- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
461

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 23 sept. 1939 - Ingenjören och försvarsberedskapen, av Bo Hellström - Hur General Motors utbildar lärlingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

gjorde en framställning till statsmakterna om att de
tekniska synpunkterna måtte mer än hittills beaktas
i beredskapsarbetet inom skilda områden.

I likhet med undertecknad ha säkert många
ingenjörer i dessa dagar frågat sig, på vad sätt de i
nuvarande situation bäst skulle kunna vara till ökat
gagn för samhället i samband med eller vid sidan
av sin dagliga gärning. Många ha nog också funnit,
att den enstaka individen därvid kan uträtta mycket
litet. För att kunna utnyttja den offervillighet och
förmåga, som kan bjudas, fordras organisation och
planmässighet i åtgärderna. Det fordras också
initiativ och entusiasm för att samla och sätta latenta
krafter i verksamhet. Jag är övertygad om att
därvidlag Svenska teknologföreningen skulle ha en
betydelsefull uppgift att fylla.

S. T. F. skulle genom tillsättandet av en livaktig
kommitté kunna taga initiativet till att hos sig samla
ocli diskutera idéer och uppslag av teknisk och
organisatorisk art i och för ökandet av teknikens insats
i krigsberedskapen och i övrigt av betydelse för
landet i den föreliggande situationen. I och med
bildandet av en dylik kommitté skulle även ingenjören
känna, att det fanns ett forum, dit man kunde vända
sig med sina eventuella förslag och få dem granskade,
det må nu gälla de bästa ersättningsmedlen för
sådana importerade varor såsom kol, olja och bensin,
vilka beröra den stora allmänheten, eller av
situationen vållade svårigheter för fabrikation e. d.,
berörande en mera begränsad krets.

För att en dylik kommitté skulle bli effektiv
fordras givetvis ett penninganslag till täckande av dess
omkostnader. Med hänsyn till tidens allvar borde
det väl ej vara orimligt att på frivillighetens väg
insamla medel härför genom S. T. F:s styrelse.

Genom att samarbeta med industrier och företag,
likaväl som med individer, skulle S. T. F. bli den
initiativtagande och sovrande
ingenjörssammanslutning, som, genom samarbete med statliga,
kommunala och militära myndigheter, skulle kunna föra
fram de tekniska synpunkterna och låta ingenjören
bli ställd på sin rätta plats i landets
försvarsberedskap.

Bo Hellström.

Hur General Motors utbildar
lärlingar.

Vid Hyatt-fabriken, som tillhör General
Motorskoncernen, har man sedan 22 àr tillbaka en särskild
lärlingskola, som i första hand är avsedd att säkra
tillgängen på utbildade mekaniker, men som också står
öppen för ynglingar, som önska lära ett yrke för att
sedan söka sig anställning på annat håll.

För tillträde till lärlingskolan fordras en ålder av
minst 16 och högst 21 år. Sökande måste ha
genomgått åtminstone högre allmänt läroverk, vara fysiskt
tillräckligt utvecklad och äga de viktigaste
förutsättningarna för att med framgång kunna fullfölja
utbildningen.

Alla inträdessökande måste undergå en inträdes-

examen för att visa, hur de ha tillgodogjort sig
undervisningen i skolan och om de kunna väntas vara i
stånd att motsvara firmans fordringar på dem som
elever och utexaminerade.

Det fästes större vikt vid de inträdessökandes
målmedvetenhet, allmänna lämplighet och karaktär än
vid tidigare teoretisk utbildning.

Vid lika förutsättningar för övrigt lämnas företräde
åt släktingar till bolagets anställda.

Avlöningen varierar mellan 31 %, som
begynnelselön, och 81 % av grundlönen för första klass
maskinister i bolagets tjänst. Löneförhöjningar lämnas
efter varje utbildningsperiod om 1 200 timmar.

Var och en som blir antagen som elev i
lärlingskolan måste gå på prov i 600 timmar, vilka inräknas
i den totala utbildningstiden om 7 200 timmar. Under
denna tid ger man särskilt akt på vederbörandes
förmåga att följa erhållna instruktioner, läraktighet,
pålitlighet, handlag (craftmanship), samvetsgrannhet
och inställning till arbetet, till arbetskamraterna och
till bolaget.

Om provtjänstgöringen utfaller till belåtenhet, och
eleven önskar fortsätta sin utbildning, får han skriva
ett särskilt kontrakt med bolaget. I enlighet med
bestämmelserna i detta kontrakt skall varje lärling
deponera ett belopp av $ 2 5, vilket förverkas för den
händelse att någon tar avsked eller blir avskedad före
kontraktstidens utgång. Det deponerade beloppet
utbetalas emellertid med ränta efter godkänd
utbildning.

Man lägger stor vikt vid att elevernas verktyg och
utrustning i övrigt är förstklassig.

Den treåriga kursen består av tre perioder, vardera
om 2 400 timmar. Första året ägnas åt ett intensivt
studium av verktygstillverkning och de fundamentala
maskinoperationerna. Eleverna erhålla beställningar
på verktyg, som sedan komma till användning i det
produktiva arbetet. Detta anses vara av stor
betydelse, då ingenting är mera ägnat att stimulera
elevernas intresse än vetskapen om, att av dem utförda
arbeten komma det praktiska arbetet till godo.

Under det andra och tredje året placeras eleverna
på verktygsförrådet, maskinverkstaden och
ritkontoret. Sedan eleverna åtnjutit första årets
grundläggande undervisning, få de ökad erfarenhet genom
att brottas med mera komplicerade problem
tillsammans med firmans mekaniker, verktygsmakare och
maskinister.

För den teoretiska undervisningen är anslagen en
tid av 400 timmar. En timme i veckan ägnas under
hela utbildningstiden åt matematiken. Tre timmar i
veckan äro anslagna för ritningsarbeten under första
och andra året. En gång i månaden skall eleven
bevista de möten som anordnas för skydd mot
olycksfall, och lika ofta skall han gå på föredrag. Dessa
föredrag hållas av cheferna i företaget och behandla
vanligen sådana ämnen som, vilka möjligheter som
stå till buds för dem som genomgått lärlingskolan,
verktygslära, rationalisering av arbetet,
fabriksplanering och ett ingående studium av tillverkningen
av bolagets produkter.

Som det icke fanns någon lärobok, som motsvarade
firmans fordringar, har det genom dess försorg
utarbetats en lärobok i "Verktygs- och maskinteknik",
vari behandlas sådana problem, som just företagets
anställda kunna komma att brottas med. Denna
lärobok är avsedd att tjäna eleverna som uppslagsbok,
även sedan de avlagt sin avgångsexamen från
lärlingskolan.

Varje lärling som på ett tillfredsställande sätt
fullgjort sina skyldigheter gent emot bolaget erhåller ett
stipendium på $ 150.

Bw.

461

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free