- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
548

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 9 dec. 1939 - Skyddsrumsfrågan, av Fritz Söderbergh - Mineraloljors lagringsbeständighet, av Hans Chr. Wiborgh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

åtminstone samtidig, är ej att påräkna; fara är att
förstärkningarna träda i funktion först sedan
järnkonstruktionen givit efter. Då förstärkningarna avse
att upptaga nedrasade delar av byggnaden, är det
vidare förkastligt, att, som ritningarna visa, stapla
bjälkar, stöttor och dessas underlag på varandra
utan betryggande infästningar och utan att förbinda
dem med murverket. Denna sista omständighet gör
träförstärkningarna högst dubiösa. Murverket är i
regel grundlagt på fast botten antingen direkt eller
genom förmedling av pålar.

Träförstärkningarna, sådana de i anvisningarna
ritats, vila på källarbottnen med undervarande
fyllning eller kanske lera. Det ligger i öppen dag, att
den med förstärkningarna avsedda samverkan mellan
det befintliga bjälklaget, vilande på murverket, och
förstärkningarna, vilande på källarbottnen, är så gott
som utesluten. Jämför fig. 8 och 10 i
luftskyddsin-spektionens ovannämnda anvisningar nr 6.

Vidare är det anmärkningsvärt, att i en av en
myndighet utgiven bok, avsedd att tjäna till vägledning,
finna, att höjden från golvet till de inlagda
bärbjälkarna stannar vid 1,8 m, och vad värre är, att
höjd-avståndet mellan de på golvet under stöttorna
utlagda bjälkarna och bärbjälkarna under taket är så
knappt som 1,5 m, samtidigt som avståndet mellan
stöttorna ej är större än 2 à 2,5 m, allt detta inom en
lokal, som är avsedd att till olidlig trängsel fyllas.

Den sida, som visar föreslagna förstärkningar av
valv, borde rivas ur boken, då den måste anses
genant för svenskt vetande inom byggnadsfacket.
Publicerandet skulle måhända lämpa sig för
teknologernas Gåsblandare med underskrift: Sådan var min
stil, innan jag kom in på Teknis.

De utritade valven visa en mäktighet i hjässan av
två sten. Med 60° centrivinkel och en påkänning å
teglet av 10 kg per cm’- skulle ett dylikt valv under
förutsättning av vederlag motsvarande valvstyrkan
uthärda en belastning av 12 000 kg per m2. Trots
den mångfaldigt större bärkraften än den av
luft-skyddsinspektionen fordrade 2 500 kg per m- visas
valven förstärkta på tre olika sätt, det ena värre än
det andra.

Vid Jakobsgatan har jag sett ett skyddsrum,
övertäckt av ett tunnvalv av tegel, som enligt
anvisningar av ö. A. Luftskyddsbyrås tekniska avdelning
förstärkts genom en under valvhjässan inlagd
järnbalk, på mitten understödd av en järnbalkstötta.
Valvet är betydligt överstarkt, så att det är ej att
befara, att förstärkningsanordningarna träda i funktion.
Skulle emellertid detta tänkas, innebure det en för-

svag n i n g av valvet i stället för en förstärkning.
En uppåt riktad kraft i valvhjässan förtager
valv-verkan och verkar försvagande.

Hur skyddsrummen böra anordnas.

Då nu behovet av skyddsrum är ofrånkomligt,
huru böra då dessa anordnas?

Helst icke inom enskilda byggnader, utan såsom
början är gjord vid Hötorget och i berget vid
Tors-gatan under Vasaparken, under alla torg och öppna
platser. Framförallt böra de utomordentligt goda
möjligheterna att i vår huvudstad utspränga
fullträffsäkra skyddsrum i berg utnyttjas. Där finnas
möjligheter till bättre utrymme, större höjd till tak
och tillfredsställande ventilation och lufttillförsel,
varjämte faran för avstängning av till- och utfartsleder
är obetydlig, då ras av ovanliggande byggnader ej
är att befara. Inom moderna stadsdelar och överallt,
där kvarteren äro sanerade med gemensam öppen
gård, anlägges under denna ett för hela kvarteret
gemensamt skyddsrum, som fastän i mindre skala kan
göras likvärdigt med skyddsrum under torg och
öppna platser.

Under enskilda bostadshus böra skyddsrum
anordnas endast där lämplig lokal finnes. Golvutrymmet
per person bör då tagas till minst 1 à 1,2 m2 och
höjden från golv till tak bör under inga villkor få
understiga 2,5 m. Dessa mått skulle innebära en luftkub per
person av 2.5 à 3,0 m:!. vilket skulle räcka för en
kortare vistelse i skyddsrummet. I de fall, då
frisklufts-aggregatet måste insättas, bör det för lufttillförseln
avsedda röret ej anbringas uppefter väggarna utan
ledas under jorden, skyddat för krossning genom
splitter, fram till lämplig plats, där det kan mynna ut.

Vad förstärkningen av bjälklagen beträffar, säger
mig min livslånga erfarenhet som konstruktör, att
gamla tegelvalvskonstruktioner i regel ej tarva
förstärkning. att järnbalkskonstruktioner böra
förstärkas med järnbalkar, och att trä endast i nödfall ex.
för provisoriska skyddsrum bör användas och då väl
förbundet såväl sinsemellan som med murverket.

Det är att hoppas, att myndigheterna med all kraft
fortsätta på den inslagna rätta vägen méd
anordnande av skyddsrum under torg och öppna platser.
Användas så dessa under fredstid till parkeringsplatser
för bilar, ökas därmed trevnaden för huvudstadens
befolkning, som slipper åsynen av dessa, skräpande på
torg och gator. En måttlig parkeringsavgift skulle
kanske visa sig lika inbringande som det allmänna
skyddsrummets uthyrande till lagerlokaler.

Mineraloljors lagringsbeständighet.

Av HANS CHR. WIBORGH.

Den kemiska sammansättningen av mineraloljor,
vare sig dessa befinna sig i ett ursprungligt tillstånd
eller varit föremål för förädling, är utomordentligt
komplex och varierande för olika oljor. De
kolväten, varav mineraloljor i huvudsak bestå, äro av de
mest skilda typer från mättade s. k. paraffinserier till

omättade, instabila olefiner, alla med olika
karaktärer och kemiska egenskaper. Flera oljetyper
innehålla även svavel, kväve och syre, ocli ehuru dessa
beståndsdelar i extrema fall endast uppgå till några
få procent, äro de i regel mindre önskvärda för de
behov vartill oljor användas. Vid produktionen av

548

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free