Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 23 dec. 1939 - Tackjärnverket i Norrbotten - Patentchefsutnämningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Tabell 3. Jämförelse mellan tackjärn, framställt i det föreslagna järnverket och importerat tackjärn i
jämna kronor per ton.
Ar
Kokspris
cif
Tillverkningspris för
martintackjärn
i Luleå
cif
mellansvensk hamn
Importpris å
tackjärn
I
Prisskillnad till »Prisskillnad till
Luleåverkets Luleåverkets
, fördel, i last
Kronor
Kronor
1927 I 28:— 64:80 70:80 60: — — 10: 80 — ; 972 000: —
1928 i 27:— 64:— 70:— 59:— — i 11: — I — ! 990 000: —
1929 1 27:— 64:— 70:— ! 71:— 1:— — | 90 000:— I —
1930 27:— 64:— 70:— 69:— — 1: — — 90 000: —
1931 25:— 62:40 68:40 62:— — 6:40 — 576 000: —
1932 24:— 61:60 67:60 59:— — 8:60 — | 774 000: —
1933 23:— 60:80 66:80 57:— — 9:80 — 882 000: —
1934 25:— I 62:40 68:40 58:— — 10:40 — | 936 000: —
1935 25:— j 62:40 68:40 60:— — 8:40 — 756 000: —
1936 28:— 64:80 70:80 60:— — 10:80 _— 972J)00^ —
90 000: — ! 6 948 000: —
Avgår | 90 000: —
Total förlust kronor! 6 858 000: —
förslagens för- och nackdelar än som här varit möjlig
att genomföra, synes nödvändig.
Det vore att hälsa med stor tillfredsställelse, därest
man inom Kungl, maj :ts regering ville lämna sin
medverkan till att saken tages under allsidigt och förnyat
övervägande och att i samband därmed dc närmast
berörda grenarna av svenskt näringsliv beredas
tillfälle framlägga sina synpunkter på hithörande
spörsmål, däribland finansieringsfrågan. Särskild
uppmärksamhet torde vid denna överarbetning böra
skänkas de av motionärerna anförda nytillkomna
tekniska faktorer, som i flera avseenden synas ägnade
påverka frågeställningen på ett sätt, vilket icke
kunnat förutses vid verkställandet av de till grund för
propositionen liggande utredningarna. Även om,
såsom är att förutse, en sådan omprövning icke hinner
slutföras innan urtima riksdagen åtskiljes, torde det
erforderliga utredningsarbetet likväl böra och kunna
bedrivas med sådan skyndsamhet, att någon nämnvärd
tidsutdräkt med realiserandet av de positiva åtgärder,
om vilkas önskvärdhet principiell enighet synes råda
mellan förslagsställarna, icke skall behöva befaras.
Enär riksdagen den 19 dec. beviljat 10 mill. kr. till
tackjärnverket i Norrbotten, kan förestående artikel
synas post festum. Det skadar emellertid ej att för
framtiden i vår tekniska litteratur bevara vad som
sagts i denna fråga, innan den avgjordes.
Red.
Patentchefsutnänrmingen.
Regeringens beslut den 15 dec. att till chef för
Patent- och registreringsverket förordna landshövding
Löwbeer har i tekniska och industriella kretsar väckt
en synnerlig uppmärksamhet.
Teknisk tidskrift hade i sitt häfte 46 införd en
artikel, vari de kvalifikationer skärskådades, som
borde förutsättas för chefen för detta för vår
industriella utveckling så ytterligt viktiga ämbetsverk. I
artikeln framhölls ämbetsverkets övervägande
tekniska uppgifter och den utmynnade i ett krav på
chefskapets anförtroende åt en ingenjör med patent-
teknisk erfarenhet. En artikel i liknande syfte
förekom också i ett av de sista numren av
industritidningen Norden (nr 49 den 6 dec.).
Utnämningen av landshövding Löwbeer, som är
jurist och till helt nyligen tjänstgjorde i
ecklesiastikdepartementet, motsvarar på intet sätt vad teknikens
och industriens män ansett sig ha rätt att vänta. Den
utnämnde må vara en aldrig så duglig administrativ
kraft men saknar veterligen de speciella
förutsättningarna att på ett tillfredsställande sätt kunna fylla
sin nya uppgift.
Som i artikeln i Teknisk tidskrift framhålles, ligger
tyngdpunkten i patentverkschefens åligganden i
ordförandeskapet i ämbetsverkets besvärsavdelning.
Utan överdrift torde denna uppgift omfatta minst
två tredjedelar av hans totala verksamhet. Till
besvärsavdelningens avgörande hänskjutas alla
besvärsmål i patentärenden, vidare underställas
avdelningens prövning alla patentansökningar, som
trots från allmänheten framställd invändning
godkänts av ämbetsverkets anmälningsavdelningar, och
sist men ingalunda minst tillkommer det
besvärsavdelningen att efter infordran från domstolar avgiva
yttranden i patentintrångs- eller ogiltighetsmål. De
sistnämnda, som före besvärsavdelningens tillkomst,
förekommo i synnerligen begränsad omfattning, ha
numera, säkerligen till stor del tack vare de
utvidgade möjligheter till teknisk prövning, som öppnats
genom besvärsavdelningens tillkomst, tillvuxit i antal
på ett sätt, att de numera utgöra en mycket väsentlig
del i besvärsavdelningens arbetsbörda. En
föreställning härom erhålles genom det under år 1938 avgivna
antalet sådana utlåtanden, 29 stycken mot i medeltal
2 st. per år under åren 1922—29. Det torde icke
behöva framhållas, vilket avgörande inflytande dessa
utlåtanden måste ha på de av enbart jurister
sammansatta domstolarnas utslag, som ofta hava mycket
betydande ekonomiska konsekvenser. Och i alla dessa
beslut i besvärsavdelningen har ämbetsverkets chef
ett avgörande inflytande.
Utseendet av en tekniskt obevandrad jurist som
patentverkschef är med nu gällande organisation och
de arbetsuppgifter, som numera åligga ämbetsverkets
chef, rent groteskt. Detta så mycket mer som för
chefskapet väl kvalificerade ingenjörer funnos att
tillgå.
569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
