Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 11 nov. 1939 - Den teknisk-vetenskapliga forskningens utveckling jämte överblick över de senaste tjugu åren, av Axel F. Enström - Notiser - Krypton som fyllgas för glödlampor, av Brt. - Litteratur - Anmälan: Die Korrosion metallischer Werkstoffe, av E. H—m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
penningsumma, varvid v. preses kommerserådet
Dillner nedlade ett lika intresserat som
framgångsrikt arbete.
För att belysa omfattningen av akademiens
verksamhet under de gångna tjugu åren kan det kanske
ha sitt intresse att anföra några siffror. Arbetet har
utförts dels genom vissa permanenta organ, dels
genom ett stort antal tillfälliga kommittéer, i vilka
många personliga krafter utanför akademiens egna
led medarbetat. Inalles ett 70-tal kommittéer med ett
500-tal medlemmar ha varit i verksamhet. I enlighet
med stadgarna har akademien sökt att för mera
viktiga forskningsområden inrätta särskilda "institut"
eller motsvarande arbetsorgan. Sådana finnas f. n. till
ett antal av nio. (Några hava under årens lopp
avvecklats.) Härtill kommer Tekniska museet. För akademien
och till densamma anknutna organ rör sig den årliga
omsättningssumman mellan 6- och 700 000 kronor.
Antalet till behandling upptagna
forskningsuppgifter uppgår till 348. Häri ingå ett stort antal, till vilka
anslag på ansökan beviljats åt fristående forskare.
Sammanlagda beloppet sålunda utgivna
forskningsunderstöd utgör 460 000 kronor.
Såsom belöning till därav förtjänta forskare har
guldmedaljen utdelats 52 ggr. Den stora guldmedaljen
har utgivits i 4 fall.
Publikationerna omfatta utom en del specialhäften
152 nr av Handlingarna och 114 nr av Meddelanden,
vartill kommer 9 årgångar av tidskriften IV A.
I dag stå vi tyvärr åter inför en tid av krig och
avspärrning, som utan tvivel kan väntas komma att
ställa stora momentana krav på forskning, teknik och
industri. Och söka vi blicka fram mot nya fredliga
förhållanden, så äro alla eniga om att det gäller i
ännu högre grad än för tjugu år sedan att sätta sin
lit till en intensifierad teknisk nydaningsverksamhet.
I det läget påkallas nya krafttag för att skapa de
adekvata både personliga och materiella resurserna för
forskning, för teknisk och industriell
experimentverksamhet. Liksom tidigare här och liksom skett i andra
länder torde både det allmänna och näringslivet ha
direkta intressen att härvidlag giva sin medverkan.
Notiser
Krypton soin fyllgas för glödlampor. Stora
ansträngningar hava gjorts under de senaste åren för att
förbättra de gasfyllda glödlamporna. Strävandena hava
gått ut på att öka glödtrådens temperatur utan att
minska lampans livslängd. Med högre temperatur följer
nämligen dels ett bättre ljusutbyte, dels en gynnsammare
frekvensfördelning av det synliga ljuset, emedan detta
då mer liknar dagsljuset.
Man kan tillåta högre glödtrådstemperatur genom att
utbyta de tidigare använda fyllgaserna kväve och argon
—- molekylarvikter resp. 28 och 40 — mot en tyngre gas
bestående av ca 92 % krypton — molekylarvikt 84 —
och ca 8 % xenon -— molekylarvikt 131. (Vid
framställning av teknisk krypton erhålles normalt denna
xenon-halt som förorening.) Fyllgasens högre molekylarvikt
medför en nedsättning av såväl glödtrådsmetallens
diffusionshastighet som värmeledningen och till följd härav
kan högre glödtrådstemperatur tillåtas. Genom att
övergå från argon- till kryptonfyllning kan man uppnå
8—30 % bättre ljusutbyte och samtidigt minska
lampornas volym med upp till 50 %.
Kryptonlampor om 15—40 W finnas f. ö. redan i
handeln. Krypton är visserligen dyrare än argon, men
därigenom att kryptonlamporna kunna göras mindre än
argonlamporna blir priset för de båda typerna ungefär
detsamma.
Krypton-xenon-blandningen för dessa lampor
framställes ur luften, som normalt innehåller 1,08 • 10—6
vol.-delar Kr och 0,08 • 10—6 vol.-delar X. Kr-X-blandningen
kan erhållas som biprodukt vid framställning av kväve
och syre ur luft enl. Linde, och Claude-processerna. Men
de mängder som kunna fabriceras på detta sätt äro för
små för en vittomfattande glödlampstillverkning. Man har
därför experimenterat ut en annan metod för detta
ändamål. Denna metod stöder sig på det förhållandet, att
krypton och xenon äro lättlösliga i flytande luft. Man
kan därför anrika Kr och X genom att blåsa gasformig
(avkyld) luft genom flytande luft. Anrikningen blir
härvid 10—20-faldig och den flytande luften innehåller
sålunda ca 2 • 10—5 vol.-delar Kr -f X. Ur denna lösning
utvinnes sedan Kr + X genom rektifiering.
Två anläggningar, byggda på denna princip finnas
redan, en i Frankrike och en i Ungern. (Z. VDI, 83,
1003, 1939.) Brt.
Litteratur
Bokanmälan.
Die Korrosion metallischer Werkstoffe. Band 2.
Die Korrosion von Nichteisenmetallen und deren
Le-gierungen. Herausgegeben von Prof. Dr phil. Otto
Kböhnke, Berlin, und Prof. Dr phil. Geobg Masing,
Göttingen. 901 sid., 409 fig. Verlag von S. Hirzel,
Leipzig. 1938. Pris Rm. 19,80.
Medan första bandet av denna handbok uteslutande
behandlar korrosionen av järn och dess legeringar,
har föreliggande andra bandet ägnats åt korrosionen
av icke-järnmetaller och deras legeringar. Första
bandet har förut recenserats i denna tidskrift.
Sistnämnda bands goda mottagande inom fackvärlden är
ett vältaligt bevis för den trängande nödvändigheten
av en handbok om dessa mycket aktuella problem och
samtidigt en förträfflig rekommendation för andra
bandet och även för de följande. Även i detta fall
har vid utgivarnas sida stått en utmärkt
medarbetarestab.
I första avsnittet av andra bandet får man läsa om
metoderna för korrosionsprövning och
korrosionsforskning. Olika förfaranden för korrosionsprövning
och mätning av korrosionsgraden behandlas utförligt
och underkastas en saklig kritik.
Som andra avsnitt följer korrosionen av koppar
och kopparlegeringar. Efter en allmän betraktelse
över korrosionsmottagligheten hos koppar behandlas
kopparns förhållande i sötvatten, havsvatten,
saltlösningar, syror, lutar, gaser och organiska vätskor. På
samma sätt behandlas de tekniskt viktiga
kopparlegeringarna (mässing, tennbronser, aluminiumbronser
etc.). Beträffande sitt kemiska förhållande intager
kopparn en mellanställning mellan de ädla metallerna
och teknikens oädla bruksmetaller. Dess ädla natur
bestämmer till en viss grad också dess legeringars
kemiska förhållande. Författarna ha ej skytt någon
möda att ur den omfångsrika litteraturen samla alla
viktiga uppgifter och ordna dem på ett ändamålsenligt
sätt.
Tredje, fjärde och femte avsnitten äro ägnade åt
korrosionen av ren aluminium, aluminiumlegeringar
och smidbara aluminiumlegeringar. Intet av övriga
metalliska material har beträffande ökningen i
tillverkningen och förbrukning under de senaste decen-
521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
