Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 21 okt. 1939 - Gasgeneratorn har kommit — för att stanna i bruk? av K. A. W. - En berömlig beredskapsbragd, av K. A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 1. Blodets mättningsgrad med koloxid som
en funktion av inandningstiden. Luftens halt av
koloxid angives i % vid de olika kurvorna.
Förhållandena avse friska, fullvuxna personer i vila.
Sjukdom eller rörelse ökar förgiftningsfaran. En
del av förgiftningssymptomen vid olika
mätt-ningsgrader angivas, men gränserna äro endast
att anse som medelvärden.
en mindre kvantitet koloxid. Ju kallare motorn är
och ju mera den "chokas" desto större är denna halt
av koloxid i avgaserna. Den kan variera från ca
3—12 %. Hos gengasbilen drives emellertid motorn
väsentligen med koloxid. Denna måste sålunda först
(medelst generatorn) bildas, för att man skall få igång
motorn, och sedan råda i avgaserna med avseende på
koloxidhalten ungefär enahanda förhållanden som vid
bensinbilen.
Det är därför absolut förbjudet att starta
gasgeneratorn i garage och att efter körning köra in bilen i
garage med gasgeneratorn i verksamhet. I de flesta
fall härrör förbudet redan från
brandskyddsföreskrifterna men i alla fall gäller risken för gasförgiftning.
Att detta förbud, som ovillkorligen, man kan gott
säga vid dödsstraff, måste respekteras, är en oerhörd
olägenhet hos gengasbilen behöver knappast påpekas.
Koloxidens fysiologiska verkan må här
rekapituleras, för att envar skall veta, vad han rör sig med
i fråga om generatorgas.
Koloxiden upptages i lungorna av blodets
hemoglobin med omkring 500 gånger större begärlighet än
syret i inandningsluften. Genom upptagning av
koloxid hindras hemoglobinet från att upptaga syre och
en omedelbar — inre — kvävning blir följden. Denna
verkar i första hand förlamande på andningscentrum.
Har denna förlamning inträtt, är individen hopplöst
förlorad och vanligen hjälper ej ens omedelbart
igångsatt konstgjord andning i friska luften eller
syrgas-behandling.
Då koloxiden varken har lukt eller smak eller på
annat sätt ger sig till känna, är den ytterligt lömsk
och farlig.
Av vad sålunda anförts kan härledas, att
gengasbilen endast i sällsynta undantagsfall kan användas,
där den måste garageras. I sådana fall måste den
startas och drivas på bensin eller liknande bränsle,
när den befinner sig inom garagets portar, och
gasgeneratorn får då absolut ej hållas igång. Detta är
skälet till att en kritisk granskning av
driftsförhållandena måste äga rum före övergång till gengasdrift,
om ej olyckor eller onödiga kostnader skola uppstå.
Till sist en anvisning om huru koloxidfaran skall
kunna upptäckas.
Det existerar ett flertal instrument med vilka
koloxidhalten kan påvisas och mätas.1 Om dessa gäller
generellt, att de äro otillförlitliga, när det är fråga om
mycket små koloxidhalter i luften (under 0,Oö5 vol.- %)
— och redan mycket små koloxidhalter äro mycket
farliga — se fig. 1, som åtföljde tekn. dr N.
Gustafssons artikel "Gasdöden vid ratten" i nr 47 av Teknisk
tidskrift år 1935. Skötas dessa instrument mycket väl
och sakkunnigt, bliva de dock någorlunda
tillförlitliga. Säkrare är den metod som gruvarbetare
begagna för att upptäcka gruvgas (koloxid). De
medföra en liten bur med en eller flera levande råttor
eller kanariefåglar i. På grund av sin i jämförelse
med människans ringa blodmängd dödas dessa djur
ögonblickligen vid minsta halt av koloxid, som är
farlig för människan, vilken därvid varnas och
omedelbart måste lämna den farliga atmosfären och uppsöka
frisk luft.
Denna metod kan givetvis även begagnas vid
inträde i garage, där gasfara kan misstänkas, men då
koloxidhalten mycket väl kan vara omedelbart
farlig även för människan, bör man helst vid inträdet
bära gasmask. För att denna skall vara pålitlig, är
det absolut nödvändigt, att den då den ej användes
förvaras i sitt tättslutande kärl, i vilket den ej bör
inläggas annat än i friska luften.
Yi upprepa till slut. De säkerhetsbestämmelser och
föreskrifter som Gengasbyrån utfärdar för
användning av gengas vid bildrift äro inga överdrifter och
få —• vid äventyr av svåra olyckshändelser — ej
negligeras.
Om gengasdriften skall kunna bestå även efter
kristidens avveckling är en fråga som beror av många
faktorer.
Gengasdriftens ofta prisade billighet beror bl. a.
på om staten vill avstå från skatt på det bränsle som
eljest dessa bilar skulle tillföra den. Att
gengasdriften är mera arbetskrävande är också en viktig
ekonomisk faktor att taga med i räkningen. Det är
emellertid ett i högsta grad angeläget önskemål att
våra transportmedel så långt rimligen ske kan göras
oberoende av bränsleimport. Det blir därför en stor
och viktig uppgift för våra tekniker att så bearbeta
och utveckla gengasdriften att den kan få bestående
användning. Detta är en utomordentligt ansvarsfull
uppgift för att ej det kapital som nu investeras skall
bliva värdelöst vid en avveckling. I detta
sammanhang kan man t. e. peka på frågan huru
bensindistributörerna — om de nu skola distribuera jämväl
träkol — framdeles ställa sig härtill.
Teknisk tidskrift har i denna fråga tagit till orda
ej för att i onödan skrämma från användandet av
gengas, men för att envar må veta vad han handskas
med och vilka fisker som därav kunna uppstå.
__K. A. W.
i "Koloxidindikatorer." Teknisk tidskrift, Automobil- och
motorteknik, häfte 3, 16 maj 1936.
490
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
