Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 28 okt. 1939 - Elektrobilar, av Pär Gierow - Facit - Regummering av bilringar - Bostadsbristen i Tyskland - Frihjulet för bilar - Ny oljefabrik i Estland - Icke ens U. S. A. är självförsörjande - Vednämnden begär statsanslag - Svenskbyggd sulfitfabrik - Vedeldning i sågverksdistrikten - Diamantmetall - De tyska autostradornas broar - Tysklands bilindustri - 90 milliarder riksmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
1. Korta transporter 0—10 km/dag
2. Närtransporter 10—70 „
3. Långa transporter 70 „
så har erfarenheterna utomlands visat, att för grupp 1
hästskjutsen ställer sig ekonomiskt fördelaktigast,
även om man i tider av,latent krigsrisk i görligaste
mån bör frigöra sig från beroendet av hästar i städer:
svårigheten att skydda dessa vid gasanfall äro stora
och de gripas lätt av panik vid anfall med
spräng-bomber. För traktionsändamål t. e. vid de stora
expressbyråerna — hästar komma nu till användning
härför — är den tunga elbilen eller eltraktorn helt
enkelt idealisk. Grupp 2 skulle till största del kunna
omhändertagas av elbilen, medan för grupp 3
gengasbilen, som är typisk långtradare, närmast skulle
komma ifråga. I de. fall dessa tre driftsformer ej
kunna tillämpas, skulle motorsprit och
motorsprit-blandningar tillgripas. — Men medan gräset gror,
dör kanske kon.
Ur litteraturförteckningen.
"Om elektromobiler och deras användningsmöjligheter."
F. F:son Holmgren, Tekn. tidskr., V. U. Bd 44 1914, s. 447—
450. Stockholm.
"Elektrobilfrågan." IVA - meddelande nr 17. Stockholm 1922.
"Das Elektrofahrzeug im Dienste der Deutschen
Reichs-post, seine verkehrs- und wirtschaftliche Bedeutung." F.
Hubrig. ETZ Bd 56 1935, s. 612—616. Berlin.
"Elektrofahrzeuge und Städtereinigung." H. W.
Leichsen-ring. ETZ Bd 56 1935, s. 939—943. Berlin.
"Der richtige Einsatz von Elektrofahrzeugen." W. Hoppe.
ETZ Bd 58 1937, s. 185—187. Berlin.
"Bergauf — bergab." Bergische Elektrizitäts-Versorgungs-
G. m. b. H. Das Elektrofahrzeug 1936 nr 4, s. 4—6. Berlin.
"Elektrofahrzeuge im "Winter." Sign. Das
Elektrofahrzeug 1937 nr 7, s. 1—2. Berlin.
"Gibt es eine Frostgefahr für Batterien?" Clemens. Das
Elektrofahrzeug 1937 nr 7, s. 2—3. Berlin.
"Stromwagen." P. Wiesenthal. Fördertechnik Bd 30 1937.
s. 106—109. Wittenberg.
"Frequent starting." H. W. Heymann. Electric Vehicles
Bd 21 1937, s. 88. London.
"Light design increases range of battery-electric." Edit.
The Commercial Motor. Bd 69 1939, s. 467. London.
"Les véhicules électriques à accumulateurs." G. Delanghe.
Le Génie Civil Bd 95 1929, s. 289—294. Paris.
"Les véhicles à accumulateurs électriques de la ville de
Lyon." C. Chalumeau. Bulletin SEV Bd 24 1933, s. 605—621.
Zürich.
"Lower operating costs for distribution trucks." C. F.
Rasmussen. Electrical World Bd 103 1934, s. 258—261.
New York.
"Economics of the electric street truck." L. A. de Möre.
Transactions of ASME Bd 52, 1930:2. MH 52:9, s. 65—68.
New York.
24/9—21/10 1939.
Kegummering av bilringar kan spara 20 000 ton om
året av den årliga gummiimporten till England anser
man inom därvarande fackkretsar.
Bostadsbristen i Tyskland. Enligt ett uttalande av
dr Ley, arbetsfrontens ledare, behövs det tre millioner
nya bostäder i Tyskland. För en sådan
bostadsproduktion skulle det behövas 4,5 mill. arbetare, men
denna verksamhet hindrades redan före krigsutbrottet
av upprustningen, varför hittills mycket litet har blivit
gjort för att höja den tyska bostadsstandarden.
Frihjulet för bilar, som blev populärt för många år
sedan och därefter frångåtts, har nu åter kommit i
ropet i England, tack vare nödvändigheten att spara
på bensinransonen.
Ny oljefabrik i Estland. De estländska
myndigheterna ha beslutat att snarast möjligt låta uppföra
en sedan länge planerad fabrik i Kohtla-Järve för
tillverkning av olja ur skiffer. Fabriken blir en av de
största i sitt slag i världen med en kapacitet av 50 000
ton om året. Anläggningen skall vara färdig att tagas
i bruk senast i slutet av 1941. Den totala
oljeproduktionen vid Kohtla-Järve kommer därefter att utgöra
120 000 ton per år.
Icke ens TT. S. A. är självförsörjande när det gäller
råmaterial för bilindustrien. Det är icke mindre än
300 ämnen, som måste importeras från 56 olika
länder. Svårigheterna för de krigförande länderna att
producera bilar framgår ganska tydligt av dessa
siffror, skriver Svensk motortidning i sitt senaste
nummer.
Vednämnden begär statsanslag. För att stimulera
produktionen av träkol har vednämnden begärt ett
statsanslag om 100 000 kr. Tillgången på träkol
utöver järnbrukens normala behov anses icke på långa
vägar kunna täcka den i samband med
träkolsbilar-nas införande ökade efterfrågan. För att därför
fortast möjligt kunna öka tillverkningen, måste ett
stort antal små kolugnar, väl fördelade över hela
landet, anläggas. Det äskade beloppet skall användas
som bidrag till anläggningskostnaderna för dylika
ugnar.
Svenskbyggd sulfitfabrik. I östra Manchukuo har
byggts en sulfitfabrik, Manchu Pulp, med en
årsproduktion av ca 18 000 ton blekt sulfitmassa för
konst-silketillverkning med granved som råmaterial.
Fabriken har uppförts under samverkan mellan ett tjugutal
svenska leverantörer.
Vedeldning i sågverksdistrikten. På grund av
svårigheten att få in tillräckliga kvantiteter stenkol till
normala priser, har man i sågverksdistrikten i
Norrland börjat använda ved som bränsle för bogserbåtar
och andra mindre båtar. För dylik trafik finnas
särskilda statliga bestämmelser utfärdade.
Diamantmetall är ett nytt material, som troligen
kommer att i många fall ersätta den dyrbara
diamanten. Det är en tysk fysiker, dr Wilhelm Müller, som
lyckats sammanbinda diamantsplittror med metall.
Försöken med detta material har visat, att man med
denna sammansättning erhållit ett av världens
hårdaste material, som erbjuder oöverskådliga tekniska
möjligheter. Framställningsmetoden är relativt enkel
och föga kostbar.
De tyska autostradornas broar kunna lätt repareras.
De äro nämligen alla byggda i standardstycken ställda
på hjul. Nya brodelar stå i reserv på olika platser
och kunna snabbt rullas till de ställen, där skador
ha uppstått.
Tysklands bilindustri kan leverera 600 000 fordon
om året.
90 milliarder riksmark ha under de senaste sex
fredsåren utgivits enbart för militära ändamål i
Tyskland.
Förestående uppgifter äro hämtade ur svensk
och utländsk dags- och teknisk press.
Teknisk tidskrift kontrollerar i görligaste mån
uppgifternas riktighet men ikläder sig intet
ansvar för desamma. Bed.
505
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
