Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 2 dec. 1939 - Mot tro och heder, av K. A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Mot tro och heder.
Sunnerbo domsagas häradsrätt, Ljungby, har den
12 juni 1939 fällt en numera lagakraftvunnen dom,
som inom uppfinnarkretsar torde vara värd ett
närmare beaktande.
Aktiebolaget Sydsvenska patentbyrån i Malmö,
resp. dess innehavare T. Kinberg, hade med stöd av
ett skriftligt avtal, såsom kärande, av lantbrukaren
A. G. Andersson i Bäck, svarande, krävt betalning
för belopp av 636 kronor, utgörande arvoden för
förberedande arbeten i samband med
patentansökningar i utlandet. Avtalet hade av Andersson blivit
hävt, och han bestred betalningsskyldigheten.
Domen var av följande lydelse:
"I målet är utrett att Andersson i ett den 16
december 1936 — jämte det han överlåtit åt bolaget
att förhandla angående försäljning i utlandet av viss
uppfinning — uppdragit åt bolaget att låta ombesörja
utarbetning av ansökningar om patent å uppfinningen
uti tio i kontraktet angivna länder till en kostnad
av 2 125 kronor, samt att bolaget i anledning av
kontraktet utfört vissa arbeten för uppsättande av
handlingar och utförande av ritningar m. m., varför
bolaget i räkning påfört Andersson 636 kronor.
Genom den i målet förebragta utredningen finner
häradsrätten att ifrågavarande kontrakt tillkommit
sedan bolaget uppmanat Andersson att inleda
underhandlingar om försäljning av uppfinningen, därvid
bolaget uppgivit sig av utländska personer och firmor
hava i uppdrag att sammanföra dessa med
praktiska patenterade nyheter av olika slag, samt att
bolaget i avsikt att förmå Andersson att underteckna
kontraktet tillika uppgivit, att uppfinningen enligt
bolagets förmenande vore av sådan beskaffenhet, att
denna kunde försäljas med erforderlig förtjänst.
Utav det av Dahl i målet avgivna utlåtandet framgår
emellertid, att det icke finnes någon som helst
möjlighet till lönande exploatering av uppfinningen,
vilket bolaget måste antagas hava insett (kurs. av
förf.). Att till stöd för bolagets talan åberopa det
under sådana omständigheter tillkomna kontraktet
finner häradsrätten strida mot tro och heder (kurs.
av förf.). Kontraktet kan i följd härav icke med
stadgandet i 33 § avtalslagen göras gällande.
På grund av vad sålunda anförts prövar
häradsrätten lagligt ogilla bolagets i målet förda talan.
Häradsrätten ålägger bolaget att till Andersson
–-(rättegångskostnader) — —–lösen och
stämpel för häradsrättens protokoll i målet."
Det döljer sig ganska mycket bakom denna till
synes enkla dom, och beaktansvärt är, att den baserar
sig på avtalslagens 33 §. Svaranden hade endast
alternativt hänfört sig till detta lagrum, men
häradsrätten fann skäligt döma därefter. Det framgår av
domen, att kärandens tillvägagångssätt ansetts
stridande mot tro och heder, och särskilt ifråga om
patentombudsverksamhet torde detta vara den
hårdaste dom, som kan fällas.
Sakens förhistoria är den gamla vanliga i liknande
fall, och den bevisar likaledes som vanligt den nästan
otroliga optimism och godtrogenhet,- som är så många
uppfinnares särmärke. —- Uppfinnaren hade gjort en
uppfinning av mera hantverksmässig karaktär rö-
rande en "Regulator för vattenturbiner", och denna
uppfinning var kanske värd ett svenskt patent (som
han även fått), men för en industriell tillverkning var
den värdelös.
När Anderssons svenska ansökan efter
slutgranskning godkändes och kungjordes, uppvaktade bolaget
honom med en skrivelse med förslag om vidsträckt
patentering och exploatering av uppfinningen i
utlandet. Uppfinnaren gick i fällan, kontraktet
under-skrevs, och med stöd därav förde bolaget talan
rörande ersättning för förarbeten i samband med
utlandsansökningarna, vilka förarbeten vidtagits, innan
kontraktet av uppfinnaren på uppmaning från
kompetent håll annullerades.
Under rättegången åberopades av uppfinnaren,
såsom stöd för hans betalningsvägran, en hel del
tidigare uttalanden i liknande fall av numera framlidne
ordföranden i Svenska patentombudsföreningen
Waldemar Boman, Patentombudsföreningens förre
ordförande John Delmar och nuvarande chefen för
Svenska uppfinnarekontoret C. A. Hult, vilka
uttalanden tillkommit i samband med ett av käranden
tidigare anhängiggjort tryckfrihetsåtal mot tidningen
"Arbetet", jämte nya uttalanden från
Patentombudsföreningens nuvarande ordförande Fredr. Nordsjö,
direktör Axel Hasselrot och ingenjör Hj. Branzell,
samt slutligen — såsom tungan på vågen —
professor Hj. O. Dahl vid K. T. H. — Samtliga dessa
uttalanden gingo käranden emot — många på ett mycket
bestämt nedgörande sätt — och särskilt förtjänar
professor Dahls utlåtande som omnämnes i domen att
in extenso återgivas.
"Sedan undertecknad genom Sunnerbo häradsrätts
beslut den 15 maj 1939 erhållit i uppdrag att avgiva
yttrande beträffande viss fråga i mål mellan
Sydsvenska patentbyrån, Malmö, kärande, samt
lantbrukaren Anders Gustav Andersson i Bäck, svarande,
om krav, får jag efter att hava studerat handlingarna
i målet och efter att hava i Patentverket studerat
själva patentakten, härmed anföra följande:
Den tydligen av S. A. Yidman, Vislanda, hopbyggda
mekaniska regleringsanordningen för vattenturbiner,
som med A. G. Andersson, Bäck, såsom förläggare
patentansöktes under nr 2810/35 i Sverige, ledde efter
en hänvisning till ett äldre patent nr 24450 av år 1907
till utläggning i början av december 1936 och då
ingen invändning inkom, till svenska patentet nr
89052. Anordningen är, i varje fall såsom uppfinning
betraktad, att betrakta såsom värdelös. Den skiljer
sig föga från de s. k. klinkregulatorer, som på
1890-talet i vissa gynnsamma fall kunde nödtorftigt sköta
regleringen, trots att de saknade den teoretiskt
nödvändiga anordning, som benämnes "återföring".
Sedan sekelskiftet hava praktiskt taget alla
turbin-regulatorer varit hydrauliska, de första åren i
enstaka fall med vatten, numera alltid med olja såsom
tryckvätska. Ingen automatisk regleringsanordning
utan återföring kan tillfredsställande reglera en
modern kraftstation för elektrisk kraftalstring.
Den å patentritningarna visade hopbyggnaden av
de olika delarna är mycket utrymmeskrävande och
lämpar sig ej för verkstadstekniskt utförande. Att
542
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
