Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 16 dec. 1939 - Sveriges utrikeshandel 1928—1938, av Wilhelm Dahlgren - Prisutvecklingen för elektricitet, av I. Hjertén - Notiser - Forskningsunderstöd från S. T. F:s Polhemsfond, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjönk exporten. Men exporten ökade åter och
arbetslösheten minskade år för år upp till toppåret 1937.
År 1938 tenderar åt andra hållet såväl i avseende på
export som arbetslöshet. Vi ha haft
högkonjunktur.
Att 1937 betecknar en höjdpunkt, kan man vara
förvissad om. Visserligen var ej nedgången under
1938 så betydande, att det ej kunnat taga upp sig
igen. Men det fruktade kriget har brutit ut! Om
än Sverige skulle kunna vinna tillfälliga fördelar
såsom vid det förra världskrigets början,
kommer omedelbart nöd och arbetslöshet att följa
sedan.
Sveriges handel alltifrån 1914 visas i fig. 3. Kurvan
betecknar handelns "omslutning", dvs. summan av
export -f- import för varje år. Den stora spetsen
1920 beror på inflationen samt Sveriges kolossala
import efter kriget av varor, som landet måst umbära
under kriget.
Den enorma stegringen av handeln från 1914 till
nuvarande tid är en följd av Sveriges ökade industri
och materiella förkovran.
Wilhelm Dahlgren.
Prisutvecklingen för
elektricitet.
Priset på elektrisk energi har under senare år
stadigt sjunkit som en följd av de ständigt fortgående
tekniska och organisatoriska framstegen. I tarifferna
sänkas avgifterna successivt samtidigt som allt flera
elverk övergå till modernare tarifformer med låga
energiavgifter för den förbrukning, som överstiger
vad som tidigare betraktades som normalt. Dessa
s. k. progressiva tariffer, som premiera uttagning med
lång varaktighet, ge givetvis ett lågt
genomsnittspris för hela den förbrukade energimängden och
medföra i den mån de komma till användning en
sänkning av prisnivån i genomsnitt.
Denna utvecklingstendens illustreras av
diagrammet. Det är hämtat ur Svenska
elektricitetsverksföreningens statistik för år 1938, som inom kort
kommer att publiceras, och visar genomsnittspriset
per tariff vid normala detaljtariffer för lågspänd
ström vid ett antal elverk inom landet. Som
jämförelse har motsvarande kurva för år 1933 även
återgivits. Tarifferna ha ordnats efter fallande
genomsnittspris till ett trappdiagram, där trappstegets
bredd för varje tariff anger den försålda
energimängden.
Fig. 1. Genomsnittspriset per tariff vid normala
detaljtariffer åren 1933 och 1938. 100 % = 391 MkWh år 1938.
100 % = 254 MkVVh år 1933.
En jämförelse av de båda kurvorna visar, att
utvecklingen under den senaste femårsperioden fört till
en prissänkning över hela linjen samtidigt som en
utjämning ägt rum. Exceptionellt höga eller låga
pris tendera alltmer att försvinna. Genomsnittspris
över 35 öre/kWh utgöra nu sällsynta undantag. År
1938 såldes nära 250 mill. kWh eller betydligt över
60 % av hela energimängden till ett genomsnittspris
av 15 öre/kWh eller lägre, under det att motsvarande
siffra fem år tidigare var ca 200 mill. kWh eller
knappt 40 %. Totala distributionen enligt dessa
tariffer, dvs. till borgerliga och småindustriella behov,
har under perioden stigit från 254 till 391 mill. kWh,
dvs. med mer än 50 %.
De elverk, som lämnat uppgifter till denna
undersökning, omfatta 1,9 mill. av de ca 2,7 mill. invånare,
som bo i städer och större samhällen. Diagrammet
kan därför anses representativt för hela distributionen
i samhällena. Inom landsbygdsdistributionen har en
liknande utveckling ägt rum, men av naturliga skäl
saknas lika fullständiga statistiska uppgifter för de
hart när oräkneliga småföretagen i denna grupp.
1. Hjertén.
Notiser
Forskningsunderstöd från S. T. F:s Polhemsfond.
Svenska teknologföreningens styrelse har beslutat att
såsom forskningsbidrag tilldela nedanstående tre
personer forskningsanslag från Polhemsfondens
dispositionsmedel, nämligen professor W. Weibull 3 000
kronor för fortsatta experimentella undersökningar
beträffande utmattningsfenomenet i fasta kroppar,
professor R. Woxén 2 000 kronor för bestridande av
kostnader i samband med forskningar rörande ytors
planhet och dess bestämmande, professor Erik O. Löfgren
1 000 kronor för fullföljande och publicering av vissa
undersökningar inom elektronrörsområdet, gällande:
1) Styrgallrets teori, 2) Dioddetektorns teori, 3)
Mekaniska glödtrådsresonanser.
Beträffande ett par av de föreliggande
ansökningarna i övrigt har styrelsen ännu icke tagit ställning,
men möjligt är att något ytterligare belopp kommer
att senare beviljas som forskningsbidrag i anledning
av de till den 1 nov. i år inkomna ansökningarna.
Fmn.
1914 16 18 1920 22 24 76 78 .1930 32 34 36 1938
Fig. 3. Sveriges handel från 1914.
tusen mil/.kr
t
Teknisk. Tidskrift
öre/kWh
70i-
562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
