Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
O 5 10 15 20 25 X 35 40 45 50 55 60 65 70 75 BO B5 10 95 100
vikts- V- Alkoholer
O 5 10 /} 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 30 85 90 05 100
vol- °/o Cymoloch öensol
Fig:. 1.
höjning dessa blandningar av inhemska
bränsleprodukter i bilbensin äro vid tillsättning med etylvätska.
I fig. 2 visas ett typexempel, vilket anger hur
undersökningarna bedrivits.
Fig. 3 visar en sammanställning vid 25 % av
tillsatsmedlen till bilbensin med successiv tillsats av
etylvätska. Metyl- och butylalkohol hava tämligen
lika karaktär med speciellt snabb oktanvärdeshöjning
upp till 0,3 vol.-°/00 etylväska.
Bensol får man nog räkna med att använda i
högre %-tal än alkoholer för att komma upp till
önskade oktanvärden.
Fig. 4 visar dock att man kan komma upp till
oktanvärdet 87 enligt C F R-motorbestämning vid
blott 25 % bensol i bilbensin + 2,5 vol.-°/00 etylvätska
(ca 1,5 vol.-°/00 tetraetylbly). Om man har utgångs-
0 5 10 15 20 25 30 35 40
vikts % Etylalkohol i biHxnsin
Fig. 2 a.
07 o.e 09
vol °/oo Etylvàtsko
bensinen höjd från 66 till 70 oktan torde
etylvätske-mängden kunna minskas ned till 1,5 vol.-°/00 (ca
0,9 ®/00 tetraetylbly).
Fig. 5 visar destillationskurvor för typisk
bilbensin med tillsats av 25 resp. 50 % bensol. Svenska
teknologföreningens föreskrifter finnas även
inmarkerade. Vid 50 % bensol i bilbensin följer
blandningen, som synes, ej föreskrifterna vid de lägre
fraktionerna.
En del körningar hava även utförts vid Tekniska
högskolans förbränningsmotorlaboratorium å en liten
encylindrig 4-takts förbränningsmotor. Proven ha
gjorts med kompressionsförhållandena 5,5 och 7,5.
Proven ha utförts dels å rena kolväten och dels å
alkoholer. Belastningarna hava varit fullbelastning vid
varierande varvtal saint delbelastningar, vid vilken
effekten fått avtaga med kuben på varvtalet. Vid
dessa två skilda belastningsslag ha förutom
effekt-bestämningar dels avgasrörtemperaturerna mätts för
att få en relativ uppfattning å avgastemperaturerna,
dels ha bränsleförbrukningsmätningar vid
ifrågavarande belastningar även företagits, varvid jämförelse
även kunnat göras å specifika värmeförbrukningen.
I fig. 6 och 7 äro proven sammanställda, varvid
det är möjligt att direkt göra en jämförelse mellan
de upptagna värdena. Det synes tydligt framgå, att
den specifika förbrukningen naturligtvis vid
alkoholbränslen med de relativt låga värmevärdena ligga
betydligt över förbrukningssiffrorna för bensin.
Däremot ligger den spec. värmeförbrukningen snarare en
aning lägre för alkoholerna än för kolvätena. Det
synes även som om en större efterförbränning skedde
vid kolvätena än vid alkoholerna. Dessa prov äro
OJ 0.8 _ os
vo! %o Etylvätska
Fig. 3.
Oktonvàrde
ßenso/ i bi!bens in efylväfsfw
Bllbensln har för närvarande 2-4 oktanenheter
högre värde dvs. 68-70 oktan.
Fig. 2 b.
Fig. 4.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
