Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 4 nov. 1939 - När Axel F. Enström blev I. V. A:s guldmedaljör - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
städes i landet, främst i Göteborg och Bergslagen,
vilka alla tillförde industrien ofta mycket värderika
rön och bidrag.
Likaså utfördes och utföras ett kanske minst lika
värdefullt undersökningsarbete vid de större
industriernas laboratorier runt om. Att samordna denna
privata forskning och i den mån detta vore lämpligt
själv organisera eller på egna laboratorier utföra
sådana arbeten vore likaledes angeläget ej minst för
att undvika dubbelarbete. Dessa uppgifter skulle alla
fyllas genom tillkomsten av en ingenj
örsvetenskaps-akademi.
Dessa synpunkter voro de mest vägande av dem,
som kommerserådet Enström år 1917 framlade för
sin chef, generaldirektör Fryxell; denne, som alltid
ivrigt fångade alla uppslag, som kunde gagna vår
industri, greps av livligt intresse för detta uppslag;
redan 1918 vann planen finansministern Thorssons
gillande; proposition i frågan framlades för 1919 års
riksdag, som fattade beslut om akademiens bildande
och om anslag för viss del av dess verksamhet.
Återstoden av kostnaden skulle bestridas med
ränteinkomsten av från industrien insamlade medel. Industrien
visade trots hotande moln på den ekonomiska
horisonten förståelse för frågans betydelse och snart var
grundkapitalet, 1 775 000 kronor, tecknade.
Vi äro nu samlade att fira denna akademis
tjugoårsdag. I en människas levnad betyder denna dag
vanligen en övergång från ungdomsårens studietid till
ett mera moget arbete. Jag tror mig kunna säga, att
denna akademi redan kommit betydligt längre. Den
förfogar över en fast och välbalanserad organisation
och av en eminent sakkunnig, frivillig
medarbetarestab, som tack vare akademiens klokt formulerade
stadgar automatiskt föryngras.
Akademien har under denna tid till sig knutit en
stor krets frivilligt arbetande forskare av hög
vetenskaplig rang, som — mestadels vid sidan av sin
dagliga gärning — skänkt sitt arbete åt akademien.
Men när man blickar tillbaka på de gångna tjugo
åren och det arbete, som uträttats inom alla dessa
inom akademien arbetande utskott och kommittéer,
så möter man överallt namnet Axel Enström.
I goda tider som i onda har Enström med samma
iver arbetat för att hos statliga myndigheter och bland
industriens ledande män väcka förståelse för
forskningens betydelse för det tekniska framåtskridandet;
i en mångfald kommittéer och utskott har han
oegennyttigt givit sitt bästa för att befordra ett effektivt
och objektivt fullföljande av önskvärda utredningar.
Men mitt under det gemensamma arbetet har han
med beundransvärd seghet fortsatt sitt eget
personliga forskningsarbete. År efter år har han trängt
vidare i sitt djärva uppsåt att söka skingra den slöja,
som hindrar oss att se sambandet mellan vårt
ödesbundna mänskliga handlande och spelet av
universums obändiga krafter. Han har, som vår störste
naturvetenskapsman Carl von Linné uttryckt sig,
försökt "koxa in i Guds hemliga rådskammare". De
senaste årens händelser bekräfta på ett fruktansvärt
sätt kurvorna i Enströms år 1914 publicerade
märkliga arbete om periodiciteten i de ekonomiska lagarna.
Men hellre än att ge sig till tåls med en bekräftelse,
som kan vara en tillfälligheternas lek, arbetar han
oförtrutet vidare med vidgat material. Helt nyss
delgav han oss inom akademiens krets några av sina
allra senaste rön och visade, att en del av tidigare
periodforskare påpekade lagbundenheter kunna
förklaras som rena aritmetiska trivialiteter.
Han står nu såsom preses för akademien i dubbel
bemärkelse i ledande ställning inom dess krets. I ett
ärende ha kollegerna därinom dock icke frågat sin
preses och verkställande direktör om råd: vid sitt
enhälliga beslut att i livlig uppskattning av Axel F.
Enströms egen forskargärning och i varm tacksamhet
för allt vad han skänkt av oförtröttat arbete för
främjande direkt och indirekt av svensk
tekniskt-veten-skaplig forskning på 20-årsdagen av
Ingeniörsvetenskapsakademiens tillkomst tilldela honom akademiens
stora guldmedalj.
Jag hemställer å akademiens vägnar, att Eders
Kungl. Höghet nu måtte till kommerserådet Axel F.
Enström överlämna denna medalj.
Ekonomisk översikt.
Ekonomiska data, som avse tiden efter
krigsutbrottet börjar nu bliva tillgängliga i små portioner. Det
visar sig, att vår import har hållit sig
anmärkningsvärt väl uppe, i det värdet av densamma uppgått till
179 mill. kr. och sålunda överstigit den för samma
månad i fjol med 1 mill. kr. Jämfört med tidigare
månader i år företer dock införseln en betydande
nedgång; importvärdet var sålunda för augusti 217
mill. kr. Varuutbytet var under årets
sommarmånader synnerligen stort. Normalt brukar hösten och
förvintern visa de högsta såväl import- som
exportsiffrorna. Det är tydligt, att icke blott den statliga
upplagringen utan också en ganska betydande privat,
icke minst industriell, dylik ägt rum och avspeglar
sig i de förutnämnda importsiffrorna. Exporten har
däremot sjunkit till 131 mill. kr. från 185 mill. under
augusti i år och 154 mill. kr. under september i fjol.
För att finna en lika låg septembersiffra måste man
gå-tillbaka till 1935.
Nedgången i importen sammanhänger intimt med
krigshändelserna, i det återkallandet till moderlandet
även av det under transport för utländsk räkning
varande engelska tonnaget lett till att betydande
varukvantiteter, som voro på väg hit, icke kommo fram
på beräknad tid på grund av den omlastning till
svenska kölar, som måste ske. Även importen från
Tyskland blev fördröjd på grund av den stora
belastningen av de tyska järnvägarna i samband med
militärtransporter.
Importens sammansättning visar en i ögonen
fallande ändring, i det råvarornas andel i den totala
importen stigit betydligt och för vissa varuslag
mångdubblats.
Ifråga om exporten kan konstateras en synnerligen
hög siffra för cellulosa, 199 500 ton mot endast
131 300 under samma månad i fjol; för 1937 var
siffran 205 800 ton. Utförseln av papper har varit större
än under 1938 men icke obetydligt mindre än under
1937. Trävaruskeppningarna ha minskats
synnerligen starkt. Värdet uppgick endast till 14,9 mill. kr.
mot 32,3 mill. kr. under augusti i år och 19,2 under
september i fjol. Malmexporten har under september
510
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
