- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
528

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 18 nov. 1939 - Separatorn en viktig faktor i oljehushållningen, av H. - Notiser - Fortbildningskurs i gengasdrift för bilreparatörer - Telefontornet urkrönt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig:. 3. Komplett aggregat tör regenerering av bilolja.

Då det gäller att såvitt möjligt rationalisera
hushållningen med fett och smörjmedel, bör icke
bortglömmas, att det kan finnas tillfällen, då
fettutvin-ning ur avfallsvatten kan vara lönande. Ett viktigt
fält härvidlag är ulltvättvatten, som efter tvättningen
innehåller icke föraktliga mängder värdefullt ullfett.
För utvinnande av detta ha konstruerats speciella
separatorer, som tillåta ett kontinuerligt arbete trots

de avsevärda kvantiteter smuts, som också finnas i
vattnet.

Det finns givetvis en hel del ytterligare fall, där en
centrifugalseparator under nu rådande förhållanden
med ekonomisk fördel kan användas för rening av
olja och fett eller för utvinning ur avfallsprodukter,
men vilka det skulle föra för långt att behandla i en
artikel av detta slag. H.

Notiser

Fortbildningskurs i gengasdrift för bilreparatörer.

I samarbete med Gengasbyrån och Bilverkstädernas
riksförbund samt ledande fabrikanter och licenstagare på
området anordnar Sveriges Hantverksorganisations
hantverksinstitut i Stockholm en mästarekurs för
gengasmekaniker den 11—16 dec. 1939, företrädesvis avsedd för
med gengasdrift förtrogna verkstadsägare och
bilreparatörer. Avsikten med denna spebialkurs är att ge
tillfälle åt sådana bilmekaniker, som på allvar ämna ägna
sig åt trimning av gengasdrivna motorfordon, att tränga
djupare in i dessa ämnen och därigenom underlätta
framskapandet av justerings- och detaljförbättringar med
åtföljande nya arbetsmöjligheter för hithörande personal.
Kursen omfattar såväl föreläsningar resp.
inledningsföredrag till diskussioner rörande gengasprocessernas
praktiska tillämpningar vid de olika systemen i kombination
med olika bilmärken som även praktiska
demonstrationer och övningar i montering, demontering, startning,
körning, kontroll och felsökning. Kända fackmän och
märkesspecialister komma att medverka som lärare och
instruktörer. Ansökningstiden, utgår den 20 november
1939.

Telefontornet urkrönt. Det gamla telefontornet i
Stockholm, som alltjämt får stå kvar som ett tekniskt
monument från telefonens genombrottsår, har i
dagarna blivit krönt med ett stort, roterande ur, som åt

alla väderstreck i rött neonljus talar om för
stockholmaren vad klockan är slagen. Några tekniska
detaljer om uret kunna måhända intressera.

Den roterande delen av anläggningen visar på ena
sidan ett firmaemblem och på den andra sidan urtavlan
med visarna eller själva klockan. Urtavlan har en
diameter av 7 m och en tjocklek av 0,45 m. Den
utgöres av en helsvetsad vinkeljärnskonstruktion med
fyra vinkeljärn löpande i omramningsringen och
staplarna i emblemet på urets baksida. Staplarna och
omramningsringen ha en bredd av 0,3 m. Vinkeljärnen
äro förbundna med stöd- och dragstagningar, så att
de utgöra en stabil fackverkskonstruktion. Runt om
vinkeljärnskonstruktionerna är en 1 mm plåtklädsel
anbragt, vilken är rostskyddsbehandlad och oljemålad
i färgerna rött för ursidan och grönt för baksidan.

Det bärande upplaget för hela anläggningen utgöres
av 2 st. I-balkar NP-20, vilka äro fast förankrade i
telefontornet. På mitten av nämnda I-balkar och
vinkelrätt över dem äro 2 st. I-balkar Dip-12 placerade,
på vilka slutligen en tjock järnplatta är fastmonterad.
På sistnämnda järnplatta vilar den stillastående
masten, vilken uppbär den roterande delen av
anläggningen.

Masten utgöres av ett heldraget stålrör med ca
35 mm ytterdiameter. Den har en längd av 3,5 m
ovanför tornets plan och sträcker sig 2,5 m ned i
tornet och in i ett maskinrum, som är beläget i
tornets 2: dra plan ovanifrån räknat. Genom masten
löper en axel, som överför vridningskraften till den
roterande klockan.

528

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free