Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 9 dec. 1939 - Notiser - Sveriges industriförbunds arbetsledareinstituts kurser - Från J. H. Palmes fond - Korrosion i elektriska mätinstrument, av Brt. - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Svenska gasverksföreningens årsbok 1939 del I, av B. M. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Notiser
TekniskTidskrift
Litteratur
Sveriges industriförbunds arbetsledareinstituts kurser
synas tilldraga sig allt större och större intresse från
industriens sida. Sålunda är det ej ovanligt, att
tillslutningen till dessa blir så stor att gallring måste ske och en hel
del få finna sig i att bli avvisade. Förutom nu pågående
kurser dels för ingenjörer samt en aftonkurs för
verkmästare och förmän planeras på nyåret tvenne kurser.
1. Kurs för förmän och verkmästare tiden 15
januari—24 februari, omfattande arbetsorganisation,
arbetsledning, arbetslagstiftning, ekonomiska frågor,
ackordsättning, arbetsstudier m. m.
2. Kurs för utbildning av arbetsstudiqingenjörer
tiden 26 februari—30 mars 1940. Till denna kurs
mottagas endast ingenjörer med mycket god teoretisk
såväl som praktisk utbildning. Intresset för
arbets-(tids)studier har ju som bekant på sista åren
stegrats ej blott pä arbetsgivarehåll utan glädjande nog
också på arbetaresidan. Ar-betsledareinstitutets
utbildning i arbetsstudieteknik torde få anses stå i
mycket hög klass och såväl den teoretiska som praktiska
utbildningen handhas av experter med mycket god
erfarenhet på arbetsstudieområdet.
Program kunna erhållas från institutet, vilka sändas
så snart de föreligga. Adress: Stockholm 16.
Från J. H. Palmes fond, vilken förvaltas av
Nationalekonomiska föreningens styrelse, lämnas efter
beslut av styrelsen anslag som bidrag för skrifter eller
undersökningar av nationalekonomiskt innehåll, för
anordnande av föredragsserier över sådant ämne eller
ock för upplysningsverksamhet på det ekonomiska
området i annan form. Ansökan om anslag, ställd till
Nationalekonomiska föreningens styrelse, bör före den
15 nästkommande januari ingivas till föreningens
sekreterare fil. lic. Klas Böök (Sveriges riksbank,
Stockholm), vilken på begäran lämnar närmare
upplysningar. Av skrift, som utarbetats med anslag från
fonden, skola 10 ex. överlämnas till styrelsen.
Korrosion i elektriska mätinstrument. Det är
tämligen naturligt, att precisionsinstrument, såsom t. e.
vrid-spolegalvanometrar, äro synnerligen känsliga för
korrosion. Det rörliga elementets axelspets har en
krökningsradie = 0,025 mm och lagerskålen en
krökningsradie = 0,06 mm. Axelns spel i längdriktningen får ej
överstiga 0,02—0,os mm. Även en mycket svag korrosion
i lagerytorna kommer därför att medföra märkbart ökad
friktion och därmed minskad noggrannhet hos
instrumentet. — Även andra delar av instrumenten äro
ömtåliga för angrepp. Man fann sålunda på vissa
spegelgalvanometrar en förändring hos O-läget, vilken visade
sig beroende av bl. a. luftfuktigheten. Anledningen
befanns ligga i "svavelutfällningar" (=
svavelväteutveckling?) ur ebonitisolationen. Den klena kopparfjäderns
yta överdrogs härvid med ett tunt kopparsulfidskikt.
Som kopparsulfiden är hygroskopisk, ändrade sig
kopparfjäderns egenskaper med fuktighetsgraden. Ett
verksamt botemedel i detta fall var lackering av fjädern.
I vissa pressmassor ingå hexametylentetramin som
accelerator. Detta ämne anger med tiden spår av
ammoniak, som kan angripa lager och fina trådar. Man
bör därför för precisionsinstrument använda pressmassor
utan hexametylentetramin eller också välja material, som
äro okänsliga för ammoniak.
Galvanisk korrosion kan lätt uppstå på relä- och
inät-spolar, som ligga under hög spänning, om isolationsfel
förekomma. Då instrumentet urkopplas, hör detta därför
ske på sådant sätt, att det blir spänningsfritt mot jord.
I annat fall kan en svag läckström så småningom fräta
sönder trådarna. (Z. V. D.I. 83, 1 035, 1939.) Brt.
Insänd litteratur.
Skorstensmilor, av Hilding Bergström. Stockholm
19 39. 3:e uppl. Utarbetad på uppdrag av
Jernkontoret. 74 sid. Pris kr. 1: —.
Standardisering 1938. Årsredogörelse av Sveriges
standardiseringskommission. Stockholm 1939. 36 sid.
Svenska standard och normer. Stockholm 1939.
Utg. av Sveriges standardiseringskommission. 55 sid.
Mechanische Hafenausrüstungen insbesondere für
den Umschlag, av Oskar Wundram. Berlin 1939.
Förlag Julius Springer. 172 sid. 153 fig. Pris: Rm.
18: — (häftad); Rm. 19: 80 (bunden).
Schweisskonstruktionen. Grundlagen der
Herstel-lung, der Berechnung und Gestaltung ausgefiihrte
Konstruktionen. Av R. HXnchen. Einzelkonstruktioner
aus dem Maschinenhau. Berlin 1939. Förlag Julius
Springer. 123 sid. 491 fig. Pris Rm. 18: 60.
Untersuchungen über die frostgefährlichen
Eigen-schaften nichtbindiger Böden, av Alfhed Dücker.
Forschungsarheiten aus dem Strassenwesen. Band 17.
B«rlin 1939. Volk und Reich Verlag. 79 sid. 7
planscher. Pris Rm. 2 —.
Prttfbuch für Werkzeugmaschinen, 3:e uppl., av
G. Schlesinger. Middelburg och Rotterdam 1939.
Förlag F:a G. W. den Boer. 81 sid. 83 + 53 fig.
Pris Hfl. 7: 50.
Rahmenformeln, av A. Kleinlogel. 8:e uppl.
Berlin 1939. Förlag Wilh. Ernst & Sohn. 460 sid. Pris
Rm. 17: 25 (häftad); Rm. 18: 75 (bunden).
Theorie und Berechnung der
Kohlenstaubfeue-rungen, av Wilh. Gumz. Berlin 1939. Förlag Jul.
Springer. 92 sid. 40 fig. Pris Rm. 8:70.
Werkzeuge und Pressen der Stanzerei, av E. Göhbe.
Del 1: Werkzeuge. 2:a uppl. Berlin 1939. V. D.
I.-Verlag G. m. b. H. 112 sid. 317 fig. 112 tab. Pris
Rm, 8 : —.
Frasen. Siegmar-Schönau 1939. Utg. av
Wän-derer-Werke A/O. 89 sid. Pris Rm. 6: 60.
Bokanmälan.
Svenska gasverksföreningens årsbok 1939 del I har
utkommit och innehåller förutom redogörelser för olika
föreningsangelägenheter flera tekniska uppsatser.
Ingenjör S. Qvarfort lämnar i artikeln "Användning av
koks-stybb i generatorer" en översikt över tidigare
erfarenheter, som vid Stockholms gasverks centralgeneratorer
gjorts angående utnyttning av den svårsålda
koksstyb-ben för generatorernas drift. Verkets erfarenheter visa,
att betydande mängder koksstybb under 7 mm kunna
tillåtas i den förgasade koksblandningen, utan att
generatorernas verkningsgrad röner inflytande. På detta sätt.
har verket lyckats frigöra för försäljning koks av egen
tillverkning av de styckestorlekar, som tidigare brukat
användas för centralgeneratorernas drift.
Ingenjör A. Wilner lämnar i artikeln "Stockholms
gasverks distributionsnät" en översikt över den
utveckling, som denna del av Stockholms gasverks
verksamhet undergått, med huvudvikten lagd vid tidsperioden
efter krisåren 1914—22, då en kraftig stegring av
stadens gasförbrukning började. Som exempel angives, att
gasförbrukningen mellan åren 1928 och 1938 ökats från
68 till 95,5 mill., dvs. med 40 %. Den max.
timförbruk-ningen har ökat i ännu snabbare takt, nämligen från
19 230 m3 till 30 440 m3, alltså mer än 60 %. Självfallet
har denna utveckling betytt väsentliga förändringar i
fråga om metoderna för gasens transport till staden och
distribution till förbrukarna. Härtill har även bidragit
att förorternas tillväxt har medfört en väsentlig ökning
i distributionsområdets omfattning. År 1938 gick sålunda
553
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
