Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 25 nov. 1939 - Nobelprisen i fysik och kemi, av J. Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Richard
Kuhn.
trögare att få upp i ökad hastighet, när denna ökar
extremt. Detta kan dock tekniskt kompenseras
genom justeringar av magnetfältets intensitet på
lämpliga ställen inom cyklotronen.
Den vetenskapliga betydelsen av att kunna
disponera cyklotronens snabba partiklar är hart när
oöverskådlig. Inom vitt skilda områden av
naturvetenskaperna har man fått nya redskap för utveckling. Med
hjälp av snabba joner av väte, deuterium och helium
kan man åstadkomma en rad kärnreaktioner,1 som
kasta ljus över atomernas struktur och
kärnegenskaper. Särskilt då tungt väte, deuterium, så att säga
reagerar med sig själv, kan man erhålla mycket
intensiva neutronkällor och få alla element radioaktiva
eller på något sätt omvandlade.
Lawrence har framställt radioaktivt natrium, som
kan ersätta radium på sjukhusen och som har vissa
goda egenskaper, vilka naturligt radium saknar, bl. a.
att ej stanna kvar som gift ifall det införes i kroppen.
Med hjälp av salter, innehållande radioaktivt
natrium, svavel, fosfor eller annat ämne kan man t. e.
studera ämnesomsättningen i kroppen och därmed
rikta fysiologien. Neutronernas medicinska
verkningar, som äro analoga med röntgenstrålarnas, äro
föremål för studium såväl i samband med
kräftforsk-ning som med ärftlighetsforskning. Neutronernas
framtida möjligheter2 äro av den art, att man kan
vänta sig — för att ej säga befara — nästan vad som
helst.
Kemiprisen.
Professor Kuhn, som fått 1938 års reserverade
no-belpris för arbeten över karotinoider och vitaminer.
har delvis arbetat på samma område som Karrer,
1937 års nobelpristagare,3 vilken belönades för
undersökningar över karotinoider och flaviner samt
vitaminerna A och B2. Karrer hade år 1930 lyckats
komma till rätta med strukturen hos karotin, det gula
färgämnet i morötter, modersubstansen till vitamin
1 Se Tekn. tidskr., 1. c.
2 Jfr Tekn. tidskr. 1938, s. 549.
3 Se Tekn. tidskr. 1937, s. 525.
A. Vidare kunskap om ämnet vanns följande år, och
nu arbetade redan flera vetenskapsmän samtidigt på
området, främst Kuhn i Heidelberg, Karrer i Zürich
och Rosenheim i London. Kuhn och hans
medarbetare isolerade en rad ämnen, som äro besläktade med
karotin och därför kallats karotinoider. De spela en
fundamental roll för de levande organismerna.
Kuhn har (samtidigt med Karrer) ingående
studerat laktoflavin eller vitamin ß2, som finnes i
mjölk-vassla. I cellerna förekommer laktoflavin till
största delen bundet vid högmolekylära äggviteämnen,
och det existerar ett flertal dylika
flavin-protein-för-eningar, som representera lika många olika enzymer.
Vitamin B2 är en livsviktig beståndsdel
djurorganismen, nödvändig bl. a. för tillväxten.
Kuhn har även studerat vitamin B6, som ger
pälsdjur vacker päls och hos människor botar pellagra,
en hudsjukdom, som är vanlig i vissa trakter av
Italien, Orienten och Amerika.
Bland svenska forskare, som gjort värdefulla
insatser på hithörande område, märkas H. v. Euler, H.
Theorell och K. Myrbäck.
Professorerna Adolph Butenandt i
Berlin-Dahlem och Leopold Ruzicka i Zürich få dela 1939
års kemipris, den förre för arbeten om
sexualhormo-ner, den senare för arbeten rörande polymetylener
och högre terpenföreningar.
Det torde med varje år bli alltmera klart, att vårt
lynne, vårt temperament, våra passioner, kort sagt
vår personlighet i sista hand är en kemisk produkt,
ett resultat av inresekretoriska körtlars funktioner.
Man bävar inför de perspektiv som skönjas, om man
tänker sig en framtida stat, där alla individernas
lynne, kön, arbetsduglighet och själsliv blivit
systematiskt grupperade och kontrollerade med all den
ordning och precision, som ett opersonligt statligt
centralt hormon- och körtel justerings verk skall
kunna åstadkomma. Vi skulle säkert snabbt taga igen
det millioner år långa försprång, som termiter, myror
och bin ha skaffat sig i detta avseende. Men vi skulle
måhända sedan nödgas gå mot en lika snabb under-
532
Adolf
Butenandt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
