Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 30 sept. 1939 - Kontroll av elektrisk installationsmateriel, av Sten Tennander - Om återupplivande av rätt till sönad gruva, av Oscar Fåhré
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
efter föregående fuktbehandling — i fuktigt tillstånd.
Provspänningen utgör för apparater för
klenspänning (max. 50 voit), 750 resp. 500 voit och för övriga
apparater 1 500 resp. 1 000 voit.
6. I bruksföremålen ingående detaljer såsom
ledningar, strömställare, uttagsorgan och värmeelement,
för vilka särskilda bestämmelser gälla, kontrolleras
enligt dessa bestämmelser.
Säkerhetsprov och kvalitetsprov.
Av det ovan anförda framgår att den
materielkon-troll, som utövas av Svenska elektriska materielkon-
trollanstalten, endast avser att utröna materielens
beskaffenhet med hänsyn till säkerheten mot olycksfall
och antändning. En provning av bruksföremålens
kvalitet i annan mån än som berör säkerheten (t. e.
ändamålsenlighet eller verkningsgrad) hör sålunda
icke till anstaltens uppgifter och beröres ej av de
provningsbestämmelser, varom här är fråga.
Undersökningar av sistnämnda slag utföras i viss
utsträckning av Statens provningsanstalt samt beträffande
elektrovärmeapparater av den av Svenska
elektricitetsverksföreningen tillsatta kommittén för
kvalitetsprovning av elvärmeapparater (KPA).
Om återupplivande av rätt till sönad gruva.
Jämlikt stadgandena i 1884 års gruvlagstiftning
blir en gruva icke sönad enbart i och med det att
gruvförsvaret försummats. För lagligt sonande
kräves dessutom, att gruvägaren genom domstols dom
dömes förlustig rätten till gruvan. Talan härom
skall dessutom, för att kunna upptagas till prövning,
föras inom två år från utgången av det arbetsår,
under vilket försummelsen ägt rum.
Ifrågavarande lagrum, nämligen 10 § 2 mom. och
47 § Gruvstadgan, vilka båda lagrum korrespondera
med varandra, lyda sålunda:
"Är mutsedel meddelad för inmutning ånyo av
sådan äldre gruva, som uppgivits vara sönad, vare
förre innehavaren icke skyldig att för nye inmutaren
vika, innan han blivit dömd sin rätt förlustig; och
skall i sådan tvist klander mot den, som gruva
innehar, icke gälla där det grundas på försummelse eller
annat förhållande, som ägt rum för längre tid tillbaka
än andra kalenderåret före klandrets instämmande."
"Försummas utan behörig anmälan (39 §) eller
till-låtelse (42 och 44 §§) arbetsskyldigheten för något
arbetsår, och varder ej heller för samma år avgift
enligt 41 §, där rätt till erläggande därav äger rum,
i föreskriven tid och ordning inbetald, vare
gruvanläggningen vid det årets utgång sönad och den på
mutsedeln grundade rätt förverkad, så framt talan
därom sker inom två år från utgången av det
arbetsår, under vilket försummelsen ägt rum."
Dessa stadganden och deras praktiska
konsekvenser hava blivit föremål för stark kritik.
Så t. e. har Jernkontoret i sitt yttrande den 13 maj
1921 över 1916 års gruvlagstiftningskommittés
förslag till gruvlag anfört följande: "Denna
preklusions-bestämmelse har föranlett till ett grovt missbruk.
Om en äldre inmutare genom försummat försvar
förlorat inmutningsrätten samt därefter gruvan inmutats
av annan, har det hänt, att den tidigare inmutaren
genom inbetalande av försvarsavgifter sökt ånyo
uppliva sin rätt till gruvan. Om sådana avgifter
betalats för de två sista åren, torde nämligen den
senare inmutaren på grund av ifrågavarande stadgande
icke med anledning av den därförut förelupna
försummelsen kunna göra gällande, att den tidigare
inmutaren förlorat sin rätt. På grund härav synes
genom särskilt stadgande hinder böra läggas mot att
en tidigare inmutare, som enligt äldre lag förverkat
sin rätt, genom betalande av försvarsutgifter i
enlighet med nya lagen kan uppliva sin rätt till gruvan."
1920 års gruvlagstiftningssakkunniga hava i
motiven till ny gruvlag åberopat Jernkontorets yttrande
och förklarat, på det att missbruk av bestämmelserna
icke framdeles må äga rum, sig anse, att de så snart
som möjligt böra bringas ur tillämpning.
Kungl, kommerskollegium har i ett utlåtande den
23 juni 1933 i en process, vari den kardinala frågan
rörde sig om problemet, huruvida en gruva skall
förklaras sönad i sin helhet eller blott delvis, såsom sin
mening uttalat, att det i och för sig vore oriktigt,
att gruvägare, som övergivit en gruva, skall kunna
genom inbetalande av avgifter ånyo säkra sig rätten
till densamma.
Kommerserådet Karl Sidenvall har i ett föredrag
vid Jernkontorets tekniska diskussionsmöte den
1 juni 1918 yttrat, att med hjälp av ifrågavarande
lagrum hava utmål, som i åtskilliga år varit sonade,
åter väckts till liv genom opåtalad inbetalning av
avgift eller verkställande av arbete under ett par
år, och att försök heller icke saknats att på detta sätt
till och med återvinna sedan så lång tid tillbaka
övergivna utmål, att nya utmål hunnit läggas på
samma fyndigheter och rationell gruvbrytning påbörjats.
Såvitt jag kunnat finna, är det en inom
bergs-mannakretsar vedertagen uppfattning, att rätten till
sönad gruva kan återupplivas genom oklandrad
inbetalning av försvarsavgifter för två år eller
oklandrat gruvarbete under samma tid, oavsett huru lång
tid gruvan varit sönad.
Riktigheten av denna uppfattning kan dock
sättas i fråga. För min del har jag kommit till det
resultatet, att lagstiftningens mening med ifrågavarande
bestämmelser varit att bereda gruvägaren skydd, om
han oavsiktligt försummat gruvförsvaret. Däremot
kan meningen icke hava varit att bereda möjlighet
för en gruvägare, som avsiktligt övergivit gruvan,
att senare, kanske efter tiotals år, "resa" utmålet.
Vad de föreliggande rättsfallen angår, torde
näppeligen däri den rena principfrågan någonsin hava
satts på sin spets, varför ur rättsfallen knappast
kunna dragas några säkra slutsatser om rättspraxis.
Huru ställer sig nu problemet om "resande" av
470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
