- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
451

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 16 sept. 1939 - Försvarsberedskap? av K. A. W. - Några åtgärder för smörjoljebesparing, av Evert Norlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

synnerliga skepnader och uppdrag kuska Omkring.
Vilket trassel och vilka kostnader, detta medfört låter
sig lättare tänka än .beräkna.

Allvarligast är emellertid det våldsamma ingrepp
som med de vidtagna åtgärderna äger rum i fråga om
många hundratusendens försörjning.

Nu tillsättas kommittéer och kommissioner med
allehanda uppdrag så gott som dagligen. I de flesta
fallen lysa de verkliga fackmännen med sin
frånvaro i dessa institutioner.

Vore det inte nu hög tid att använda landets
utomordentligt kunniga, organisatoriskt tränade och
fullständigt lojala ingenjörskår till en hel del av dessa
uppdrag? Hithörande problem äro dock vardagsmat
för dem! Det är visserligen icke angenämt att taga
vid på en alltför sen tidpunkt, när man länge
föreslagit åtgärder som lämnats obeaktade, men det är

nu en gång så, att ingenjören ofta nog icke drar sig
för att lösa problemen ens bara för problemens egen
skull, och när det gäller vårt lands välfärd äro de
alla redo.

Det är i förhoppningen, att dessa rader skola kunna
bidraga till en bättre och effektivare utnyttning av
ingenjörerna i vår försvarsberedskaps intresse som
de kommit till.

Det anses visserligen på sina håll såsom orätt att
i dessa dagar överhuvudtaget öva kritik mot någon
av våra hårt prövade myndigheter.

Vi kunna ej dela denna uppfattning med hänsyn
till vad här anförts. Skulle alla fortfarande tiga still,
riskera vi en ny 25-årsperiod av utredningar och prat,
utan att vi nästa gång kunna hoppas på att få en ny
nådatid — om den nu ens förunnas oss denna gång.

K. A. W.

Några åtgärder för smörjoljebesparing.

Av professor EVERT NORLIN.

Då nu ett nytt, omfattande europeiskt krig utbrutit,
vars långvarighet vi icke kunna förutse, är det
nödvändigt att tillgodogöra den erfarenhet, som
vanns under förra världskriget, då en hel del fabriker
och transportmedel höllo på att stanna på grund av
smörjmedelsbrist. Industrien är denna gång säkert
bättre rustad genom reservförråd, inom landet finnas
avsevärda kvantiteter smörjmedel upplagrade, och
även möjligheterna till inhemsk produktion äro
avsevärt bättre, t, e. genom det nya raffinaderiet i
Nynäshamn.

Emellertid hava redan importsvårigheter uppstått,
och dessa komma sannolikt snart att bliva större.
Därför är det nödvändigt att i tid vidtaga åtgärder, och
detta bör ske omedelbart.

Man kan visserligen vänta sig, att
smörjmedels-förbrukningen kommer att minskas genoim de
inskränkningar, som redan måst göras och som i ökad
grad framtvingas inom industrien och
transportväsendet. Denna minskning i
smörjmedelsförbrukningen motverkas dock av en starkt ökad åtgång för
militära ändamål, isynnerhet tack vare den starkt
ökade användningen av tekniska hjälpmedel, t, e.
motorfordon inom försvaret.

Besparing av smörjoljor kan och måste utföras på
två sätt. Dels skall smörjningen och skötseln av
maskinerna ordnas så, att smörjmedelsförbrukningen
blir så låg som möjligt utan att äventyra en fullgod
smörjning, och dels måste man på ett effektivt sätt
tillvarataga använda smörjoljor och återvinna dem
genom rening.

Oljeåtgången är beroende av dels hur mycket olja,
som direkt förbrukas i maskinerna genom spill och
läckage samt vid förbränningsmotorer genom
förbränning och avdunstning. Spill och läckage från lager
och en del andra smorda maskindelar motverkas
genom minskad oljetillförsel, och i motorn kan
vevhus-oljors förbränning och avdunstning nedsättas genom
att oljenivån i vevhuset hålles låg och påfyllning av
olja sker oftare. Om man fyller på så mycket olja, att

den på mätstickan når upp till övre märket eller ännu
mera, ökas oljeförbrukningen avsevärt, och dessutom
uppkommer lätt sot- och koksavsättning i
cylindrarna, på kolvtopparna, ventilsätena och på
tänd-stiften, varigenom rubbningar i motorns gång kunna
uppkomma. Läckage från lager, vevhus och olika
smorda maskindelar nedsattes genom omsorgsfull
justering, ansättning av lager, utbyte av packningar
och tätning överallt, där så är möjligt.

Vid cirkulationssmörjning i motorer, ångturbiner
och andra maskiner måste oljebyte ske, när oljan
blivit avsevärt förorenad av kondensvatten, sot,
asfaltartade oxidationsprodukter, siam, avslitna
metallpartiklar och bildade sura beståndsdelar. Vid
förbränningsmotorer äro oljebytena även beroende av
den utspädning av vevhusoljan med motorbränslet,
som inträffar särskilt vintertid. De nämnda
föroreningarna framkalla ökad slitning i lager,
cylindrar och smorda ytor i allmänhet. Lager äro särskilt
känsliga för oljans alltför starka utspädning och
kunna t. o. m. skära ihop. Vid samtidig förorening
genom vatten och sura ämnen samt stark utspädning
av smörjoljan kan en förödande korrosion inträffa
på kolvtappar och i cylindrarna.

Då oljan blivit avsevärt förorenad och starkt
utspädd, måste den bytas mot ny. Sålunda visar
erfarenheten, att i bilmotorer vevhusoljan måste bytas
efter max. 300 mils körning sommartid och max. 200
mils körning vintertid. I båtmotorer och i stationära
motorer, behöver oljebyte göras efter 60—100
timmars drift.

En avsevärd nedsättning av maskinernas slitning
och en oljebesparing kan ernås genom en
kontinuerlig rening av smörjoljan vid cirkulationssmörjning.
Sådan rening ernås lättast genom att i
cirkulations-systemet insättas oljefiltra, försedda med utbytbara,
filterbehållare. Dessa kunna dels vara fyllda enbart
med fibermaterial, då endast mekanisk rening av
oljan ernås, och dels innehålla både fibermaterial och
blek- eller filterjord, vilken senare även befriar oljan

451

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free