningar under
den närmaste framtiden. De prognoser som under
stundom ställts ha aldrig gjort anspråk på att vara
annat än den sannolikhet som med hänsyn till den
sist gångna tidens tendenser och övriga faktorer tett
sig störst. Under "normala" förhållanden har det
gångna ej sällan sagt mycket om det kommande, och
näringslivet har kunnat rätta sitt handlande efter
det sagda.
I detta ögonblick har emellertid sambandet mellan
det gångna och det kommande inom
världshushållningen helt avskurits. Varje lands hushållning
tvingas att genomgå den mest genomgripande
anpassning efter de ändrade förutsättningarna för
mellanfolkligt varuutbyte, som det nya världskriget
medför. Vad denna anpassning kan komma att innebära
för det ena och det andra folkhushållet, kan ännu
icke bedömas, och vad den kommer att betyda för
den enskildes behovstäckning står ännu i vida fältet.
De av kriget betingade handelsavspärrningarnas
omfattning liksom de av kriget förorsakade ändringarna
i de krigförande ländernas konsumtion bliva av
avgörande betydelse för näringslivets omgestaltning i
de olika länderna. Härtill kommer, att dessa faktorer
i och för sig måste vara i hög grad variabla beroende
på växlingarna i krigslyckan.
Av det ovan anförda framgår, att man icke kan
på förhand med någon grad av sannolikhet bedöma
den kommande utvecklingen. Trots detta och att
man måste iakttaga den största försiktighet i sina
analogislut från det föregående världskriget, kan man
dock med tämligen stor visshet förutsäga vissa drag,
som komma att känneteckna det internationella
varuutbytet under de kommande krigstiderna.
Otvivelaktigt är, att kriget medför en synnerligen
kraftig stegring av konsumtionen, och att det
nyakriget kommer at-t i detta- avseende visa sig överträffa
det föregående. Även om den levande delen av
försvaret alltjämt är av utslagsgivande betydelse, är det
tydligt, att materialet spelar en oerhört mycket större
roll än någonsin tidigare. Mekaniseringen av
krigsapparaten har nått en omfattning, som vida
överträffar den under förra världskriget. Tanks och
framför allt flygvapnets utveckling har lett till att
kriget kräver oerhört mycket mer av
produktionsapparaten för underhåll och förnyelse av
krigsmate-rielen. Härtill kommer att flygvapnet icke blott självt
förslites utomordentligt snabbt utan också genom sin
egenart vid sin användning förbrukar kapitalföremål
i kolossal omfattning. Den del av detta kapital som
under pågående krig måste ersättas är synnerligen
omfattande, då ju ett av de viktigaste krigsmålen
numera är förstörelse av produktionsapparaten för
framställning av krigsmaterial och denna under krig
omfattar nära nog varje krigförande lands hela tunga
industri.
Krigets egna behov äro sålunda av utomordentliga
dimensioner. Under 1914 års världskrig gjorde de
krigförande staterna vad de kunde, för att utnyttja
de neutrala grannarnas materiella resurser för sitt.
krigsbehov. För visso komma de att- inrikta sig
därpå ännu mera målmedvetet än tidigare.
Utgångsläget är emellertid nu ett helt annat än vid början
av det föregående världskriget. De krigförande
parterna hade då synnerligen omfattande utländska
tillgodohavanden, vilka de togo i anspråk för täckande
av kostnaderna för stora importöverskott. Detta
innebar, att de avbördade en avsevärd del av krigets
omedelbara tunga på de neutrala staterna. Genom
minskad behovstäckning tvingades dessa bidraga till
kombattanternas krigsföring. I dag är situationen
tydligen den, att ena parten saknar möjlighet att på
detta sätt taga i anspråk de neutrala grannarnas
resurser, då den praktiskt taget saknar
utomlandsford-ringar och guld samt kredit. Härtill kommer, att det
är sannolikt, att de neutrala, som icke hava stora
exportöverskott komma att vidtaga åtgärder i syfte
att förhindra, att kombattanterna kunna utnyttja sina
kapitaltillgodohavanden för utjämnande av en
oförmånlig betalningsbalans. Man torde ha att vänta
importförbud på värdepapper eller åtminstone
kontroll över dylik, då det ju ieke kan ligga i något
lands intresse att göra sig av med stora kvantiteter
varor mot enbart värdepapper i eget eller annat
lands valuta, så länge den egna- betalningsbalansen
är passiv. Den byteshandels karaktär, som i hög
grad kännetecknat det internationella varuutbytet
under de svaga efterkrigsvalutornas period, torde
komma att ännu starkare prägla det nya
världskrigets år.
Utgångsläget torde för de nu neutrala staterna
sålunda vara avsevärt gynnsammare nu än under 1914
års krig. Dels torde de flesta stater på grund av det
långvariga politiska krisförhållandet ha försett sig
med under krig särskilt svåråtkomliga varor, dels är
man redan från krigets första dag inriktad på en
genomförd rationell hushållning med landets
försörjningsresurser. Härtill kommer såsom förut nämnts,
att även de krigförande länderna i stor utsträckning
torde tvingas till varuutbyte med andra stater för att
från dem erhålla de varor som de behöva.
445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
